LEXINGTON l. aqui'lia (efler folktribunen Aquilius), romersk lag, som införde den i all modern rätt gällande regeln, att ersättning utgår även för skada, vållad genom vårdslöshet; l. baiuvario'rum (se B a j u va r er); leges barbaro'rum, germanfolkens lagar i allm., till skillnad från romerska rätten; l. burgundio' num, se Burgundisk lag; l. chamavo'rum, de chamaviska franker nas lag från o. 800 (utg. av R. Sohm 1883; se C h a m a v e r); l. falci'dia (efter folktribunen Falcidius), från o. 40 f.Kr., bestämde, att ingen romare genom testamente fick giva bort mera än 3/4 av sin kvarlåtenskap och att 1/4, quarta falcidia, skulle städse tillfalla arvingarna; l. fri-sio'num, forntysk lag, se F r i s e r; l. ju'lia kallades flera lagar, utfärdade av Julius Caesar el. Augustus, mest bekanta äro en l. julia de adul-te'riis, 18 f.Kr., om äktenskapsmål, samt en från 4 e.Kr. om det äkta ståndet, vilken inarbetades i l. pa'pia poppæ'a (se nedan); l. re'gia, se Kongeloven;/. rho'dia de jactu, romersk lagbestämmelse om haveri, urspr. stammande från ön Rhodos; l. Kallio, finländsk jordlag, se Ka 11 i o; l. papia poppæ'a, romersk lag från 9 e.Kr. till främjande av äktenskapet och mot arbetande av barnlöshet: ogifta fingo, frånsett nära släktingar, ej erhålla något i testamente, barnlösa endast hälften av det testamenterade; Justinianus upphävde dessa lagar, en motsvarighet till ungkarlsskatten i modern tid; l. ri-bua'ria, de ribuariska frankernas lag från senare hälften av 500-talet, utg. 1883; /. ro ma' na burgundio'num, l. roma'na wisigotho'rum, uppteckningar av romerska rätten i burgundernas, resp, västgöternas länder, båda från 500-talets första årtionden; l. sa'lica, de saliska frankernas lag, se Saliska lagen; l. saxo'num, de forna saxernas lag, se Saxiska lagen; /. thuringio'num, gällde ej för thüringarna ulan för anglerna och varnerna, vilka bodde i n. Thü-ringen; l. ve'neris, se Könssjukdomar. L. in casu, en för ett visst, enskilt fall till kommen lag (vilket från rättssäkerhetens syn punkt principiellt anses förkastligt); l. non scripta, oskriven lag, sedvanerätt; l. pa'triæ, hemlandets, fosterlandets rätt. E.K. Lex commisso'ria (lat.), vid pantsättning till säkerhet för fordran ingången överenskommelse, att fordringsägaren, om gäldenären ej i rätt tid uppfyller sina förpliktelser, utan vidare själv blir ägare till panten utan redovisningsskyldig het till gäldenären för pantens ev. övervärde m.m. L.c. förklarades av kejsar Konstantin för ogiltig, och därmed upphävdes den urspr. for men för pantsättning, förfallopanten, i romersk rätt. Även i äldre svensk o.a. germansk rätt var förfallopanten den äldsta pantsättningsfor-men, och l.c. medgavs därefter, även sedan re dovisningsskyldighét eljest ansågs följa av pantavtalet i Sverige till 1815. Här bortföll förbudet mot l.c. 1907, men det återinfördes genom avtalslagen 1915, § 37. E.K. Lexe'll, Anders Johan, matematiker och astronom (1740—84), docent i Äbo 1763, prof, i matematik i Petersburg 1768. L. är mest bekant för sina undersökningar över den 1769 upptäckta kortperiodiska komet, som uppkallats efter honom. L. visade, att denna komet ej från början varit kortperiodisk men 1767 kommit Jupiter så nära, att denna planets attraktion helt förändrat kometens bana och gjort den kortperiodisk med en omloppstid på 5,5 år. 1779 passerade kometen åter i närheten av Jupiter, varvid dess bana ånyo omgestaltades till en mycket långsträckt sådan; sedan dess har L:s komet ej kunnat återfinnas. L. har även undersökt planeten Uranus’ rörelse samt bestämt solens parallax ur 1769 års Venuspassage. M-t. Lexe'Ils komet, se A. J. L e x e 11. Lexer, E r i c h, tysk kirurg (f. 1867), prof, i kirurgi i Königsberg 1905, senare i Jena, Frei-burg i. Br. och slutl. 1928 i München, intar som skicklig klinisk lärare, djärv operatör och banbrytande forskare en ledande plats bland Tysklands kirurger. Bland hans skrifter märkas ”Lehrbuch der all-gemeinen Chirurgie” (2 bd, 1904—05; 19 Aufl. 1931), ”Die freien Transplanta-tionen” (i ”Neue deutsche Chirurgie”, 26, 1919—24), ”Die gesamte Wiederherstellungs-chirurgie” (2 bd, 1931) m.fl. L. är medutg. av ”Deutsche Zeitschrift für Chirurgie”. C. Le'xikon (plur. 1 e x i k a el. 1.; till grek, lexis, ord, tal), ordbok. — Adj.: lexikalisk. — Lexikograf, ordboksförf., -g r a f i, crd-boksvetenskap el. ordboksarbete. Lex in casu, se Lex. Lexington [lä'ksirjtan]. 1) Stad i Massachusetts, U.S.A., c:a 15 km. n.v. om Boston; 9,467 inv. (1930). Jfr Nordamerikanska frihetskriget. J.C. 2) Stad i n.ö. Kentucky, U.S.A.; 45,576 inv (1930). L. är ett av centra inom blue-grass-området och har ss. sådant stor häst- och to-baksmarknad; säte för Kentucky university. Jfr Kentucky. J.C. 3) Stad i Virginia, U.S.A., n.v. om Lynchburg och v. om Blue ridge; 3,752 inv. (1930). L. är säte för Washington and Lee university — 89 — — 90 —