LIGHTFOOT porträtt, bl.a. av kejsar Frans Josef I, samt lämnat ill. till Goethes ”Faust” och Schillers ”Sången om klockan”. Sedan 1883 var L.-M. prof, vid akad. i München. Han är representerad i museet för bildande konst i Budapest samt i Albertina-saml. i Wien. A.A-g. Life and work [laTf and 29'k] (eng., liv och arbete), eg. The universal Christian conference on life and ivork, se Kyrkliga enhets-strävanden. Liga (fra. ligue, till lat. liga're, binda), förbund, förening; skara, band (t.ex. tjuvliga); politiskt förbund. — Ss. politisk term blev ordet 1. vanligt o. 1500, ex. I. i Cambrai (se d.o.) och Heliga ligan (se d.o.). Under hugenottkriget benämndes den mäktiga katolska sammanslutning, som under ledning av bröderna Guise 1576 bildades i syfte att bekriga hugenotterna, endast Ligan. I trettioåriga kriget var Katolska ligan (se d.o.) namnet på de katolska tyska territorialfurstarnas förbund. Senare ex. på bruk av ordet 1. i betydelsen av förbund med politisk syftning äro Liga Filippina och Ligue de la patrie fran^aise (se d.o.). B. Liga Filippi'na, en 1891 i Hongkong av José Rizal y Mercado bildad hemlig sammanslutning, som till sitt mål satte Filippinernas självständighet och lösryckande från Spanien. 1892 bildades en avd. i Manilla, och förbundets agitation var en av de drivande krafterna till utbrottet av revolutionen 1896. Sedan ledaren s.å. fängslats i Barcelona och avrättats, upphörde snart ligans tillvaro. Jfr Katipunan. C.F. Ligame'nt, anat., se Band. Ligatu'r (lat. ligatu'ra band, förband). 1) I medeltida handskrifter sammanskrivning av vissa bokstäver (æ o.s.v.) el. förbindandet av en bokstav med en annan; boktr., benämning å typer med sammangjutna bokstavs-tecken, t.ex. ff, fi, fl. 2) Med., underbindning, tillknytning med tråd av ett blodkärl, som blöder el. som måste avskäras under operationens gång. Wk. 3) Mus. L. betecknar i fråga om nyare musik och notskrift förbindelsen mellan två toner av samma tonhöjd, bestående däri att dessa toner skola uthållas som en enda. L. betecknas genom en båge. — I mensuralmusiken (se d.o.) är 1. benämning på ett större el. mindre antal toner, som förenas under en textstavelse och noteras i en sammanhängande notgrupp. N.B. Ligga bi, sjöv., se B i. Liggare. 1) Bok för anteckningar, vilken ”ligger framme”; diarium, dagbok o.d. 2) Större fat för lagring av öl, vin m.m. 3) Se K v a r n, sp. 377. Liggedagar, sjöv., se L i g g e t i d 2). Uppslagsbok. XVIL __ 161 ___ 6 Liggetid. 1) Postv., tid, varunder postförsändelse, som ej kunnat beställas av adress-postanstalten, kvarligger å nämnda postanstalt. L. är i allm. 15 dagar, ankomstdagen oräknad. Dock hålles beloppet å inrikes poslanvisning el. utbetalningskort adressaten tillhanda under högst 1 mån. från avstämplingsdagen och beloppet å postanvisning från utlandet intill utgången av l:a el., om anvisningen förskriver sig från avlägset land, 5:e mån. näst efter den, varunder anvisningen utställts. Postförskott (se d.o.) tillhandahålles adressaten till inlösen under 15 dagar, ankomstdagen oräknad. Y.Nr. 2) Sjöv. L. el. liggedagar, den tid befälhavare är skyldig att utan ersättning avbida, att gods enl. fraktavtal avlämnas ombord el. lossas från fartyget. Är ej lastning el. lossning inom 1. fullbordad, är befälhavaren skyldig att mot särsk. ersättning lämna visst ytterligare rådrum, överliggetid el. överligg e-dagar (Sjölagen §§ 118, 119 och 137). H.S-k. Liggfog, benämning på de vågräta fogarna i ett murverk till skillnad från de lodräta, vilka kallas stötfogar. Liggklöver, bot., se Klöversläktet. Liggsår. Vid långvarigt sängläge av ant. starkt avmagrade personer el. patienter med skador el. sjukdomar i ryggmärgen, vid förlamning av de undre extremiteterna och vid blås-och tarmrubbningar kunna 1. (lat. decu'bitus) uppstå, där ben el. benutskott ligga tätt under huden. Ofta uppstår sålunda 1. i huden över korsbenet och hälarna. L. äro ofta djupa, emedan en vävnadsnekros (se N e k r o s) äger rum, innan huden genombrytes. De äro svår-läkta, och från dem kunna allehanda infektioner sprida sig. L. kunna oftast undgås genom en hoggrann hygienisk skötsel av patienten samt ändring av dennes läge. Gldt. Liggsäd är benämning på säd, som ligger mot marken. L. förekommer oftast på mullrika, lösa, kväverika jordar samt vid stark kvävegödsling. I de flesta fall äro starka regn den omedelbara orsaken. Svampsjukdomar, som angripa nedre delen av strået (stråknäckare), kunna även vara orsak till 1. L. lämnar mindre och sämre skörd och detta i högre grad, ju tidigare l.-bildningen börjat. Växtförädlingen arbetar med framgång på framställande av allt stråstyvare sorter. Hj.P. Liggvirke betecknar horisontalkonstruktion av stockar el. plank; motsats till resevirke och stavbyggnad; till 1. hör blockhuset. E.W. Lightfoot [laFtfot], Joseph Barber, engelsk teolog (1828—89), teol. prof, i Cambridge, biskop av Durham 1879. L. räknades ss. en av Englands lärdaste teologer, främst känd för — 162 —