LEVANTHANDELN stora kongressalen i Capitolium i Washington, där han påbörjade bildserien ”Civilisationens framträngande mot väster”. E.W. Leuven [lö'van], stad i Belgien, se L o u-v a i n. Leuven [löva'], Adolphe de, fransk förf. (1807—84), son till den landsflyktige svensken A. L. Ribbing (se denne), som i Paris levde under sin moders namn, Löwen. Initierad i tcaterkretsar, avancerade L. till direktör för Opéra Comique. Tillsammans med Dumas d.ä., Scribe o.a. har L. förf, talrika dramer, vådeviller och texter till operetter. Ett 30-tal av hans pjäser ha uppförts i Sverige. G.A-m. Lev (plur. leva), myntenhet i Bulgarien å 100 stotinLe sedan 1880, då den sattes = 1 fre = 0,72 kr. Präglingen omfattade då i guld 100, 20 och 10 samt i silver 5, 2, 1 och V2 1. Efter världskriget stabiliserades 1. 1928 vid O,o26»o kr. och övergång till guldmyntfot skedde. Under deprecieringstiden präglades av aluminium och av kopparnickel 2 och 1 I. N.L.R. Leva el. leka säges ett segel göra, då det fladdrar för en vind, som blåser i det närmaste längs med seglet. H.S-k. Levadeia, stad i Grekland, se L i v a d i a. Lewal [lavaT], Jules Louis, fransk militär (1823—-1908), inträdde i armén 1846, deltog i fälttågen i Algeriet, i Italien 1859 ss. skvad-ronchef och i 1870—71 års krig ss. överste och generalstabsofficer vid Rhenarmén, brigadgeneral 1874, divisionsgeneral 1880, avsked 1888. L. var 1877—80 chef för krigshögsk., 1883— 88 armékårchef och jan.—mars 1885 krigsminister. Han var en flitig militär förf, och har utg. ”Études de guerre” (4 bd, 1877—83). E.Bz. Lewald [lè'valt], Fanny, tysk författarinna (1811—89), g.m. förf. A d o 1 f S t a h r. L. debuterade anonymt i tidskr. ”Europa” 1841 och utgav 1843—84 en mängd romaner och reseböcker, utmärkta för skarp iakttagelse och realistisk stil. Hon förfäktade merendels tidens ”ungtyska” framstegsidéer, bl.a. kvinnoemancipationen, och kan betraktas som Tysklands motsvarighet till George Sand. — Litt.: Biogr. av M. Weber (1921). Lff. Levallois-Perret [lavalQa'-pärä'], arbetarförstad till Paris, mellan n.v. stadsgränsen och Seine; 71,181 inv. (1931). Järn- och kemisk industri. M.P Lewa'n, Oskar Nilsson, präst (f. 15/o 1862), teoretisk teol. examen i Lund 1885, disputerade inför Lunds domkapitel 1891 (”Studier öfver G. T:s värde ur frälsningshistorisk synpunkt”), kyrkoherde i Knästorp 1896, teol. hedersd.r i Lund 1918, biträdande lärare vid Lunds univ:s praktisk-teologiska övningar 1926—28. L. har flitigt medverkat i facktidskr., särsk. i ”Kristen — 57 — domen och vår tid”, vars redaktion han tillhört sedan 1906. E.Ltn. Levande kraft (lat. vis viva), se Ki ne t i sk energi. Leva'nder, Lars Jakob, språkforskare (f. 31/s 1883), fil. d:r 1909, verkade några år som folkskoleinspektör men är numera knuten till Uppsala landsmålsarkiv som ledare av undersökningen av Dalarnes folkmål, vilkas förnämsta kännare f.n. han är. Bland hans skrifter, som alla vittna om fint språksinne, stor lärdom och realistisk blick, märkas särsk. ”Älvdalsmålet i Dalarna” (1909) och den monumentala ”Dalmålet” (1925—28). Jämte E. Wessén utgav han 1932 en kortfattad etymologisk ordbok, ”Våra ord”. L. har även skrivit mycket använda geografiska läroböcker för folkskolan. E.No. Leva'nder, Kaarlo M a i n i o, finländsk zoolog (f. 1867), 1894 docent och 1910 prof, i Helsingfors, 1902 zoolog vid Hydrografisk-bio-lcgiska laboratoriet där, har huvudsaki. ägnat sig åt planktonforskning såväl i Finlands insjöar som i Östersjön och deltagit i internationella havsundersökningar. L. är red. av ”Li-connon ystävä” (”Naturvännen”). O.C-n. Levande vikt, benämning på levande djurs kroppsvikt. Variationen i I.v. inom de olika husdjursslagen betingas av såväl arvsenheter som miljö. Fullvuxna väga hästar 150—1,000, nötkreatur 150—1,300, får 35—125, getter 45— 100 och svin 100—350 kg. Foderransoner, mjölkavkastning, tillväxt och försäljningspris beräknas pr kg. I.v. Slaktvikten (se d.o.) är 40—90 °/o av I.v. H.Fqt. Leva'ng, borste, anbringad tvärs för ett långt skaft. Användes vid rengöring ombord å fartyg. Leva'nger, stad i Nord-Tröndelag fylke, Norge, vid Levangerelvens mynning i inre Trondheimsfjorden och järnvägen Trondheim —Grong; 1,616 inv. (1930). Handelsstad sedan 1836, då vägen genom Verdalen till Sverige just var öppnad. Nu har handeln med Sverige föga betydelse. 1897 nedbrann 4/s av staden. Az.S. Leva'nten (ital. il Levante, österlandet; eg.: soluppgången), de närmast Europa liggande delarna av Främre Asien, särsk. dess kusttrakter vid Medelhavet. — Adj.: 1 e v a n t i s k. Levanthandeln, benämning på handeln på Mindre Asien, Syrien, Egypten och europeiska Turkiet. Denna handel spelade stor roll för den franska och även den engelska industrien under 1700-talet. Huvudsätet för den franska L. var Marseille. Importen till Frankrike .utgjordes främst av textilråvaror, av vilka bomullen kom i första rummet, därefter ull och silke. Exporten utgjordes av manufakturer. Vinstmöjligheterna i denna handel lockade bl.a. svenska företagare (se L e v a n t i s k a k o m- * — 58 —