LETTLAND Bankväsen. Landets centralbank och enda sedelutgivande inst. är Latvijas Banka, grundad 1923. Före 1914 ägde L. endast 2 affärsbanker, men efter kriget skedde en stark nybildning. 1932 utgjorde antalet affärsbanker 19, vilka till % ägdes av utländska, främst tyska intressenter. Den äldsta är Rigaer Kom-merzbank, grundad 1872. Hypotekskrediten är tillgodosedd genom ett 10-talet inteckningsinst, av vilka de flesta stå under statligt el. kommunalt inflytande. Jämte ett 30-tal kooperativa sparkassor finnas även o. 580 sparbanker. K.W-B. Ekonomisk geografi. Huvudnäring är jordbruket. Av detta (jämte fiske) leva 68 % av inv., medan 11% leva av industri och 8% av handel och samfärdsel. Innan L. blev självständigt, tillhörde 60 % av landets nuv. areal storgodsägare (huvudsaki. tyskar). Genom den senare genomförda agrarreformen har nästan all produktiv mark fördelats på bönderna. Åkerbruk bedrives i hela landet, men minst i n., där boskapsskötseln dominerar. De viktigaste kulturväxterna äro råg, korn, havre, potatis och lin. Råg odlas huvudsaki. i s., medan korn odlas i ö. och potatis i det v. kustområdet och på slätten mellan Riga och Jel-gava. Åkerjordens användning och skörd 19.31. Växtslag Har Dt. Råg ....................... 231,300 1,4 mill. Korn ...................... 183,400 1,8 „ Havre ..................... 321,800 3,« „ Vete........................ 86,900 0,s „ Potatis ................... 100,000 11,t „ Med lin odlades 42,000 har, och skörden uppgick till 126,700 dt. linfrö och 130,000 dt. fibrer. Åkerbruket står ännu på en rätt primitiv ståndpunkt. Avkastningen pr har uppgår sällan till 12 dt. av råg, till 14 av vete och 11 av korn. Husdjursbeståndet uppgick nämnda år till 366,300 hästar, 1,116,900 nötkreatur, 923,100 får och 712,000 svin. Skogsbruket har stor ekonomisk betydelse, men det står tekniskt på lågt plan. 1930—31 avverkades 3,693,822 kbm. timmer och 2,285,327 kbm. ved. L. är fattigt på värdefulla mineral. Kalkstenen och dolomiten brytas till byggnadssten, leran användes i den keramiska industrien. Industrien är svagt utvecklad och utgöres av pappers- och trävaruindustri (13,291 arbetare 1930), metallindustri (12,225), textilindustri (9,606) och kemisk industri (5,206). Även livsmedels- och läderindustrierna äro av betydelse. — L:s totalimport hade 1931 ett värde av 127,5 mill. guld-kr. (gkr.), exporten av 117,9 mill. De viktigaste handelsvarorna voro: Importvaror mill. gkr. Textilvaror ............................ 20,a Maskiner ................................ 12,i Kol och koks .............................. 7,s Hudar och läder .......................... 5,4 Socker .................................. 4,5 Exportvaror Smör .................................. 33,s Trävaror ........................... 24,3 Lin ..................................... 6,i L:s utrikeshandel med vissa länder. Import Export frän till mill. gkr. Tyskland ...................... Ä . . 47,3 31,s Storbritannien ...................... 10,» 30,o Ryssland .......................... 11,o 23,s Polen ............................... ll,s 0,9 Sverige ............................... 3,s 0,» De viktigaste handelsstäderna äro Riga, Lie-paja och Ventspils. 1931 anlöptes L:s hamnar av 2,937 fartyg om tillsammans 1,476,924 ton, av vilka 1,495 fartyg om 656,952 ton voro lettiska. Järnvägsnätet hade 1932 en längd av 2,756 km. De viktigaste järnvägsknutarna äro Riga, Jelgava och Daugavpils. J.F. Religiösa förhållanden. Sedan kristendomen på 1200-talet nådde L., har den religiösa utvecklingen gått efter samma linjer som i Estland. Efter revolutionen 1917 fingo landets olika konfessioner frihet och autonomi. Ingen statskyrka finnes. 1932 voro 56,5 % av befolkningen luteraner, 23,5 % romerska katoliker (främst i Lettgallen, förut polskt område), 9% grekisk-ortodoxa och 6 % judar. De återstående tillhörde sekter av olika slag, främst de s.k. gammal-troende, el. voro helt religionslösa. — Den evang.-luterska kyrkans författning är demokratisk. Församlingsråden, valda av för-samlingsmedl., välja pastor och förvalta kyrkans tillgångar. Högsta administrativa myndighet är synoden, vald av samtliga församlingars medl. Sedan 1921 har kyrkan 2 biskopar, en lettisk och en tysk, valda av synoden och invigda av Sveriges ärkebiskop. Enl. kon-kordat av 1922 mellan lettiska staten och påvestolen fingo L:s katoliker nationell kyrkoförfattning med ärkebiskop i Riga. L:s ortodoxa kyrka erhöll statens erkännande 1924. E.Ltn. Undervisning. Även här är utvecklingen parallell med Estlands. Man arbetar energiskt på folkundervisningens höjande. Skolgången är obligatorisk. Främmande minoriteter ha rätt till egna skolor. 85 % av befolkningen kunna läsa och skriva. Bland protestanterna finnas icke några analfabeter. 1931/32 funnos i landet 2,083 bottenskolor (med 197,540 elever), varav 569 tillhörde nationella minoriteter. Mellan- — 45 — — 46 —