LILJEVÄXTER dynamik och farmakognosi 1927, allt vid Karolinska inst.; sekreterare i inst:s Nobelkommitté sedan 1918. L. har i sitt förf.-skap behandlat frågor rörande andningens, blodomloppets, energiomsättningens och nervsystemets fysiologi, bl.a. genom bidrag i ”Handbuch der normalen und pathologischen Phy-siologie”, utg. en rad farmakologiska specialundersökningar samt det populära arbetet ”Hur livslågan hålles tänd. En överblick av andning och blodomlopp” (1932). C. Liljeström, Olof Alfred, matematiker och fysiker (f. 26/n 1882), fil. d:r och docent vid Stockholms högsk. 1908, prof, i beskrivande geometri vid Tekn. högsk. 1930. L. har varit verksam ss. lärare vid Farmakologiska inst., Artilleri- och ingenjörshögsk., Sjökrigshögsk. och Sjökrigsskolan samt innehaft flera sakkunniguppdrag för utredande av frågor rörande armén och marinen. N.R-e. Liljewalch, släkt, urspr. från Lilla Wal-lersta, Kärda s:n, Småland. Förutom nedan-nämnda släktmedl., stammande från handlanden i Lund Samuel L. (1767—1827), märkas dennes bror, med. prof, i Lund Carl F r e d-r i k L. (1770—-1844), och den sistn:s son, överfältläkaren och förste livmedikus Peter Olof L. (1807—77). Vissa av släktens medl. ha skrivit sig L i 1 j e v a 1 c h. C. 1) Carl Fredrik Liljevalch, industri-idkare (1796—1870). Efter att några år ha innehaft en speceriaffär grundade L. 1826 en träförädlingsfirma, som snart fick betydande omslutning. Under 1820- och 1830-talens svåra nödår i övre Norrland tog han initiativet till omfattande arbeten med statligt understöd i form av förlagslån för att skapa arbetstillfällen. L. offrade själv härvid hela sin förmögenhet, men resultatet blev, att åtskilliga för Norrland lämpade industrier växte fram. Som Statens representant vid förhandlingar med Kina lyckades L. 1847 avsluta ett förmånligt handelsavtal med detta land. Han blev därefter disponent för ett myrodlingsföretag på Gotland, där han även sökte skapa en vitbetodling för sockerindustriens förseende med inhemsk råvara. T.Er. 2) Carl Fredrik Liljevalch junior, den föregåendes son (1837—1909). L. grundade trävarufirman Bergvik och Ala (se Bergvik och Ala nya a.-b.) och var dess direktör till 1899. Han var även en av Grängesbergs-koncernens skapare och tillhörde Trafik a.-b. Grängesberg-Oxelösunds styrelse till 1908. Liksom fadern starkt intresserad av Norrlandsbe-folkningens försörjningsproblem, anlade han i Jämtland mönsterjordbruk. L. gjorde ett flertal stora donationer, bland vilka märkas L:s resestipendiefond (förvaltas av Uppsala univ., 30 °/o av räntan lägges årl. till kapitalet, resten utdelas till resestipendier inom matematisk-naturvetenskapliga sektionen), C. F. L. j:rs donation (förvaltas av Handelshög-skoleföreningen, 10 % av räntan skall läggas till fonden, resten till rese- och studiestipendier) och C. F. L. j:rs stipendiefond (förvaltas av Stockholms högsk., huvudparten av räntan skall utdelas till forskningsresestipendier inom matematisk-naturvetenskapliga avdj. Samtliga dessa donationer gjordes 1908 och voro å 200,000 kr. vardera. Se även L i 1 j e-v a 1 c h s konsthall. T.E-r. Liljevalchs konsthall, en för utställnings-ändamål avsedd byggnad, belägen s. om Nordiska museet på Djurgården i Stockholm (bild se C. Bergsten). Kostnaden för bygget, 516,000 kr., bestreds med överskottsmedel från C. Fr. Liljevalchs testamenta-riska donation. Byggnaden uppfördes efter ritningar av C. Bergsten och invigdes 1916. Exteriörens utformning bestämmes helt av ändamålsenligheten och präglas av kärv och saklig enkelhet. Utst.-lokalerna omfatta en större hall, vanl. använd för skulpturer, samt 3 större och 9 mindre salar med överljus. L.k. har mottagit ett hundratal, oftast omfattande grupp utst., ss. minnesulst., Sveriges allmänna konstförenings utst. och större expositioner av samtida el. äldre in- och utländsk konst el. konstindustri. Vid enstaka tillfällen har lokalen använts för utst., anordnade av kulturella el. sociala sammanslutningar. Intendent är Sven Strindberg. — Framför huvudingången står på en väldig kolonn Carl Milles’ ”Bågskytt”. G.V. Liljeväxter, Lilia'ceæ, monokotyledon fam. med o. 2,500 arter, utbredda över större delen av jorden, dock sällsynta i kalla trakter. De flesta äro örter med lök el. rotstock, även knölstam. Stammen kan ibland förvedas, och tjock-lekstillväxt förekommer hos vissa släkten. Ett mindre antal arter, dels ört-, dels vedartade, — 189 — — 190 —