LETTLAND slutet av 1918, de revolutionära arbetarna rörde på sig, ryska trupper besatte stad efter stad, en engelsk flotta undsatte visserligen Riga i början av dec., men 3/i 1919 föll staden i de rödas händer, och en lettisk rådsrepublik proklamerades under ledarskap av P. L S t u t s c h-k a. Den borgerliga regeringen tog sitt säte i Libau; den rådde nu endast över en liten del av Kurland; floden Venta var gräns. En lettisk här mobiliserades i s. Kurland — med estniskt stöd bildades en annan armé i n. —, den anti-bolsjevikiska allmogen bildade en irreguljär ”grön armé”; farliga hjälpare voro det tysk-baltiska lantvärnet och R. von der Goltz’ rikstyska frivilliga, vilka senare kommo till undsättning för att befria Ostpreussen från det bolsjevikiska grannskapet. Den ärelystne von der Goltz hade för avsikt att med tysk-balternas hjälp tillrycka sig makten, vilket också delvis lyckades; 16/4 måste Ulmanis söka skydd på de i Libaus hamn liggande krigsfartygen. ’% erövrades Mitau från de röda, 23/s Riga, en del av L. var fortfarande sovjetistiskt. Största hindret för von der Goltz utgjorde nu den lettisk-estniska nordarmén, som icke erkände de växlande skenregeringar, som voro bulvaner för von der Goltz’ maktutövning. Uppgörelsen skedde i den blodiga bataljen vid Césis-Rauna (Venden-Ronneburg) 22/e, vilken slutade med tyskarnas panikartade flykt. 3/? ingicks ett lettiskt-tyskt vapenstillestånd; tyskarna ålades lämna landet; nordarmén intågade i Riga 1h. Kampen mot de röda återupptogs un der befäl av överste A. B a 1 o d i s, sedermera general, en uppburen fältherre; fronten riktades mot det röda Lettgallen. Tyskarna utrymde emellertid icke landet utan behöllo Mitau; von der Goltz understöddes av den antibolsjevikiske ryske friskarechefen P. A v a 1 o v-B e r-m o n d t, som syftade till en tsaristisk kontrarevolution i Ryssland och vars soldatesk terrori-serade befolkningen. Under påtryckning av en-tenten måste den tyska regeringen 3/s återkalla von der Goltz; Avalov-Bermondt, som nu var letternas farligaste motståndare, gick 8/io till anfall mot Riga med en välrustad armé, numerärt överlägsen den lettiska. Riga bombarderades, men västmakternas flottartilleri kom till undsättning, och efter 2 dagars strid måste Avalov-Bermondt draga sig tillbaka; i slutet av nov. var hela Kurland rensat från hans skaror. Förstärkt genom nya mobiliseringar, inledde den lettiska armén i samverkan med polackerna 3/i 1920 en ny offensiv mot bolsje-vikerna i Lettgallen, vilka i slutet av jan. helt fördrevos. Vä ingicks ett stillestånd med Sov-jet-Ryssland, som ledde till freden i Riga n/s s.å., då Sovjet-Ryssland erkände L. i dess nuv. utsträckning. Vs 1920 sammanträdde en kon — 41 — stituerande nationalförsamling; en provisorisk konstitution förelåg färdig 27/s; den nu gällande författningen är daterad 15/ä 1922. Den första ord. saeiman öppnades V11 1920. J. Tschakste valdes till statspresident, vilket ämbete han innehade till sin död 14/s 1927; hans efterträdare G. Z e m g a 1 s, statspresident 1927—30, besökte 1929 Stockholm. 1930 valdes bondeledaren Albert Kviesis till statspresident; han omvaldes 1933 på ytterligare 3 år. 26/i 1921 erkände de allierades högsta råd i Paris L. de jure; 22/9 s.å. blev republiken upptagen i Nat.förb. Valutan stabiliserades 1922. L:s politiska liv präglas av en osund partidifferentiering, som endast delvis kan förklaras därav, att folkminoriteterna, tyskar, judar, ryssar, polacker — lettgallerna räkna sig hit —, uppställa egna kandidater. Mer än 30 listor förekomma vid valen. 1933 voro av saeimans 100 medl. 20 socialister, 7 vänstersocialister; de viktigaste av de många borgerliga partierna bildade grundvalen för en koalitionsministär. Det allt överskyggande problemet i den unga statens historia var agrarspörsmålet. 1920 tillhörde mer än 48 % av L:s totala jordareal storgodsägare, företrädesvis tysk-baltiska adelsmän. Dessa gods styckades genom agrarreform-lagarna, av vilka den viktigaste daterar sig från 16/fl 1920. En statens jordbruksfond bildades, dels av statens jordegendomar, dels av 3 mill. har privatgods. Jordfondjorden utlottas sedan i småbruk om högst 27 har på bekväma avbetalningsvillkor. Expropriationen skedde utan ersättning; storgodsägarna fingo dock behålla 50—100 har. P.Dhl Författning och förvaltning. L:s författning är daterad 15/2 1922. Folkrepresentationen (saeima) består av en kammare med 100 led., valda för 3 år enl. proportionell valmetod av män och kvinnor, som fyllt 21 år. Valbarheten sammanfaller med rösträtten. Presidiet (1 talman, 2 vice talmän och ett sekretariat) väljes av riksdagen själv för hela legislaturperioden. Statspresidenten, som måste vara minst 40 år, väljes av riksdagen för 3 år. Mer än 6 år i följd får ej en och samma person fungera som president. Avgår denne före valperiodens slut, fylles statschefens post, tills nytt val ägt rum, av riksdagens talman, som även rycker in, när presidenten av utrikes resa el. dyl. tillfälligtvis är förhindrad att förvalta sitt ämbete. Lagstiftningen tillkommer dels riksdagen, dels folket självt i förekommande fall genom folkomröstning. Lagförslag kunna väckas av regeringen, inom riksdagen och av minst V10 av de röstberättigade medborgarna (s.k. folkinitiativ). Riksdagen är utrustad med stor makt. Emellertid kan presidenten väcka förslag om riksdagsupp- — 42 —