LIEBER samtliga politiska partier tolererad expeditions-ministär. Fl.D. Lieber [li'bar], Ernst Maria, tysk politiker (1838—1902), blev 1870 medl. av preussiska deputeradekammaren, 1871 av riksdagen och tillhörde Zentrums v. flygel; efter Windthorsts död partiets ledare. — Litt.: Biogr. av H. Held (1902) och M. Spahn (1906). Arrh. Lieberath [li'b-], Ebbe Harald, militär och scoutledare (f. 25/o 1871), underlöjtnant vid Västgöta reg. 1894 och kapten 1906, major på reservstat 1917. L. var en av initiativtagarna vid scoutrörelsens införande i Sverige 1909, blev 1912 ordf, i det då bildade Sv. scoutförbundet samt 1922 led. av Internationella scoutunionens styrelse (dess internationella kommitté). Ss. scoutchef har L. i tal och skrift i hög grad bidragit till den svenska scoutrörelsens populari-sering. O.K-gh. Lieberkiihnska körtlarna [11'barkynska], på vissa ställen i magsäcken samt överallt i tunn-och tjocktarmar befintliga enkla, sällan grenade, raka tubulära körtlar, som mynna på slemhinnan. Deras mängd är olika hos skilda djurformer. Hos rovdjuren äro körtlarna långa och särdeles tätt stående, hos andra djur och hos människan relativt mindre och kortare. L. k. äro uppbyggda av cylinderceller med särsk. i tjocktarmen talrikt inströdda slemproduceran-de s.k. bägarceller. I körtlarnas botten saknas inom tunntarmen dessa celler och ersättas där av pyramidformiga s.k. Panethska celler. L.k. äro en av bildningsplatserna för matsmältningsvätskorna. Gldt. Liebermann [li'-], Karl, tysk kemist (1842 —1914), 1873 prof, vid tekn. högsk. i Berlin och 1879 vid univ. där. Jämte C. Graebe genomförde L. 1868 alizarinsyntesen, grundläggande för Tysklands alizarinfärgämnesindustri. L. arbetade även med alkaloid- och färgämneskemi. Lj. Liebermann [h'-], Max, tysk målare och grafiker (f. 1847), fick sin konstnärliga utbildning främst i Paris 1873—78. L. slöt sig där framförallt till Munkåcsy, vars av Courbet influerade målningssätt han i sina tidigare ar beten framgångsrikt sökte efterlikna. Även med sv. konstnärer i Paris underhöll han livliga förbindelser, framförallt med Carl Fr. Hill, vars talang han skattade högst bland de sam- tidigt studerande svenskarna. L. företog flera resor till Holland, där bl.a. Israels’ konst gav honom värdefulla lärdomar. Med åren — fr.o.m. 1890-talet — blir hans målningssätt djärvare, mera summariskt. Nya ljuseffekter uppträda på hans målningar, men framförallt söker han fånga rörelsen, rytmen. Han framstår härefter som Tysklands främste och mest självstän dige arvtagare av impressionismens läror, den obestridlige ledaren för hemlandets moderna konstriktningar. L:s interiör- och landskaps-konst — i regel med figurstaffage — kompletteras av en rad utomordentliga porträtt av tyska kulturpersonligheter. L. räknas även bland samtidens främsta grafiska konstnärer. Hans ”Ge-sammelte Schriften” utkommo 1922. L. är repre- Max Liebermann: Papageienallee. Privat ägo, Berlin. senterad i flertalet tyska och utländska museer. — Litt.: Biogr. av E. Hancke (2 Aufl. 1923) och M. J. Friedländer (1924). A.A-g. Liebert [11'-], Arthur, tysk filosof (f. 1878), prof, i Berlin 1928, utgick från den marburgska riktningen (H. Cohen, se denne) av nykantia-nismen, vilken han sökte förknippa med den — 143 —• — 144 —