L1EGNITZ ett av Belgiens förnämsta gruv- och industriområden (jfr L. 2). 2) Huvudstad i L.l); 165,657 inv. (1931). Mellan staden och det industridistrikt, som omedelbart fortsätter i ö. och v., finnes icke någon geografisk gräns. Här bo inom en areal av 140 kvkm. o. 400,000 människor. L., som är Belgiens mest utpräglade industristad, är vackert beläget i en starkt kuperad trakt, vid samman-flödet av Meuse och Ourthe. L. inträder i historien som biskopsstad på 700-talet; Pippin den lille och Karl den store residerade där. Fram till mitten av 1300-talet var L. i första hand en kyrklig medelpunkt; biskoparna i L. nämnas som tyska riksfurstar under ärkestiftet Köln. Det hade jämväl blomstrande handel och hantverk (smide). Tack vare att traktens rika kolförekomster nu började utnyttjas, kom järnförädlingen att koncentreras till L. och dess omgivning (bl.a. kniv-, lås- och vapensmide). Införandet av eldvapen i slutet av 1400-talet gav nytt uppsving åt vapentillverkningen. I slutet av 1700-talet funnos här 70—80 vapenfabriker med 6,000 arbetare; i förorterna sysselsattes mer än 5,000 spiksmeder. 1811 hade L. 48,000 inv. L:s koldistrikt är 15 km. brett och ligger till största del i Meusedalen; ett 70-tal gruvor sysselsätta o. 25,000 arbetare; 1925 producerades här 5,2 mill. ton kol. I L. och dess omgivningar förekomma nu alla grenar av järnförädling: tillverkning av lokomotiv o.a. järn-vägsmateriel, elektrisk apparatur, bilar och velocipeder, kablar m.m. Masugnar och gjuterier äro koncentrerade i dalen ovanför L. Inom vapentillverkningen har staden internationellt anseende och överträffade härvidlag 1913 vida Birmingham och Saint Étienne. En annan av L:s specialiteter är zinkindustrien, baserad på zinkförekomsterna i Meusedalen mellan Huy och Chokier. L. har härjämte ett stort antal andra industrier, ss. gummi-, tvål-, läder-, pappers-, trikå-, konfektions- och ylleindustri. L:s äldsta del på Meuses v. sida har till stor del bevarat sin förnäma prägel med vackra privatbyggnader, palats, kyrkor, monument, broar och parker. L. har flera gamla kyrkor, som emellertid äga föga kvar av den romanska tiden utan ombyggts i ofta praktfull sengotik: Saint Jacques (med äldre torn), Sainte Croix och Basilique Saint Martin. Det forna furstbiskops-palatset, med ståtliga arkader (från 1500-talet), är nu justitiebyggnad. Citadellet anlades vid 1600-talets mitt. I empirestil är den vackra kungliga teatern uppförd (1800-talets början). L. har univ., grundat 1817 (2,734 studenter 1931/32), stort bibi., konstakad., mu-sikkonservatorium, botanisk trädgård, astronomiskt observatorium m.m. L. är en betydande trafikknut; av stor vikt är kanalen L.—Maastricht—Antwerpen. Till förhindrande av Ourthes svåra översvämningar har dess lopp reglerats. M.P.;E.W. L. har ofta varit krigsskådeplats; 1792—94 utkämpades här häftiga strider mellan österrikare och fransmän. — De första krigshändelserna under världskriget utspelades vid L., som tyskarna togo genom överrumpling och därmed de för den fortsatta framryckningen viktiga Maasövergångarna. Befästningarna utgjordes av 12 runt staden liggande fort, försvarade av o. 30,000 man under general Léman. överrumplingen utfördes av 6 ej mobiliserade inf.-brigader m.m. under general v. Emmich, vilka, efter att % 1914 ha överskridit gränsen, 6/s nådde fortgördeln. Natten 5/s—% igångsattes framryckningen mot staden, under det att svagare styrkor dirigerades mot forten. Samtliga brigader, utom 14 :e, måste efter svåra nattliga strider och brist på ammunition avbryta frammarschen. Vid 14:e brigaden stupade chefen, men general Ludendorff, framsänd från general v. Emmichs stab, tog befälet och lyckades natten till 7/s besätta broarna och på morgonen staden och citadellet. Till detta åkte general Ludendorff i bil, då han trodde det redan vara taget. Då på befallning portarna öppnades, stodo på gården i st. f. tyska soldater flera hundra belgiska, vilka dock gåvo sig. Ytterligare 2 tyska brigader inträffade under dagen i staden, och förberedelser vidtogos för fortens bekämpande. Redan % efter beskjutning med fälthaubitser gav sig det första. Fr.o.m. Ws bearbetades fort efter fort med tungt art., och 16/s gav sig det sista fortet. Redan 15/s hade kommendanten fallit i tysk fångenskap, då han arbetade sig fram ur spillrorna av fort Loncin, som fullst. förstörts genom en krutexplosion. A.W.G. Liegnitz [li'gnits], huvudstad i regeringsom-rådet L. (13,617 kvkm.; 1,235,156 inv.) i prov. Niederschlesien, Preussen, vid Oders biflod Katzbach; 73,123 inv. (1925). Mellan floden och den regelbundet anlagda äldsta stadsdelen breda sig vidsträckta parker. L. har högre lantbruks- och handelsskola, textil- och maskinindustri, träförädling, pianofabrik m.m. Botanisk trädgård och stora grönsaksodlingar. Slottet (i stadens n. del) grundades på 1100-talet. Från medeltiden kvarstå också Glogauer Tor tur m, Haynauer Torturm samt några kyrkor, ss. Johanneskyrkan (katolsk), ombyggd i barock, och Peter-Paulkyrkan (evang.), restaurerad 1894. Det forna jesuitkollegiet från 1705 visar barockstil, likaså den gamla benediktin-kyrkan (nu skola) och det äldre rådhuset. Staden har flera intressanta privathus och försam- — 153 — — 154 —