LEVER 12) Carl Harald Eugène L., greve, den föregåendes syssling, biblioteksman (1849— 1927), fil. kand. 1876, amanuens vid Uppsala univ.-bibl. 1876—97, bibliotekaries titel sistn. år, fil. hedersd:r 1893; har utg. litteraturhistoriska och biografiska arbeten, bl.a. i ”Samlaren”, som han redigerade 1883—1900. C. 13) Adam Ludvig Carl L., greve, sonsons son till L. 10), riksheraldiker (f. 5/i2 1861), e.o. amanuens i Riksarkivet 1888, 2:e arkivarie 1910, l:e arkivarie över stat 1917—28; kammarherre hos är-kehertiginnan av Da-larne 1895, hovmarskalk 1915, överstekammar junkare 1928; riksheraldiker sedan 1903, introduktör för främmande sändebud 1905—28. L:s fader, överkammar herren greve A. C. L. Lewenhaupt (1820—95), hade på sitt gods Sjöholm (Södermanland) samlat ett mycket värdefullt arkiv, ur vilket L. meddelat åtskilliga publikationer, bl.a. ”Leon-hard Kaggs dagbok 1698—1722” (i ”Hist. handlingar”, 24, 1912) och ”Lewenhauptska arkivet på Sjöholm”, 1 (1919). Han har vidare utg. ”Calendaria Caroli IX” (1903), adelskalendrarna 1905—17, ”Karl XII:s officerare. Biografiska anteckningar” (2 bd, 1920—21), ”Adels-vapnen och den sv. heraldiken” (i ”Sveriges riddarhus”, 1926) m.m. C. 14) Sten Mauritz Carl L., greve, den föregåendes kusins son, diplomat, arkivman (f. 27/2 1882), attaché i Utrikesdep. 1908, 2:e arkivarie där 1909, l:e arkivarie 1919, legationsråd 1922, bibliotekarie 1923. L. utger sedan 1910 ”Utrikesdep :s kalender”. C. Lever (lat. hepar), anat. L. är kroppens största körtel. Den väger hos en vuxen människa c:a. 1,500 gr. L. ligger i övre h. delen av bukhålan med sin övre rundning mot mellangärdet och når c:a 7 cm. över kroppens medellinje mot v. Den undre l.-randen följer revbensbågen och lämnar den på det ställe, där det 9:e revbenet förenar sig med det 8:e. L.-randen förlöper sedan tvärs över bukhålan och når den v. revbensbågen på det ställe, där det 8:e revbenet förenar sig med det 7:e. Ett skärformat veck av bukhinnan (det s.k. ligame'n-tum falcifo'rme he'patis) går i riktning nedifrån uppåt och markerar uppdelningen av I. i en större högre del (h. leverlob) och i en mindre v. del (v. leverlob). Med undantag av några få ställen är 1. överklädd av bukhinnan (se d.o.). Genom upphängningsband är 1. förenad med mellangärdet, magsäcken, tolvfinger-och tjocktarmarna samt h. njure. Blodet kommer till 1. huvudsaki. genom portådern (se d.o.). Denna grenar upp sig i leverporten (se d.o.) och drager med sig in i 1. en mängd bindväv, som bildar den s.k. Glissonska kapseln. Denna kapsel ledsagar portåderns finaste grenar och delar härigenom upp 1. i en mängd s.k. leverlobuli, som mestadels äro av prismaform med 1—2,5 mm. tvärsnitt. Från nu nämnda fina kärlgrenar gå en mängd kapillärer in i leverlobuli, där kapillärerna radie-ra mot centrum och mynna i en centralven. Centralvenerna sammansmälta och bilda de s.k. vence hepa'ticæ, som avleda blodet från 1. Blodtillförseln till 1. sker även genom de s.k. inre rötterna till portådern. Dessa utgöras av de fina blodkärl, som bildas av arte'ria hepa'-tica’s i Glissonska kapseln sig utbredande kapillärnät. Dessa kapillärer tömma sig direkt i l.-lobernas vener. I ett tvärsnitt av en l.-lobulus ser man från centralvenen radierande 1.-balkar, som förena sig med varandra, så att de bilda ett nätverk. I maskorna i detta nätverk löpa kapillärerna från portåderns grenar och bilda å sin sida ett andra nätverk, i vars maskor l.-cellsbalkar-na ligga. Inne i l.-cellsbalkarna finner man gallkapillärerna. En l.-cell har formen av ett tresidigt prisma med avslagna hörn. Där hörnan skulle varit, förlöpa blodkapillärerna. På cellernas sidor gå gallkapillärerna. Blod- och gallkapillärer komma således aldrig i beröring med varandra. L.-cellen har ofta 2 kärnor och innehåller bl.a. en del pigment (se d.o.) samt glykogen (se d.o.) och fett. Endotelcellerna (se E n d o t e 1) i kärlkapillärerna i 1. sakna gränser och bilda ett nätverk. Genom ställvis anhopning av protoplasma (se d.o.) i detta nätverk fås utseende av stjärnformiga celler, de s.k. Kupferska stjärncellerna. Dessa cellformer ingå som en del i ett biologiskt cellsystem, det s.k. retikuloendo-t e 1 i a 1 a systemet (se d.o.). I periferien av leverlobuli gå grenar av portådern, arte'ria hepa'tica, samt gallgångar. Där finnes även rikligt med lymfrum och lymfkapillärer. Gallgångarna förena sig i leverporten till en stor utförsgång, ductus hepa'ticus, som dels genom ductus choledo'chus avger gallan till tolvfinger-tarmen, dels genom ductus cy'sticus till gall-blåsan. Gldt. Lever [løve'] (fra.), uppstigande (om morgonen ur sängen); morgonmottagning (vid hovet). Lever [li'va], Charles James, irländsk förf. (1806—72). L:s talrika, på sin tid ytterst populära romaner präglas av en omedelbar och. — 67 — — 68 —