LICHNOWSKY vojkostnad. Denna skildes från tulltaxan 1799 och kvarstod till 1857 som handels- och sjö-fartsavgift. A.Vr. Lice'ntia poe'tica (lat.), ”poetisk frihet”, i poesien företagen avvikelse från el. omdiktning av de verkliga förhållandena; särsk. om i diktningen uppträdande språkliga friheter av olika slag (ordformer, ordval, ordföljd m.m.), t.ex. ”rikdom” för ”rikedom”, ”jag längtar marken, jag längtar stenarne där barn jag lekt”. Dessa ha ofta framkallats av den metriska formen el. av rimbehovet men kunna också betingas av diktarens strävan att åt framställningen ge en viss färg el. prägel (högtidlighet, ålderdomlig-het m.m.), varvid icke sällan förr gängse, men numera i vanlig prosa obrukliga ord, ordformer el. konstruktioner användas, t.ex. ”svinna” (för ”försvinna”), ”skönsta” (för ”skönaste”). För åtskilliga av dessa senare fall, där skalden i dylik avsikt valt ett visst egenartat uttryck, bör dock beteckningen l.p. helst undvikas. — Litt.: R. G. Berg, ”Om den poetiska friheten i 1800-talets sv. diktning” (1903). E.H. Licentia't (av lat. lice'ntia, tillåtelse, d.v.s. den som fått tillåtelse att disputera för d:r-gra-den), förk. lic., person, som avlagt fil.-, jur.-, teol.- el. med.-licentiatexamen (se d.o.). Licentie'ring, eg. ”frikallande (från tjänst)”. Redan i samband med Karl XI :s avskedande av en del av rådets medl. april 1682 nyttjades uttrycket 1. Det betecknar emellertid framförallt den form för oskadliggörande av det för tillfället i minoritet varande partiets rådsherrar, som under frihetstiden praktiserades vid de stora partiomvälvningarna. Att man begagnade den skenbart skonsamma formen 1., som innebar ”tjänstledighet” men med bibehållande av rådsvärdigheten och vanl. även pension, berodde på att de licentierade ss. fortfarande riksråd voro från Riddarhuset uteslutna och därmed i huvudsak deras möjligheter till fortsatt politisk verksamhet stäckta. C. Licet (lat.), det är tillåtet. Li'chen, ett hudutslag i form av små knutor, är ett gruppnamn för vissa hudsjukdomar. Till 1. höra bl.a. l. ruber acumina'tus och l. ruber planus, kroniska, inflammatoriska hudsjukdomar, vilkas mest framträdande symtom är en utbildning av ant. spetsiga små knutor (acuminatus) el. platta (planus), vaxglänsande, blåröda knutor. Vid l. ruber planus finnes ofta på munslemhinnan s.k. ”mjölkstänk”. Gldt. Liche'nes, bot., se Lavar. Licheni'n, lavstärkelse (se d.o.). Lichenologi', den del av botaniken, som särsk. behandlar lavarna. Lichfield [li'Cfild], stad i grevskapet Stafford, England, 20 km. n. om Birmingham; 8,508 inv. Katedralen i Lichfield. (1931). Katedralen är en synnerligen vacker byggnad i tidig gotik. Saint John’s hospital har sengotisk prägel. Biskopspalatset har också medeltida drag. M.P.;E.W. Lichno'wsky, tysk (schlesisk) ätt, 1727 upphöjd i bömiskt grevestånd, erhöll 1773 preussisk, 1846 österrikisk furstevärdighet. C. 1) Felix L., furste, politiker (1814—48), 1838—40 i tjänst hos Don Carlos av Spanien, 1848 medl. av nationalförsamlingen i Frankfurt a.M., där han förde en mot de radikala elementen utmanande politik; L. mördades 18/« s.å. under ett folkupplopp. — Litt.: R. Köstlin, ”Auerswald und L.” (1853). [Arrh.] 2) Karl Max L., den föregåendes brorson, diplomat (1860— 1928), från 1889 i diplomattjänst, var 1912—14 tyskt sändebud i London och verkade, ehuru förgäves, för ett närmande mellan Tyskland och England. L:s syn på läget och dess risker präglades av stor klarsyn, men hans råd beaktades e j i Berlin. L. utgav 1918 — 117 — — 118 —