LIBRATION Library of Congress, sett från Capitolium. Libsticka, Levisticum officinale. av en förgylld kupol. En tunnel förbinder L. med Capitolium, där en del av saml. (Law library, lagsaml.) finnes. L., som sorterar under en särsk., av kongressen utsedd kommitté, är nationalbibl. för U.S.A. och det största i Amerika (4,421,000 bd, 1 mill. musikalier, 985,000 planscher och kartor, 1 mill. handskrifter). Nuv. chef är H. Putnam. Över saml. utges ett stort antal tr. kataloger. — Litt.: W. D. Johnston, ”Handbook of the L.”, 1 (1904); H. Small, ”Handbook of the L.” (1913). W.N. Libration [-Jo'n], astr., ett av flera orsaker framkallat fenomen, bestående däri, att månen trots sin bundna rotation, ej alltid vänder exakt samma sida mot jorden. Till följd av 1. kan man iakttaga ung. 6/io av månens yta. Se vidare Månen. M-t. Libre'tto el. librett (ital., liten bok), mus., text, textbok till opera el. operett. Libreville [libra viT], huvudstad i Ga-bon (se d.o.); 2,000 inv. Libsticka, 1 i b b(e)-sticka, Levi'sticum officina'le, enda arten av libsticksläktet (Levisticum), är inhemsk i Sydeuropas bergstrakter och förekommer här och där i Sverige förvildad vid bondgårdar och i gamla trädgårdar, där den tidigare varit odlad. L. är en intill 2 m. hög, flerårig, glatt, starkt luktande ört med parbla-digt delade blad och blekgula blommor. Under namn av radix levisticæ har växtens knö-liga, aromatiska rot medicinsk användning. A.V-e. Libu'rner, illyriskt folkslag, illa beryktat som sjörövare, bosatt på kusten och öarna i den romerska provinsen Dalmatia (Liburnia). L:s viktigaste städer voro Burnum (nu Archi Romani vid Ivosevci), i romersk tid legionläger, och lader (nu Zara), som blev koloni under Augustus. W.N. Libu'rnia, se L i b u r n e r. Li'byen, urspr. det egyptiska namnet på området v. om Nilen, hos Herodotos betecknande en av världsdelarna (Afrika, enl. senare antik åskådning i allm. fattat som landet v. om Nilen till Atlantiska oceanen). Bland de många folkstammarna i det antika L. märkas nasa-moner, garamanter, getuler m.fl., vilka tidvis förde förbittrade strider med grannarna (egypter, kartager, romare). Bland L:s städer märkas särsk. Leptis (se d.o.). W.N. Libyska öknen, fordom namn på hela Sa-haraöknen, nu dess n.ö. del. Se Sahara. Liby'ssa, forntida stad i Bithynien vid ö. delen av Propontis. I L. dog Hannibal. Lica'ta, hamnstad på Siciliens sydkust, prov. Agrigento; 25,437 inv. (1921). Utförsel av asfalt och svavel. M.P. Licencié [lisäsje']. Vid varje franskt univ. kunna, ant. efter en enda skriftlig och muntlig examen el. efter en rad årliga prov, följ. 1.-examina avläggas: licencié en droit (ung. motsvarande sv. jur. lic.), licencié ès (ès — in illas) Sciences (fil. lic. i naturvetenskapliga ämnen), licencié ès lettres (fil. lic. i humanistiska ämnen). L.-examen inom med. fakulteten finnes icke. De protestantiska teol. fakulteterna utdela graden licencié en théologie (teol. lic.), och vissa univ. ha särsk. 1.-examina för utiänningar (Dijon, Nancy, Toulouse, Lille). P.T. Lice'ns (av lat. lice'ntia, frihet), medgivande ■»tt utföra handling, som eljest är förbjuden el. förbehållen någon annan. Som ex. på 1. må nämnas av Staten utfärdade import- och ex-port-1., vilka medföra tillåtelse att in-, resp, utföra varor, som äro föremål för import- el. exportförbud. Genom patent-1. kan innehavare av patent (se d.o.) åt annan person upplåta rätt att exploatera skyddad uppfinning. Även en del innehav (ss. av radioanläggning, vissa skjutvapen) äro ofta underkastade 1.-tvång. Vhgn. Lice'nt var en 1719 införd tilläggsavgift till den vanliga tullen, bestämd att av ständerna disponeras för rikets gäld. Dessutom fanns extra 1. En ny 1. pålades 1770. 1782 upphörde den allmänna 1., men förhöjnings-1. kvarstod, vilken Järnkontoret ägde uppbära av vissa med främmande fartyg utförda järnvaror. 1797 pålades en annan 1. till handelns skydd och kon- — 115 — — 116 —