LIGURISKA SPRÅKET Dolceaqua i Ligurien. N. Bonapartes påtryckning bildad 1797, då republiken Genua antog demokratisk författning. Den erkände som sina medborgare inv. i det gamla Ligurien. Författningen, modellerad på franska direktorialförfattningen, ombildades 1802, då exekutivmakten övergick till en senat under presidium av en doge. L. uppgick 1805 i franska kejsardömet. P.N-m. Liguriska språket, se L i g u r e r. Ligu'ster, se Ligustrum. Ligusterfjäril, se Svärmarefjäril. Ligu'sticum, växtsläkte, se Strandfloka. Ligu'strum, släkte av fam. ligusterväxter {Olea'ceæ), omfattande ett 50-tal arter, de flesta från Ostasien. De ha enkla, motsatta, ofta vintergröna blad, små vita blommor och svarta stenfrukter. L. vulga're, liguster, vildväxande i Bohuslän, allbekant häckväxt, som vanl. fäller bladen på senhösten. L. ovalifo'lium, från Japan, är vintergrön men mindre härdig. C.G.D. Lihja'ner, arabiskt folk, stammen Lihjän, upprättade under förkristen tid, urspr. under minéernas överhöghet, i n. Hidjaz ett rike med det från bibeln bekanta Dedan, nuv. al-'AIa, som huvudstad. Deras välde hindrade nabatéerna att tränga söderut och nådde in största makt efter Petras fall 106 e.Kr. Vid islams framträdande bodde 1., som nu förlorat all politisk betydelse, som en underavd. av Hudhail n.ö om Mekka. Talrika lihjanska inskrifter i minéisk skrift äro Lihultyxor. publicerade, senast av Janssen & Savignac i ”Mission archéologique en Arabie”, 1—2 (1909 —14). G.O-r. Lihultyxor benämnas efter en givande dals-ländsk fyndplats yxor av grönsten med en sida bildad av en naturlig slät yta och bearbetningen förlagd till den motsatta. Genomskärning blir därigenom triangulär el. trapezoidisk. I sin äldsta form äro L. grovt slagna och endast det avrundade eggpartiet slipat; senare sträcker sig slipningen upp över större delen av yxan, dock utan att dölja slagmärkena. L. äro betraktade Blommande kvist av liguster, Ligustrum vulgäre. Efter Francé. — 167 — — 168 —