LIKVIDATIONSKASSA Denna blev redan i urförsamlingen allegorise-rande och tolkade detaljerna i 1. ur kyrklig synpunkt (så redan i Mark, evang.). Den allegoriska 1.-utläggningen frodades ända till slutet på 1800-talet. Johannes-evang:s Jesustal äro fattiga på bilder; verkliga 1. förekomma ej, endast allegoriska bildtal (herden och fåren, vinträdet och grenarna). — Litt.: A. Jülicher, ”Die Gleichnisreden Jesu” (grundläggande; 2 bd, 1888—89), P. Fiebig, ”Die Gleichnisreden Jesu im Lichte der rabbinischen Gleichnisse des neutestamentlichen Zeitalters” (1912); C. Koch, ”Jesu Lignelser” (1915); H. Weinel, ”Die Gleichnisse Jesu” (4 Aufl. 1918); A. Fridrichsen, ”Den nyare tidens parabelforskning” (i ”Sv. teol. kvartalskrift”, 1929). A.J.F. Liknelser och omständigheter, den sv. lagens omskrivning av indicier (se d.o.). Liknämniga sägas två (el. flera) bråk med 2 4 samma nämnare vara, ex. och . Brak 5 5 kunna alltid genom lämplig förlängning göras liknämniga. Vid addition el. subtraktion av bråk göras dessa först liknämniga, ex. 1 1 _ 3 2 _ 5 3 2 _ 9 8 _ 1 2 3 ~ 6 6 ~ 6 ’ 4 3 ~ 12 12 ~ 12 H-r. Likoumt, bergstopp i Atlas (se d.o., sp. 679). Likpredikan, religiös betraktelse, som vid jordfästning hålles från predikstolen närmast efter bönen ”Fader vår”. L. tilläts under reformationstiden och ansågs på 1600-talet så gott som oumbärlig. Oftast förenades den med per-sonalier över den döde. Bruket av 1. har nu nästan helt upphört. I dess ställe har kommit griftetalet, som hålles vid kistan. A.M-n. Likriktare, se Elektriska likriktare och Detektor. Liksidig, om en rätlinjig figur med idel lika sidor, t.ex. en kvadrat el. en romb. Äro samtidigt alla vinklarna lika (inträffar vid en liksidig triangel — men är ej nödvändigt vid fig. med sidantal större än tre), kallas fig. en regelbunden månghörning (ex. en kvadrat). H-r. Liksom åskan dåne, bröder, se D å n e liksom åskan, bröder. Likstelhet, se Dödstecken. Likstol (eg. likstod, av stod, avgift, jfr brand-stod), sedan medeltiden i egentliga Sverige utgående ersättning (enl. viss taxa) till prästerskapet vid dödsfall på landet. L. är nu upphävd. E.K. Likström, en elektrisk ström av oföränderlig riktning genom en ledare. Är strömstyrkan konstant, säges 1. vara stationär; är den åter periodiskt föränderlig, säges 1. vara pulserande. Jfr Växelström. N.R-e. Liksvamp, bot., se S t i n k s v a m p. Liksyn, se Likbesiktning. Liktare, sjöv., se Läktare. Likto'rer (lat. licto'res), i det forntida Rom statsämbetsmännens tjänare, buro ss. tecken på myndigheten fasces (se d.o.) och secu'res (se d.o.). L. gingo före ämbetsmännen, en och en i rad, banande väg för dessa och biträdande dem vid upprätthållande av tukt och ordning. W.N. Liktorn (till fsv. lik, kropp, och [torn, tagg) är liksom hudvalk (se d.o.) en förtjockning av överhuden, men vid 1. finnes dessutom en hornpropp, som går ned i de djupare hudskikten. L. förekommer huvudsaki. på fötterna och beror på abnorma tryckförhållanden utifrån. Trycket framkallar först en begränsad anemi och efter dennas upphörande en hyperemi, vilken följes av en epileltillväxt. Gldt. Liktorsknippe, se Fasces. Liktuberklcr, med., se Hudtuberkulos. Likvax, se A d i p o c i r e. Likvi'd (lat. li'quidus, klar, flytande), som kan betala, som äger medel att uppgöra sina skulder; som lätt kan frigöras för betalning av skulder; som subst.: (full) betalning, penninguppgörelse; betalningssumma. — Likvidera (eg.: göra klar, klarera), betala; uppgöra (sina skulder), avveckla (om rörelse). — L i k v i d i-t e't, betalningsberedskap (om företag), egenskap att kunna frigöras el. omsättas (om företags tillgångar). Ett företags likviditet kommer till uttryck i förhållandet mellan lätt realiserbara tillgångar (likvida medel) å ena sidan och kortfristiga skulder å andra. — L i k v i d i-t et sbalans, balansräkning, som uppgjorts i syfte att fastställa företagets likviditet. E.H.;Vhgn. Likvidation [-Jo'n], avveckling av affärsrörelse el. annan ekonomisk verksamhet. Uttrycket användes framför allt om upplösning av företag (utan konkurs). I motsats till konkursförfarandet verkställes 1. genom företagets egen försorg, ant. under medverkan av samtliga delägare (handelsbolag, enkla bolag) el. av 1 i k v i dato r e r, som utsetts av företaget (aktiebolag, bankbolag, försäkringsbolag, ekonomiska föreningar). I vissa fall utses likvidatorer av rätten. Såväl frivillig som obligatorisk 1. kan förekomma, det senare bl.a. då aktiekapital el grundfond till viss del förlorats. — Som börsterm användes 1. i betydelsen avveckling av ingångna avtal (genom betalning o.s.v.). Vhgn. Likvidationskassa, börsinst. för avräkning och avveckling av uppgjorda affärer. Ibland åtaga sig 1. även garanti för alt avtalen bli vederbörligen fullgjorda. Vhgn. — 173 — — 174 —