LHASA ceau för reorganisering av den franska flottan. Efter kriget var han 1920 konseljpresident under sin personlige vän Millerands presidentskap; sedermera var han marinminister i de flesta av de många ministärer, som avlöst varandra, och lyckades därigenom inom marindep. upprätthålla en viss kontinuitet vid utarbetandet av de omfattande organisationsprogram, som han 1927 och 1929 som marinminister kontrasignerat. L. har bl.a. utg. ”Le coffret brisé” (1882), ”La lyre d’airain” (1883), ”Dis-cours politiques” (1902), ”L’école et la vie” (1904) samt studier över Colbert. Han var styrelsemedl. i Amitié franco-suédoise i Paris och ådagalade städse livlig sympati för de skandinaviska länderna. G.Liv. Leys [lais el. lä], Hendrik Jan Augustin, baron, belgisk målare (1815—69), utbil- H. Leys: i korsgången. dade sig till en samvetsgrann historiemålare, särsk. i 1500-talets anda, och blev en av sin tids förnämsta på nämnda område med ka-raktärsfull personbehandling och kraftig kolorit samt blev även en utmärkt tecknare (och raderare). Sådana bilder som ”Massakern på magistraten i Löwen” förskaffade honom först berömmelse; den historiska genren blev hans förnämsta område (”Erasmus föreläser för Karl V”, ”Borgmästare Six hos Rembrandt” m.fl.). I Nationalmuseum, Stockholm, finnas några skisser av L. Bland hans elever märkes Georg v. Rosen. E.W. Leyster [lai's-] (L e y s t a r), J u d i t h, nederländsk målarinna (o. 1611—60), elev av Frans Hals, vars uppfattnings- och målnings-sätt hon följde; g. 1636 m genremålaren J. N. Molenaer (se denne). Bland hennes tavlor märkes ”Det lockande anbudet” (Haag). I Nationalmuseum, Stockholm, finnes av L. ”Gosse blåsande flöjt”. E.W. Leyte [lai'tä], ö, se Filippinerna, sp. 376. Leyton [leFtøn], en av Londons n.ö. förstäder, inom grevskapet Essex; 128,313 inv. (1931). L. ligger vid Lea, 8 km. n.ö. om City och har bl.a. metall-, textil- och läderindustri. M.P. L.F.U.F., förk. för Landsföreningen för folknykterhet utan förbud (se d.o.). Lg, mat., förk. för logaritm (se d.o.). Lgd, förk. för (geografisk) längd el. longitud. Lhasa, Lhassa, Lassa, huvudstad i Tibet, vid Brahmaputras biflod Ki-chu, o. 3,600 m.ö.h.; 15,000—20,000 inv. L. ligger på en relativt bördig men delvis sumpig slätt, omgiven av berg. Staden är nästan cirkelrund med 1,5 km. diam. De flesta förnämare byggnaderna härstamma i sitt nuv. skick från o. 1700 och äro av sten och tegel, övriga av lera. Stadens medelpunkt är Chokhangtemp-let från 600-talet, då L. blev landets huvudstad. Sedan slutet av 1500-talet är L. den religiösa medelpunkten för stora delar av Asien och sedan mitten av 1600-talet säte för Dalai Lama (se d.o.), som residerar i det vid samma tid på en höjd vid staden byggda Potala, en väldig anläggning, på en gång kloster, palats och tempel. I L. tillverkas textilier, metall- och keramikföremål (särsk. Buddhastatyetter). En mängd buddistiska böcker tryckas i L. på papper, tillverkat av bark. L. har livlig handel, särsk. utförsel av ull, pälsverk och mysk. Post-och telegrafförbindelse med Indien. L. är en Dalai Lamas palats vid Lhasa. — 93 — — 94 —