LESSEBO Flygbild av Lessebo med pappersbruket i centrum. snart blev samlingsplats för en lysande krets av statsmän, diplomater och förf. L. led i senare år av en del olyckliga förälskelser, och hennes brevväxling, som utgavs i olika ed. (1809, 1847, 1877, 1906), röjer ett ytterst lidelsefullt och svärmiskt temperament. — Litt.: Biogr. av P. de Ségur (1906). Lff. Lesquercux [fra. uttal läkarö'], Leo, nordamerikansk paleontolog (1806—89), f. i Schweiz, där han studerat botanik, kom 1846 till Amerika och fick där anställning som fyto-paleontolog vid geologiska undersökningsarbetena i olika stater i ö. och centrala delarna av U.S.A. L. har författat betydande monografier över Nordamerikas fossila flora, såväl från kar-bonsystemet som från kritan och tertiär, samt bearbetat mossfloran för flera områden av U.S.A. K.A.G. Lessebo, industri- och stationssamhälle i Hovmantorps s:n, Kronobergs län, vid Växjö— Karlskrona järnväg, 36 km. s.ö. om Växjö och mellan sjöarna Läen och öjen; o. 1,725 inv. Vid fall i Lesseboån, Läens avlopp till öjen, anlades o. 1660 ett järnbruk för utnyttjande av sjömalmerna i angränsande sjöar och i början av 1690-talet ett pappersbruk. Under 1700-talet utvidgades bruksrörelsen och lades stora jordegendomar under bruket. Detta köptes 1802 av J. L. Aschan (se denne), som under en 50-årig verksamhet beredde L. bruk en storartad utveckling. 1837 fick L. pappersbruk sin första pappersmaskin (den 4:e i Sverige, jfr Klippan), men ända fram mot 1870-talet spelade järntillverkningen största rollen vid L 1874 fick L. järnvägsförbindelse med Karls — 25 — krona och S. stambanan, och därmed öppnades för bruket möjligheter att på ett helt annat sätt än tidigare tillgodogöra sig sina omfattande skogstillgångar. Pappersbruket och skogsdriften blevo huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905— 06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Sulfitcellulosa tillverkas huvudsaki. för eget behov; tillverkningen f.ö. omfattar finpapper och kartong (10,000 ton årl., tillverkningsvärde 4,5 mill. pr år). Arbetarantalet är o. 450. När Aschan dog 1856, bildades familjebolaget Lessebo bolag, som ägde utom L. järn- och pappersbruk även Äryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruk i Broakulla (Algutsboda s:n), Brittedal (N. Sandby s:n) och Augerum, flera kvarnar och sågverk, jordbruks- och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo a.-b., som efter att med täta mellanrum bytt majo-ritetsinnehavare 1925 inköptes av a.-b. Klippans finpappersbruk. L. a.-b:s aktiekapital är 3,6 mill. kr. — I början av 1900 avyttrade L. a.-b. större delen av sina värdefulla skogsegendomar. Ett större komplex av dem, belägna huvudsaki. inom Hovmantorps, Ljuders och Ekeberga socknar, jämte L. ångsåg, förvärvades av A.-b. Lessebo skogar (grundat 1904; aktiekapital 1,2 mill. kr.), vars egendomar omfatta c:a 9,350 har, därav 7,690 produktiv skogsmark. Bolaget driver sågverk och hyvleri i L.; arbetarantal: 80; årstillverkning: 900 standards sågade och 400 standards hyvlade trävaror, 1,400 standards stav och lådbräder. Se- — 26 —