LIEKSA Plasternas slott i Liegnitz. lingsbyggnader från 1500-, 1600- och 1700-talen. — L. var 1163—1675 huvudort för ett polskt furs-tendöme av huset Piasti. Trots brandenburgska anspråk kom detta 1675 till huset Habsburg men erövrades 1740 av Fredrik den store, som behöll det i freden 1742. M.P.;E.W.;B. Lieksa [lie'-]. 1) Kyrkby och handelsplats i Pielisjärvi kommun, Kuopio län, Finland, på ö. stranden av Pielisjärvi sjö; 893 inv. (1931). 2) Älv, fi. Lieksanjoki, tillhör Saimas vattensystem, upprinner i ryska Karelen, genomflyter där bl.a. sjön Lieksanjärvi, på finländska sidan Ruunaanjärvi m.fl. sjöar och mynnar i Pielisjärvi sjö vid L. kyrkby. Mdn Lielahti [liè'lazti], sulfitcellulosafabrik i Ylö-järvi s:n, nära Tammerfors, Finland, grundad 1914, ägare a.-b. J. W. Enqvist, vars aktiekapital är 24 mill. fmk. Årsproduktionen är c:a 30,000 ton sulfitcellulosa, antalet arbetare c:a 200. E.Ed. Lielupe, se Kurländska A a. Liema'ng (liem en t), en form av förberedelse till anfall i fäktning (se d.o.), varigenom man, bindande motståndarens klinga, för denna ur linjen ant. från höga linjen till motsatta låga el. tvärtom. O.K-gh. Lienhard [li'nhart], Friedrich, tysk förf. (1865—1929), ägnade sig efter teologiska och filologiska studier åt journalistik och förf.-skap. Bland hans talrika arbeten märkas de essayis-tiska ”Thüringer Ta-gebuch” (1903), ”We-ge nach Weimar” (6 bd, 1905—08), ”Das klassische Weimar” (1908), ”Der Meister der Menschheit” (3 bd, 1919—21), romanerna ”Oberlin" (1910), ”Der Spiel-mann” (1913), ”West-mark” (1919) och ”Meisters Vermächt-nis”(1927) samt själv biografien ”Jugendjahre” (1919). L:s ”Gesam-melte Werke” utkommo i 15 bd 1924—26. — Litt.: Biogr. av H. Naumann (1923). A.Bd. Lie-Nissen [li'-], Erika, norsk pianist (1845 —1903), g. 1874 m. Oskar Nissen, läkare i Kristianiä. L. fick undervisning av Halfdan Kjerulf och utbildade sig vidare i Berlin och Paris. Som pianist vann hon tidigt anseende, vilket hon ytterligare befäste genom talrika konserter på kontinenten och i Skandinavien. L. berömmes för sitt vackra, skiftningsrika anslag och sitt nobla, poetiska föredrag. N.B. Lie'paja [-pä-], lettiska namnet på Libau. Lier [lir], fra. Lierre, stad i prov. Antwerpen, Belgien, 15 km. s.ö. om staden Antwerpen, vid sammanflödet av St. och Lilla Nethe; 28,043 inv. (1931). Textilindustri, konstgödningsfabri-ker m.m. I L. finnes ett av de yttre forten kring Antwerpen. Bland kyrkorna intar Saint Gommaire förnämsta platsen; den visar sengotik, har vackra glasmålningar och dyrbara al-tarverk. Ståtlig är rådhusets beffroi (från 1369). M.P.jE.W. Li'er, hd i Buskerud fylke, ö. Norge, strax n. om Drammen; 323,oi kvkm.; 13,569 inv. (1930), därav 3,633 i förstäderna till Drammen. L. omfattar den välodlade Lierdalen från Tyri-fjordens s. gren, Holsfjorden, till Drammens-fjorden. Ax.S. I en ställning vid L., i passet mellan sjöarna Fusker och Tarven, avsågo norrmännen i kriget 1808 att spärra tillträdet s. ifrån till Kongs-vinger. Mot ställningen framgingo från mitten av april delar av den till svenska v. armén hörande l:a brigaden. 18/4 stod striden vid L., vari på norsk sida deltogo o. 1,000 man under överste de Seue och på sv. sida 1,250 man under ledning av arméchefen själv, general G. M. Armfelt. Striden slutade med norrmännens återtåg ur ställningen och svenskarnes besättande av densamma. — Under 1814 års krig framgick — 155 — — 156 —