LICINIUS på de förbittrade klasstriderna. Däri bestämdes, att den ene av konsulerna (se d.o.) skulle vara plebej, därjämte begränsades rätten att inneha statsjord, och skuldnedskrivning skedde till de betryckta folkklassernas förmån. Det historiska händelseförloppet är osäkert. E.L-m. 2) CajusL. Calvus (82—o. 47 f.Kr.), dik tare och vältalare, som av många samtida sattes framför Cicero. Calvus representerar en motsatt stilart, atticismen (se d.o.); han var en av Ca-tullus’ närmaste vänner. Hans mest bekanta dikt var ’To”, skriven i alexandrinsk stil. E.L-m. Lici'nius, Valerius Licinianus, romersk kejsare (d. 324), av illyrisk börd, gick den militära banan, upphöjdes 307 vid ett möte i Carnuntum av Diocletianus till augustus, ingick efter Galerius’ död allians med Konstantin den store och bekämpade jämte denne Maximi-nus Daja, som han 313 besegrade vid Adriano-pel. Efter Maximinus’ död s.å. var L. ensam heire över de ö. delarna av romarriket; med västerns härskare Konstantin levde han på spänd fot. Avgörandet kom 323, då L. besegrades vid Adrianopel. Han abdikerade men dödades av Konstantin 324. B. LFcium, textilateljé i Stockholm, efter 1927 a.-b., tillverkar främst kyrkliga skrudar och har här gjort en stor och smakförbättrande insats efter 1800-talets förfalloperiod på området. L. stiftades 1904 av Agnes Branting och Mimmi Börjesson, f. Lundström, leddes från 1913 av den förra ensam och efter hennes död 1930 av Sofie Widén. I. Lickobservatoriet, grundat 1875 och skänkt till Berkeley-univ. av pianofabrikören James Lick (1796—1876, begravd under den stora re-fraktorns postament) från Boston. L., beläget på Mount Hamilton (1,284 m.ö.h.) i Kalifornien, är ett av världens största och bäst utrustade med bl.a. en refraktor om 914 cm. objektivöppning, ett spegelteleskop (”Crossley-reflektorn”) Lickobservatoriet. med 3 fots spegel m.m. På L. ha för den astronomiska forskningen synnerligen värdefulla resultat vunnits, publicerade bl.a. i ”Publications” (1887 ff.), ”Contributions” (5 bd, 1889—95) och ”Bulletins” (1901 ff). Direktor sedan 1930 är R. G. Aitken. W.N. Licto'res (plur. av lictor), se L i k t o r e r. Lid, s:n i Rönö hd, Södemanlands län, n. om Nyköping; 42,so kvkm., därav 39,98 land; 603 inv. (1933; 15 inv. pr kvkm.); 11,25 kvkm. åker (1927; 28,2 °/o av landarealen), 22,99 kvkm. skogsmark. Egendomar: Kappsta, Lundby, Taxinge, Änsta m.fl. — Pastorat: Ripsa och Lid, Nyköpings ö. kontrakt, Strängnäs stift. J.C. Lidan, å i Västergötland, upprinner i Kärr-åkra s:n, 20 km. n. om Ulricehamn och mynnar vid Lidköping i Kinneviken av Vänern. L:s största biflöde är Flian från Hornborgasjön. enda större sjön inom området. Flodområde 2,250 kvkm.; längd 95 km.; medelvatteneffekt inom området 11,700 hkr.; utbyggd effekt 1,800 hkr. S.E-s. Lidbeck. 1) Eric Gustaf L., botanist (1724—1803), lärjunge av Linné och dennes sekreterare på Västgöta-resan 1746, docent i ekonomi och natural-historia i Uppsala 1748, fil. d:r 1749, med. adjunkt vid Lunds univ. 1750, prefekt för botaniska trädgården där 1752, prof, i naturalhisto-ria och direktör för plantagerna i Skåne 1756, tillika prof, i ekonomi 1787, tjänst ledig från 1795. L:s förnämsta verksamhet var som plantagedirektör, varvid han nitiskt strävade för nyttiga växters införande och ackli-matisering i Skåne. Lundagårds plantering och anläggningen av den forna botaniska trädgården på nuv. univ.-platsen i Lund äro L:s verk. O.Gz. 2) Anders L., den föregåendes son, estetiker och biblioteksman (1772—1829), mag. i Lund 1790, lärare i estetik 1795, univ.-biblio-tekarie 1799 och prof, i estetik 1801. L. är känd som Tegnérs lärare och främste gynnare vid Lunds univ.; han torde ha infört honom i den inoderna Kant-Schillerska estetiken. Vid univ.-bibl. skedde under hans ledning en kraftig uppryckning. En saml. av hans skrifter utgavs av P. Wieselgren 1830. A.W-n. Lidberg, Carl Gustaf, polisman (1859— 1931), inträdde 1885, efter studier i Uppsala, vid Stockholms poliskår, kommissarie vid de- — 123 — — 124 —