LEVISTICUM Levi'sticum, växtsläkte, se Libsticka. Lewiston [lo'iston], stad i Maine, U.S.A., på ö. sidan av Androscoggin river, mitt emot Au burn; 34,948 inv. (1930). Stor textilindustri. J.C. Lewis-with-Harris [lo'is-Qiö-hä'ris], den nordligaste och största ön av Hebriderna (jfr d.o.), Skottland; 1,994 kvkm.; 32,283 inv. (1921), varav 5,103 tala enbart gæliska. Den nästan avskilda s. delen, Harris, 505 kvkm., 3,905 inv, tillhör grevskapet Inverness, återstoden grevskapet Ross and Cromarty. Betydande fiske. Huvudort främsta hamn och är Stornoway. M.P Levi'ta, Elias, eg. Elia Levi ben A s c h e r, även kallad B a c h u r, judisk språk lärd (1477—1549). F. i Bayern, blev L. först lärare i Padua, kom sedan till Rom, där han skrev ett grammatiskt verk, ”Sefer ha-Bachur (1518). Från 1525 var han korrekturläsare i Bombergs judiska tryckeri i Venedig och skrev där den berömda ”Massöret ha massorot” (Kommentarernas kommentar) 1538, och bl.a. ett hebreiskt lexikon, ”Tischbi” (1541). G.O-r. Levitation [-Jo'n] (till lat. le'vitas, lätthet), beteckning inom spiritism och parapsykologi (se d.o.) på fenomen, som bestå i att en person el. ett föremål under inflytande av ett medium lyftes, bringas att sväva. A.W-n. Levi'ter, se Levi. Levi'ticus (hebr. wajikra, efter begynnelseorden, ”Han kallade”; grek. leveitiko'n-, lat. li-ber l., levitboken, jfr Levi), 3:e Mosebok, som innehåller ceremoniallagar, se P e n tåte u k e n. S.V. LevFtskij, D m i t r i j Gregorjevitj, rysk målare (1735—1822), var på sin tid den förnämste ryskfödde målaren; bland hans praktporträtt må nämnas ett av kejsarinnan Katarina II; andra berömda bilder äro av danserskan Bort-schow och av Smolnijinst:s unga damer (i genreställningar) samt av Diderot. E.W. Levkäs, en av Joniska öarna, se L e u k a s. Levko'sia, stad på Cypern, se N i c o s i a. Levnadskostnadsindex, se Index, sp. 967. Levnadsstandard (eng. standard of comfort el. living), det mått av behovstillfredsställelse, som sedvanemässigt anses tillkomma ett folk, en samhällsklass el. en person. I 1. ingå olika element, ss. föda, bostad, kläder, nöjen etc. L. skiftar inom olika samhällsklasser, huvudsakligast beroende på olika inkomstnivåer. Den växlar även från tid till annan. Vad som vid en tidpunkt anses som en sällan njuten lyx, kan vid en annan betraktas som en nödvändighetsvara, ingående i den fattigaste 1. — I Sverige beräknas levnadskostnadsindex (se I n d e x) efter den 1., som anses vara normal för familj i visst inkomstläge. T.E-r. Levring av blod, se Koagulation. Levstik [le'fftik], Franc, slovensk förf. (1831—87), har bl.a. skrivit den högt skattade berättelsen ”Martin Krpan” och har stor betydelse ss. språkrensare. Agr. Levulos [-lå's], fruktsocker (se d.o.). Lévy [levi'], Michel, fransk bokförläggare (1821—75), grundade 1836 ett bokförlag i Paris, som efter L:s död övertogs av hans bror Calmann L. (1819—91) under namn av Lib-rairie Calmann-L.; nuv. ägare är C. L:s son Gaston Calmann-L. Förlagets specialitet har alltsedan 1859 varit skönlitterära och dramatiska verk. W.N. Levy, Moritz, dansk bankman (1824—92). L. knöts 1857 vid Nationalbankens direktion från 1861 som en av direktörerna. Trots frånvaron av teoretisk skolning blev L. snart den bestämmande inom direktionen. Han bidrog kraftigt till guldmyntfotens införande och skapandet av en skandinavisk myntunion. T.E-r. Lévy [levi'], A. M., fransk geolog och mineralog, se A. M i c h e 1-L é v y. Levy, Louis Nicolaj, dansk skald (f. 1875), särsk. bekant för sina diminutiva, mycket fina och älskvärda ”Börnerim” (1904 ff:). P.R-w. Lévy-Bruhl [levi'-bry'l], L u c i e n, fransk filosof och sociolog (f. 1857). L. framträdde först som moralfilosof och idéhistoriker men kom under inflytande av É. Durkheim att ägna sig övervägande åt sociologiskt etnografiska forskningar. I sina arbeten har han behandlat den primitiva människans tankeformer i deras samband med sociala förhållanden. Huvudarbeten: ”Les fonctions mentales dans les sociétés inférieures” (1910), ”La mentalité primitive” (1923), ”L’åme primitive” (1927). G.A. Lewysohn, L u d w i g, rabbin (1819—-1901). fil. d:r i Halle 1847, verkade, efter föregående anställningar i Frankfurt a. d. O. och Worms, ss. rabbin i Stockholm 1859—83. L. utgav bl.a. ”Die Zoologie des Talmuds” (1858) och ”Sabbats- och festpredikningar, hållna i Stocholms synagoga” (1864). C.V.J. Lex (lat., besläktat med sv. ordet lag, se d.o., plur. leges, se d.o.), lag, hos forntidens romare benämning å beslut av folket å comi'tia, dock ej i skattefrågor el. rättegångsmål. L. tillkom på förslag av någon för året fungerande högre ämbetsman och betecknades efter hans släktnamn (ex. se nedan). Under kejsartiden hade senatens beslut och kejserliga förordningar samma giltighet som en 1. — Senare tider och folk ha ofta upptagit beteckningen 1. ant. för större lagverk el. mera spec. tillkomna lagar. Bland mera kända 1. äro: /. alamanno'rum, forntysk lag, se Alemanniska lagen; l. anglio'rum, lag för de låglyska anglerna från karolingisk tid (utg. av K. v. Richthofen 1875) ; — 87 — — 88 —