LEVIN söner med samma namn (1 Mos. 35:23; 49:5 ff.). — L. är mest känd som den spec. präststammen i Israel, men i äldre tid var den en rent profan stam som de andra. Den synes i förbund med Simeon (se d.o.) ha uppehållit sig i mellersta Palestina och där företagit ett anfall på den då kanaaneiska staden Sikem. Utan hjälp av de övriga stammarna kunde de emellertid icke hålla sin ställning utan ha småningom trängts undan och kommit i upplösning (jfr 1 Mos. 34; 49:5—7). De flesta forskare förlägga dessa händelser till den s.k. domaretiden (se Domare), men starka skäl tala för att de inträffat redan före invandringen till Egypten — Förbindelserna mellan den profana stammen L. och präststammen med samma namn äro mycket oklara. Sannolikt ha representanter från den söndersprängda stammen uppehållit sig inom de andra stammarna som ”ge rim”, främlingar, som åtnjöto ett visst skydd men ej hörde till den eg. stammen, och då Mose sannolikt varit levit, ha de kommit att få en särsk. förbindelse med Jahvereligionen och ansågos mer än andra lämpliga som präs ter (jfr Dom. 17 ff.). I den s.k. Moses välsig nelse (5 Mos. 33; o. 750) framträder den nya präststammen färdig. Dessa levitiska präster gjorde tjänst vid de många altarena ”på höjderna” runt om i landet, och Josias reformation (621), som avskaffade dessa, blev därför för dem av ödesdiger betydelse. Enl. 2 Kon. 23:8 ff. fördes de till Jerusalem men fingo ej tillstånd att offra vid altaret. Detta förbehölls de sado-kitiska prästerna (se Sa dok), som förut tjänstgjort i templet. Denna ordning bibehölls efter babyloniska fångenskapen (se d.o.). Le viterna voro ej längre präster utan tempeltjänare av lägre rang, som utförde vissa underordnade sysslor (jfr Hes. 44:10—14). E.Sbg. Levi, Samuel, engelsk förf., se Sir Sidney Lee. Lévi [levi'], S y 1 v a i n, fransk indolog (f. 1863), 1885 prof, vid École des hautes études, 1894 vid Collège de France, bereste 1897, 1921— 23, 1926—28 Indien och Ostasien. L. är en av den moderna indologiens förnämsta företrädare och har genom sin universella läggning i hög grad bidragit till att utvidga sin vetenskaps perspektiv och arbetsfält. Bland L:s arbeten märkas ”Le théåtre indien” (1890) — ett av indologiens standardverk —, ”La théorie du sacrifice dans les Bråhmanas” (1898), ”Le Nepal” (3 bd, 1905—08), ”L’Inde et le monde” (1926). Huvudområden för L:s forskning i övrigt ha varit den n. buddismen och den nordvästindiska epigrafiken. C.F Levi, Paul, tysk politiker (1883—1930), var efter Liebknechts död kommunisternas ledare, invaldes i riksdagen 1920, bekämpade kommunisternas kuppförsök och lämnade partiet, när majoriteten icke delade hans uppfattning. Han anslöt sig till de oavhängiga och blev efter deras övergång till socialdemokraterna ledare för v. flygeln inom partiet. L. har bl.a. utg. ”Un ser Weg” (1921). T.E-r. Levia'tan (hebr. Liivjatan), namn i G.T. på havsvidunder, krokodil el. orm (Job 40—41), ibland använt som symbol för Egypten och Assyrien (Ps. 74:14, Jes. 27:1); i senare tradition ha många myter knutits till L. — Litt.. H. Gunkel, ”Das Märchen im A.T.” (i ”Reli-gionsgeschichtliche Volksbücher”, II: 23—26, 1917). S.N. Leviathan [livaFapan], amerikansk linjeångare. L. sjösattes 1913 vid Blohm & Voss varv i Hamburg för Hamburg-Amerikalinjen och hette då ”Vaterland”. Vid krigsutbrottet 1914 låg ”Vaterland” i New York, beslagtogs 1917, då U.S.A. inträdde i kriget, erhöll namnet L. och användes för amerikanska trupptransporter. Efter kriget underkastades L. en omfattande ombyggnad, fick, genom att mät-ningstalet (bruttotonnaget) ökades, i viss mån karaktären av världens största fartyg och användes i passagerartrafik New York—Europa Numera (1933) lär L., ss. oekonomisk i drift, vara upplagd med tanke på nedskrotning. L:s huvuddata äro: längd överallt 289,55 m., bredd 30,5 m., sidohöjd 19,20 m., djupgående 12,0 m., bruttotonnage 59,957 ton (efter ombyggnaden), deplacement 63,100 ton, maskinstyrka 95,000 AHK, fart 25,5 knop, passagerarutrymme för c:a 3,900 samt besättningsstyrka c:a 1,200 man. I huvuddimensioner överträffas den avsevärt av franska ångaren ”Normandie” (1933). G.Zs. Levi ben Gerson el. G e r s o n i d e s, även kallad R a L B a G (efter begynnelsebokstäverna i Rabbi Levi ben Gerson), judisk exeget, filosof, matematiker och astronom (1288—1344), skrev bl.a. ett religionsfilosofiskt arbete på hebreiska, ”Milchamoth Adonaj” (”Guds strider”, utg. 1560, ny uppl. 1866; delvis övers, till tyska 1914—16), vari L. sökte förlika G.T:s läror med Aristoteles’, samt kommentarer till Aristoteles i anslutning till Averroès. Ss. astronom gjorde L. betydande insatser; han uppfann bl.a. ca-mera obscura. C.V.J. Le'vico [ kå], stad i Sydtyrolen, Italien, 14 km. ö.s.ö. om Trento; 7,040 inv. (1921). L. har arsenikhaltiga järnkällor och är en livligt be sökt badort. M.P. Levi'n, släkt av judisk börd, över Danmark inkommen till Sverige med Adolph Ludvig L. (1733—1807), som 1754 övergick till luterska läran och döptes, med konungen och drottningen, vilkas namn han antog, som fadd — 81 — — 82 —