LILLA ALBY klättrar med hjälp av bladklängen el. genom slingring. De enkelnerviga bladen äro ofta bre dare än hos andra monokotyledoner. Blommor na äro regelbundna och uppbyggda av 5 tre-taliga kransar. De två hyllebladskransarna sammanväxa stundom. Ståndarna äro 6, och pistillen ger upphov till en trerummig kapsel el. ett bär. Fam. uppdelas i ett flertal naturliga grupper, som av vissa botanister sammanföras i 3 underfam., giftliljeväxter (Colchi-ca'ceæ el. Melanthoi'deæ), egentliga liljeväxter (Lilia'ceæ i inskränkt bemärkelse) och konvaljeväxter (Convallaria'ceæ). — G i f t-I. utmärkas av att ståndarknapparna vanl. öppna sig utåt och frukten (kapseln) vid mognandet spricker upp på det sätt, att de olika fruktbladen mer el. mindre åtskiljas. Hit höra flera giftiga växter, delvis använda i medicin, tillhörande släktena Co'lchicum, Vera'trum och Schænocau'lon (Sabadi'lla) samt några prydnadsväxter (förutom de två förstn. släktena även Glorio'sa). — L. i inskränkt bemärkelse ha kapsel, som vid mognaden öppnar sig genom springor i fruktväggens utsida, och ståndarknapparna öppna sig vanl. inåt. Hit hör tulpangruppen med fåblommig lökstam och flerbladig stjälk. Den omfattar släkten med välkända prydnadsväxter: Tu'lipa) Li'lium, Fri-tilla'ria m.fl. Hyacintgruppen (med blad blott från löken och vanl. många blommor i ax el. klase) omfattar också en mängd prydnadsväxter (Hyaci'nthus, Scilla, Ornitho'galum, Chionodo'xa, Puschki'nia, Mu'scari m.fl.). Offi-cinell är en Urgi'nea. A'llium-g r u p p e n avviker från de föregående genom att blommorna sitta i flock el. huvud. Flera Allium-arter användas som köksväxter, några även som prydnadsväxter. En välkänd krukväxt är Agapa'n-thus. Aspho'delus-gruppen (med rotstock i st.f. lök) omfattar ett stort antal prydnadsväxter, ss. Asphodelus, Anthe'ricum, Eremu'rus, Hosta (Fu'nkia) och Hemeroca'llis, vilka samtliga odlas på kalljord, Chlorophy'tum och Pho'rmium i kruka. Spånadsmaterial fås av Phormium te-nax, nyzeeländskt lin. Närbesläktad med sistn. grupp är A'loè-g r u p p e n, som omfattar suc-kulenta växter med grov, upprät stam (Aloè, Hawo'rthia och Gaste'ria), ej sällan odlade i kruka. Till underfam. konvalj växter, hos vilken frukten är ett bär, hör Dracæ'na-g r u p-p e n med vanl. trädartad, stundom grenig stam. Den omfattar släktena Draccena, Cordy'line och Yucca, varav åtskilliga arter odlas i kruka, Yucca filamento'sa även på kalljord som prydnadsväxt. Aspa' ragus-g r u p p e n har rotstock och saknar assimilerande blad. Förutom den uppskattade köksväxten sparris höra vissa prydnadsväxter till samma grupp, däribland andra arter av Asparaøus-släktet, vidare Me-de'ola och Ruscus. Närstående är Convalla'ria-gruppen med rotstock och assimilerande blad, omfattande välkända prydnadsväxter tillhörande släktena Convallaria, Polygona'tum. Tri'llium och Aspidi'stra liksom några i Sverige allmänna vilda växter (Paris och Maja'nthe-num). Smilax-g r u p p e n omfattar släktet Smilax, i regel klättrande, taggiga växter med förvedad stam, mest odlade i kruka. C.G.D. Lilla Alby, municipalsamhälle i Solna s:n, Stockholms län, intill och s.ö. om Sundbyberg; förstad till Stockholm; 0,36 kvkm.; 1,059 inv. (1933). Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig fastighet 5,877,800 kr.; till kommunal inkomstskatt taxerad inkomst 1,602,490 kr. (1931). J.C. Lilla Ararat, bergstopp, se A r a r a t. Lilla Atlas, T e 11-A tias, bergskedja i Atlas. Lilla Bedinge, s:n i Vemmenhögs hd, Malmöhus län, vid kusten n.ö. om Smygehuk; 10,5» kvkm., därav 10,58 land; 820 inv. (1933); 8,73 kvkm. åker (1927; 82,3 °/o av landarealen), 0,3» kvkm. skogsmark. Bedinge fiskläge med badorten L. B. strandbad har o. 370 inv., 35 yrkes-och 7 binäringsfiskare, fångstens totalvärde 67,624 kr. (1931). — Pastorat: Källstorp, L. B., Äspö och ö. Klagstorp, Vemmenhögs kontrakt. Lunds stift. M.P. Lilla björnen, stjärnbild, se Björnen. Lilla Bält, den v. förbindelseleden mellan Kattegatt och Östersjön, skiljer Fyn och Ærö från Jylland, Slesvig och Als. Längd o. 120 km. L.B:s såväl bredd som djup äro mycket växlande. Det breda partiet åt Kattegatt är i allm. 16—18 m. djupt. Den smala, flodliknande passagen s. därom (minsta bredd 700 m.) är utanför Fredericia 46 m. djup, v. om Fænö 81 m. Längre söderut ligga några småöar, ö. om vilka en djup, slingrande ränna leder till det ända till 30 km. breda partiet mittför Aabenraafjor-den. Största djupet i denna del är 35 m. Ström men i L.B. kan vara kraftig, särsk. i dess smalaste delar, om våren vanl. s., om hösten n. Salthalten är utanför Als i ytan 14,2 °/oo, vid bottnen 22 °/oo. L.B. utgör en god segelled men har på gr. av sitt avsides läge icke någon större trafik. Vid Fredericia är en bro över L.B. under byggnad; dess längd över vatten blir 859 m., fyi höjd över vattenytan 34 m.; beräknas färdig 1935. M.P. Lilla Edet, municipalsamhälle i Fuxerne s:n, Älvsborgs län, vid Göta älv, 52 km. ovanför Göteborg; 0,64 kvkm., 1,155 inv. (1933). I L. ligga L. E:s kraftverk (se d.o.), ett pappersbruk med träsliperi, påsfabrik, tryckeri och pappers-förädling tillhörande Lilla Edets pappersbruks a.-b. (arbetarantal: 210, tillverkningsvärde pr år: 4,4 mili. kr., aktiekapital: — 191 — — 192 —