LEUKODERMA Under normala förhållanden äger en fördel-nings-I. rum, d.v.s. en ansamling av leukocyter inom bestämda kärlområden. Hit höra även dygnsvariationerna i leukocyttalet (6,000—7,000 —12,000), 1. vid näringsupptagandet, 1. vid stark kroppsrörelse och 1. hos nyfödda. Synnerligen utpräglad är 1. vid sjukliga tillstånd. Så förekommer 1. efter blodförluster, genom svag påverkan av blodgifter och röntgen- och radiumstrålar samt vid elakartade svulster. Särsk. stort inflytande utöva infektioner. Här finner man 1. t.ex. vid lung- och blindtarmsinflammation och vid scharlakansfeber. Gldt. Leukode'rma (vit hud), är ett tillstånd, då fläckvis hudens halt av pigment (se d.o.) minskats. Denna förändring finnes vid syfilis i det s.k. sekundära stadiet och synes bäst på kroppspartier med kraftigare pigmentering, ss. halsen (spec. å kvinnor), främre axelvecket, bålens sidor, lårens insidor och korsryggen. De vita fläckarna i huden uppkomma genom inverkan av syfilistoxiner, varvid pigmenterings-processen störes, så att pigmenteringen blir mindre utpräglad. L. uppträder även i ärr efter finnar, vid vitiligo och psoriasis (se d.o.) samt vid en hel del andra hudsjukdomar. Gldt. Leukoföreningar, kem., färglösa reduktions-produkter av färgämnen. Leukom [-å'm] kallas vita, mättade fläckar i ögats hornhinna, som äro ärrbildningar efter svåra hornhinneinflammationer. L. är bestående för livet och kan ej bringas att klarna. Täcker 1. pupillen, skadas synen; är hornhinne-periferien klar, kan optisk iridektomi (se d.o.) göras. Är hela hornhinnan grumlad, kan trans-plantation av en bit klar hornhinna från ett borttaget öga försökas (keratoplastik). MiH. Leukopeni', med., se L e u k o c y t o s. Leukopla'st, biol., se Cell, sp. 1,071. Leukosafi'r el. vit safir, miner., är en färglös varietet av korund (se d.o.). Rent vita, klara och genomskinliga 1. äro mycket sällsynta; vanl. förefinnas näml, blåaktiga fläckar i den vita stenen el. ett blåaktigt, stundom gulaktigt skimmer. Blå safir blir genom upphettning el. radiumbestrålning färglös som 1. K.A.G. Leuko'thea (grek., eg. den vita gudinnan), grek, myt., den till havsgudinna förvandlade Ino, räddade Odysseus, som under hemfärden från Kalypsos ö genom Poseidon lidit skeppsbrott. W.N. Leuktra [léu'-], forntida ort (nu ung. Para-pungia), s.ö. om Thespiæ i Beotien, berömd genom slaget 371 f.Kr., vari Epaminondas med användande av den ”sneda slagordningen” slog de mot Tebe anryckande spartanerna under Kleombrotos. Den förre förfogade härvid över 6,000, den senare över 10,000 man. W.N. Leunasalpeter [1 i'na-], kvävegödselmedel från Leunaverken i Tyskland, som framställes av luftens fria kväve. L. innehåller 8% salpeterkväve och 19 % ammoniakkväve. Det förra verkar ung. som kvävet i kalksalpeter, det senare som kvävet i svavelsyrad ammoniak. Tillverkningen synes numera ha upphört. Hj.P. Leunaverken [låi'na-], gängse benämning på Ammoniakwerk Merseburg G.m.b.H. i Merse-burg, Tyskland. L. anlades 1916 för att tillgodose behovet av kväve för krigsändamål. Numera framställes förutom huvudprodukten syntetiskt kväve även kolväten (Leuna-Benzin). Aktiekapital (1930) 135 mill. riksmark, varav majoriteten innehaves av I. G. Farbenindustrie A.G., Frankfurt a.M. Årsproduktion o. 550,000 ton kväve. Arbetarantal (1930) o. 20,000. J.L-n. Leuthen [låiTan], by i Schlesien, 45 km. v. om Breslau, bekant genom den seger, som Fredrik II med 35,000 man här vann över 65,000 österrikare under Karl av Lothringen 5/i2 1757. Genom en djärv och skicklig manöver vilseledde konungen fienden om angreppspunkten och lyckades genom ett mästerligt användande av ”den sneda slagordningen” med överlägsna krafter angripa österrikarna i v. flanken. Efter en lång och blodig inf.-strid bragte ett preussiskt kav.-anfall det slutliga avgörandet. Preussarna förlorade ung. 6,400 man, österrikarna 22,000 och måste utrymma Schlesien. P.S. Leuthold [låiTålt], Heinrich, tysk-schweizisk förf. (1827—79), kom, efter resor i Syd-frankrike och Italien, 1857 till München, där han upptogs i en krets av förf. (”Münchner Dichterkreis”). L., som var en stolt och självkritisk natur, framträdde i livstiden endast i ett jämte Geibel utg. bd tolkningar av fransk poesi, ”Fünf Bücher französischer Lyrik” (1862), förde i övrigt en ganska besynnerlig tillvaro och greps 1877 av själssjukdom. Hans efterlämnade ”Gedichte” utgåvos 1879 och visa en fenomenal förmåga i konsten att ge fritt lopp åt de starka lidelserna utan ett ögonblicks avprutning på den formella utmejslingen. — ”Ge-sammelte Dichtungen” (3 bd, 1914). — Litt.: Biogr. av A. W. Ernst (2 Aufl. 1893), L. Betz (1902), W. Zimmermann (1918). Lff. Leutze [låi'tsa], Emanuel, tysk-amerikansk målare (1816—68), fick sin utbildning dels i Philadelphia, dels i Düsseldorf, där han senare grundade konstnärsföreningen ”Malkas-ten”. Från 1859 var han åter verksam i U.S.A. L:s historiska målningar med realistisk dramatisk hållning väckte mycket bifall; mest bekant blev ”Washingtons övergång över Delaware” (ett ex. i Bremen, ett i New York). De sista åren var L. sysselsatt med utsmyckandet av — 55 — — 56 —