LHERMITTE mycket besökt vallfartsort och kan vid de stora festerna hysa 100,000 människor. I stadens omgivningar finnas flera stora kloster, ss. Dre-pung med 8,000 munkar, Sera och Ganden. — De första européer, som bevisligen inkommit i L., äro de två jesuiterna Grueber och D'Orville (1661); möjl. har munken Odorico från Por-denone besökt staden redan 1328. I förra delen av 1700-talet synas många kapucinmunkar ha vistats i L. Under 1800-talet vägrades européer tillträde till Tibet, och blott i undantagsfall lyckades man då inkomma i L. 1904 företog engelske översten Francis Younghusband en militär exp. till L. — Litt.: W. M. Mc Govern, ”1 förklädnad till L.” (1924). M.P. Lhermitte [Iärmi't], Léon Augustin, fransk konstnär (1844—1925), anslöt sig till frilufts-måleriets principer och skildrade med förkärlek bondebefolkningens liv och arbetet på åker och äng, ofta med tillspetsad social tendens, ss. i ”Döden och vedhuggaren” (1895, i fransk statsägo) och ”Hos de fattiga” (1905). Som konstnär slår L. nära Bastien-Lepage, ehuru han med sin kärva saklighet avstår från allt lyriskt och mer betonar arbetets möda än dess poesi. L. är representerad i Göteborgs konstmuseum med ”Höskörd”. G.V. L’hombre [lå'mbrä], 1 o m b e r, ett kortspel (se d.o., sp. 1,132). L’Homine libre [låm li'bra], fransk tidn., grundad 1913 av G. Clemenceau (se denne). L’Höpitai [låpitaT] (L’H o s p i t a 1), M ichel de, fransk statsman (1507—73), beskyddades till en början av Guiserna, blev president i ”kammarrätten” och utövade som sådan en skarp finansiell kontroll. Upphöjd till kansler genom Katarina av Medici genomförde L. ett flertal reformer, framförallt beträffande domstolsväsendet. Mest bekant har han blivit för sina försök till en religiös toleranspolitik. Religionssamtalet i Poissy 1561 skärpte dock, mot L:s förhoppningar, motsatserna, och snart blossade hugenottkrigen upp. 1567 förlorade L. också sitt inflytande över Katarina, 1568 måste han draga sig tillbaka, och 1573 erhöll han formligt avsked. L. var en av 1500-talets hederligaste och mest framsynta franska statsmän. P.S. L’Höpital [låpita'1] (L’H ospital), G u illa u m e F r a n? o i s Antoine de, markis av Sainte-Mesme, greve av Entremont, fransk matematiker (1661—1704). Urspr. officer, tvangs han av ett synfel att lämna delta yrke, varefter han ägnade sig åt matematiken. I den av Newton och Leibniz då nyupptäckta infinitesimalkalky-len invigdes han av Jean Bernoulli, varefter han utgav den första läroboken däröver: ”Ana-lyse des infiniment pelits pour l’intelligence des lignes courbes” (1696), som vann stor spridning. H-r. Lhote [låt], André, fransk målare (f. 1885), debuterade 1906 och påverkades av Cézanne André Lhote: Paris’ dom. 1926. och kubismen. Hans måleri kännetecknas sedan 1916 av en något schablonmässig ytstil och stark kolorit. Som ledare av en konstskola i Paris har han haft inflytande på bl.a. svensken Georg Pauli. Sedan 1919 har L. verkat som betydande kritiker i tidskr. ”Nouvelle re-vue fran^aise”. K.E.S. Lhotzsky [lå'tski], Heinrich, tysk teolog (1859—1930), påverkad av J. C. och C. Blumhardt och J. Müller. L:s teologi karakteriseras av den av honom uppkonstruerade motsatsen mellan ”Guds rike” (den urkristna guds-och brödragemenskapen verksam i människolivet) och ”religion” (stelnad i lära och författning). Av L:s talrika skrifter finnas i sv. övers, bl.a. ”Ditt barns själ” (1908; flera nya uppl.), ”Religion el. Guds rike” (1909). S.N. L’Humanité [lymanite'], se H u m a n i t é. Li, kemiskt tecken för grundämnet litium. Li, av Soldner (1811) införd beteckning för integrallogaritmen Ii(z) = f----. li(z) — 0 In x li(2) är för stora positiva värden av x ett approximativt uttryck på antalet primtal mindre än x. H-r. Li, kinesisk måttenhet 1) för mynt (se C a s h), 2) för längd, å 16 ijing = 644,4 el. 575,5 m., 3) för vikt, = Vio fen å 10 hao = 0,03778 gr. N.L.R. — 95 — — 96 —