LETTLAND lösning, varefter frågan härom underkastas folkomröstning. Ernås därvid majoritet för upplösning, utlysas nya val; skulle däremot över V2 av de röstande vara emot riksdags-upplösning, måste statspresidenten avgå från sitt ämbete, varefter riksdagen utser ny president för återstoden av 3-årsperioden. Parlamentariskt styrelsesätt är rådande. Uppdraget att bilda ministär tillkommer den, som av republikens president därom anmodas, men i själva författningen föreskrives, att hela ministären skall avgå, om riksdagen beslutar ett misstroendevotum mot dess chef. I förvalt-ningshänseende är L. delat i kretsar och kommuner. Den kommunala självstyrelsen är vidsträckt. J.E.N. Administrativ indelning. Provinser areal kvkm. inv. 1930 Riga ............................ 204,8 377,917 Vidzeme (Livland ......... 23,076,2 404,823 Kurzeme (Kurland) ........ 13,209,r 288,092 Zemgale (Semgallen) ........ 13,621,3 288,086 Latgale (Lettgallen) ....... 15,679,8 541,127 65,791,4 1,900,045 J.F. Rättsväsen. För L. gäller ännu i huvudsak ”Provinzialrecht des Ostseegouvernements”, 3 (1864), ett verk av prof. F. G. von Bunge (se denne), som här förstått att giva form åt Livlands och Kurlands självvuxna lokala rätts-sedvänjor och dana dem till ett harmoniskt helt under anlitande av den tysk-romerska rättens allmänna tankegångar. I samband med och efter revolutionen i L. 1918 ha emellertid utfärdats en rad på privaträtten (särsk. jordarätten) djupt ingripande lagändringar, vilka ännu icke organiskt kunnat inpassas i rättssystemet. En lättillgänglig orientering över rättsväsendet lämnar ”L:s Bürgerliches Gesetz-buch” (utg. av tyska juristföreningen i Riga, 1928). E.K. Försvarsväsen. Statspresidenten utövar högsta befälet; under honom lyder armébefälhavaren. Armén räknar 4 fördelningar samt 1 teknisk fördelning. Inf. består av 12 reg. om 2 el. 3 bataljoner, bestående i fredstid av 2 gevärs-och 1 kulsprutekompani; i reg. ingår 1 min-kastarkommando. Av kav. finnes 1 reg. om 4 ryttar-, 1 kulsprute- och 1 teknisk skvadron. Fältart. räknar 4 reg. om 2 divisioner om 3 batterier; en del art. är motoriserat; därtill komma 3 tunga och 3 luftvärnsbatterier. Av övriga trupper finnas 1 pansartågsreg., 1 auto-tank-reg., 1 ingenjörreg. samt 1 flygreg. om 2 spanings- och 1 bombdivision. — Allmän värnplikt enl. lag av 2% 1923 är stadgad mellan 18 och 50 år; tjänstgöringstiden är 1—P/4 år i aktiva armén, varefter de värnpliktiga kvarstå i linjen till 25, i reservens l:a kategori till 40 och i lantvärnet till 50 år. Förberedande militär utbildning är föreskriven för vissa kategorier ungdom. Fredsstyrkan uppgår till 23,500 man, därav 1,900 officerare och 2,700 underbefäl. Vid sidan av armén finnas gränsbevakningen samt en skyddskårsorgani-s a t i o n, räknande c:a 30,000 medl., för vilken landet är indelat i 19 skyddskårskretsar, var och en uppsättande 1 skyddskårsreg., bestående av inf., kay. och velocipedtrupp; båda dessa organisationer lyda under inrikesministeriet. Till skyddskåren är även ansluten en lottaorganisation med c:a 7,000 medl. Landet saknar krigsindustri. Försvarskostnaderna upp-gingo (1932/33) till 30,2 mill. lati. — Flottan består av 2 ubåtar om sammanlagt 756 ton samt 3 små kanonbåtar om sammanlagt 818 ton. Personalstyrkan uppgår till 450 officerare, underofficerare och manskap. E.O.B.;H.S-k. Vapen. Sköld delad, nedre hälften kluven: 1) blått, belagd med uppgående sol, guld; 2) silver, belagd med ett lejon, rött, åt (heraldiskt) vänster (Kurland och Semgallen); 3) rött, belagd med en grip, bärande svärd åt (heraldiskt) höger, silver (Livland och Lettgallen). över skölden 3 femuddiga stjärnor, guld. — Flagga. Handels- och natio.nalflagga: 3 horisontala band: rött, vitt (Vs), rött, örlogsflagga vit, belagd med rött kors, vilket är belagt med smalt, vitt kors. N.L.R. Mynt. 1919 infördes som enhet i en pappers-valuta 1 lett-rubel = 2 tyska mark (efter dåv. kurs). Sedan denna 1921 stabiliserats vid värdeförhållandet 1 lett-rubel = 1 guldfranc, infördes 1922 som enhet i en guldvaluta 1 lats (pl. lati) å 100 santimi — 1 fre = 0,72 kr. Av silver präglas 2 och 1 lati, 50, 20 och 10 santimi samt av brons 5, 2 och 1 santimi. N.L.R. Finanser. Budgeten för 1931/32 slutade på 177,8 mill. lati. Den har nedbringats under de sista åren från 210 mill. och beräknas för 1932/33 till blott 133,5 mill. Av inkomsterna beräknades 102,5 mill. av skatter och 39,2 mill. av monopol. Resten härflöt huvudsaki. från statlig egendom (skogar) och affärsverksamhet. Bland utgifterna drog försvaret 38,8 mill., sociala utgifter 25,6 mill., undervisningen 24,8 mill. lati etc. — Statsskulden uppgick 1/t 1931 till 6,9 mill. $ och 1,9 mill. p.st. utländsk skuld samt 760,000 lati inländsk. A. Ur. — 43 — — 44 -