LIBERTAS djupa motsättningar inom 1100-talets Danmark, särsk. mellan Lundakyrkans två första ärkebiskopar Asker och Eskil (se dessa). L. d. vetus-tior är präglad av den sistn:s uppfattning. De notiser i L.d. vetustior, som voro mest pregnanta uttryck härför, ha senare utraderats, vilket sammanhänger med systemskiftet i Lund, när Eskil efterträddes av Absalon (se denne). L. d. vetustior var i bruk in på 1400-talet. Det yngre nekrologiet, ”L. d. lundensis recentior”, som förvaras i danska riksarkivet, är upplagd o. 1268 och var i bruk till kort efter 1300-talets mitt. Båda äro utg. av C. Weeke (1884—89). B. Liber de Winto'nia, se Domesda y-b o o k. Li'berec [-rets], stad i Böhmen, se R e i c h-e n b e r g. Liber homilia'rius, se H o m i 1 i a r i u m. Libe'ria, republik i v. övre Guinea, omgiven i n.v. av brittiska Sierra Leone och n. och ö. av Franska Guinea och Elfenbenskusten (se karta vid Franska Västafrika); 95,400 kvkm., befolkningen uppskattas till 1—2 mill. Huvudstad: Monrovia (med Krutown c:a 10,000 inv.). — Liberianska skifferbergen sänka sig sakta från c:a 700 m.ö.h. mot havsytan. Här och var nå smala utlöpare ända ned mot kusten och omgivas av 6 större och o. 20 mindre floders avlagringar. Det inre är täml. okänt. S.v. vindar, som blåsa nästan hela året, förorsaka riklig nederbörd, som vid kusten uppgår till 2—3 m. pr år och i det inre till c:a hälften därav. Under vintern blåser den torra har-mattan i det inre. Kustområdena ha yppiga regnskogar, som i det torrare inre i breda band följa de av savanner åtskilda floddalarna. L. har 50,000—60,000 civiliserade negrer, av vilka 12,000 anses härstamma från amerikanska negrer. De tillhöra olika protestantiska samfund. Största delen av den övriga befolkningen tillhör olika sudannegerstammar, av vilka man-dingo bo v. om Loffafloden, kru ö. om denna och kwpessi i mellersta och n.ö. L. Större delen av negrerna äro hedningar och c:a Vt muhammedaner. Åkerbruk är den viktigaste näringsgrenen. Ett flertal kulturväxter odlas: hirs, majs, ris, jams, kassava, bönor och bomull. På plantager, delvis upprättade av amerikaner, produceras kautschuk och kaffe. Bland boskap må nämnas getter och små, korthorniga nötkreatur. Järn, guld, koppar, tenn, bly och diamanter ha anträffats, men brytning har icke igångsatts. Järm äg, telegraf och telefon saknas inom L. En 40 km. lång automobilväg går från Monrovia till det inre. Små fartyg kunna gå 80 km. uppför Kavallyfloden. Bärare ha stor betydelse för varutransport. Importens värde uppgick 1931 till 859,000 dollars, exportens till 680,000. De viktigaste importvarorna voro ris, bomullsvaror och tobak, de viktigaste exportvarorna kaffe, piassavafibrer, palmolja, palmkärnor, kautschuk och elfenben. G.N. Historia. Kusten, där L. nu ligger, besöktes redan på 1400-talet av portugisen Pedro de Sintra och landet kartlades av portugiser men blev under de följande årh. ett tvistefrö mellan köpmän av skilda europeiska nationer. Ett i Washington 1816 grundat filantropiskt företag, American colonisation society, vars uppgift var att bereda i Amerika frigivna negerslavar hem i Afrika, utsåg till detta ändamål 1821 Kap Me-surado, där följ, år den efter president J. Mon-roe uppkallade staden Monrovia anlades. Grund-läggarna av republiken voro vita, t.ex. Jehudi Ashmun och prästen Robert Gurley; efter den senares förslag tillkom namnet Liberia. L. blev oberoende 1847 och utvidgades 1857 med Maryland, en vid Kap Palmas i s.ö. 1834 upprättad negerrepublik. Invandringen av negrer och mulatter från U.S.A. fick ej väntad omfattning; L. förblev primitivt och den inre ordningen dålig; slaveri förekommer. 1912 ställdes L:s affärer under U.S.A:s kontroll. 1917 förklarade L. Tyskland krig; den ångare, som utgjorde L:s flotta, sänktes av tyskarna 1918. U S.A. vägrade erkänna den för tiden 1932—36 valde presidenten E. Barclay. P.Dhl. Författningen är daterad 26/7 1 84 7. Presidenten, som måste vara minst 35 år och ägare av fastighet till visst värde, väljes av folket för 4 år. Ministrarna utses av presidenten och äro ansvariga inför honom allena. Folkrepresentationen består av senaten med 10 led., valda för 6 år, och representantkammaren med 21 för 4 år valda led. Rösträtt tillkommer män och kvinnor av negerras, som fyllt 21 år och äga viss fastighet. J.E.N. Liberiakaffe, Coffe'a libe'rica, se Kaffe. Libe'rius, påve 352—366, romare till börden, ställde sig i striden om Nicænum på Athana-sius’ (se denne) sida och blev därför 355 av satt av kejsar Konstantinus men återkallad, sedan han underskrivit en halv-ariansk (se A r i a n i s m) formulering. K.G-w. Liber pontifica'Iis (lat., ”påveboken”), även kallad ”Gesta pontificum romanorum” (”De romerska påvarnas bragder”), en framställning av påvarnas historia från aposteln Petrus t.o.m. Stefan VI, med orätt tillskriven den påvlige bibliotekarien Anastasius. L. har utkommit i ett flertal ed., den viktigaste utg. av L. Duches-ne (2 bd, 1886—92). K.G-w. Liber studio'sus (lat., fri student), student (vid univ.). Libe'rtas (lat., frihet), rom. myt., frihetens gudinna, dyrkades i Rom bl.a. på Aventinen. — 109 — — 110 —