LILLA MELLÖSA Sundby m.fl. — Lilla Malma församling, som jämte Dunker bildar ett pastorat i Villåttinge kontrakt, Strängnäs stift, består av L.M. s:n och Malmköping och har 2,154 inv. J.C. Lilla Meiiösa, s:n i Villåttinge hd, Södermanlands län, n. om Flen; 125,04 kvkm., därav 114,52 land; 2,993 inv. (1933; 26 inv. pr kvkm.); 23,87 kvkm. åker (1927; 20,8% av landarealen), 72,54 kvkm. skogsmark. Vid Hälleforsnäs station å Oxelösund—-Flen—Västmanlands järnväg finns en större ångsåg, strax s.ö. därom Hällefors bruk (se d.o.). Egendomar: Hälleforsnäs skogs-gårdar (Celsinge, Näs m.fl.), Harpsund, Yxta-holm m.fl. — Pastorat: L. M. och Flen, Villåttinge kontrakt, Strängnäs stift. J.C. Lilla Namaqualand, se Namaqualand. Lilla oktaven (el. ostrukna oktaven), mus., det tonomfång inom hela tonsystemet, som upptill begränsas av ettstrukna oktaven och nedtill av stora oktaven. L.o:s toner betecknas med c, d, e, o.s.v. N.B. Lill-Armenien, se A r m e n i e n, historia. Lilla Sankt Bernhard, pass i Västalperna, se Sankt Bernhard. Lilla silverkaninen, se Kaniner, sp. 1,093. Lilla Sjöfallet, se S u o r v a . Lilla Slavsjön, eng. Lesser Slave lake, grund sjö i mellersta Alberta, Canada; 575 m.ö.h.; 1,193 kvkm.; avrinner genom Lilla Slavfloden (Lesser Slave river) till Athabaska river. J.C. Lilla Slågarp, s:n i Skytts hd, Malmöhus län, n. om Trälleborg; 17,os kvkm., därav 16,53 land; 759 inv. (1933; 46 inv. pr kvkm.); 15,so kvkm. åker (1927; 95,2% av landarealen), ingen skogsmark. Egendom: Haglösa kungsgård. — Pastorat: V. Alstad, Fru Alstad, St. Slågarp och L.S., Skytts kontrakt, Lunds stift. M.P. Lilla Valakiet, se V a 1 a k i e t. Lilla vattenormen, lat. Hydrus, liten stjärnbild, strax intill s. himmelspolen. Lilla Värtan, fjärd i Stockholms skärgård, se V ä r t a n. Lillbessemermetoden, tekn., se Bessemerprocessen, sp. 880. Lille [lil], den viktigaste staden i franska Flandern och huvudstad i dep. Nord; 201,568 inv. (1931). L. ligger nära belgiska gränsen vid den kanaliserade Deüle-floden, på en vid, bördig slätt, vars ekonomiska och militära medelpunkt staden sedan gammalt varit. Den behärskar genom sitt läge en del av den viktiga trafikleden mellan Bryssel och Antwerpen å ena sidan och Dunkerque och Calais å den andra. Den spärrar även vägen mellan Flandern och Paris. L. har i själva verket vuxit upp omkr. den fästning, som var byggd för att kontrollera dessa trafikleder. Det är nu centrum i det stora industriområde, som i n.ö. når till Roubaix och Tourcoing. L. är välbyggt med breda, raka gator och vackra boulevarder och öppna platser. Citadellet med kasernerna och arsenalen är omgivet av vackra planteringar. Utanför den gamla, nu slopade fästningsgördeln växa förstäder ut åt alla sidor, åt n.ö. närma de sig Roubaix och Tourcoing. Saint Maurice, Saint Sauveur och Sainte Cathérine med vackra målningar äro L:s märkligaste gamla kyrkor; den stora Notre-Dame började byggas vid 1800-talets mitt (i nygotik). Staden äger ett betydande konstmuseum med tavelgalleri, där också sv. mästare äro företrädda (Höckerts ”Lappkapell”). Musée Wicar innehåller en saml. äldre teckn., bl.a. av italienare. L. äger ett 1530 grundat statsuniv. med 3,748 studenter (1931), astronomiskt ob-servatorium, handelshögsk. och teknisk högsk., zoologisk och botanisk trädgård. Staden har en börs samt fransk, engelsk och belgisk handelskammare. Affärslivet är rikt utvecklat. Viktigast är textilindustrien (bomull, ylle, linne och jute), tillverkningen av sytråd, spetsar, tyger och konfektionsvaror. Maskinindustrien och den kemiska industrien äro även av betydelse, särsk. tillverkningen av konstgödsel. L. är en betydande järnvägsknut och marknadsplats för Flanderns jordbruksbygd. J.F.;E.W. L. hette urspr. LT s 1 e (ön) och bestod av en borg på halvön mellan Deüle och Lys, byggd av Balduin I av Flandern (d. 878). 1667 kom L. till Frankrike. Sedan gammalt befäst, utbyggdes det under 1800-talet till en gördelfästning med över 20 fort och batterier. Då under världskriget tyskarna 11/io 1914 närmade sig L., uppmanades kommendanten att uppgiva den nu omoderna fästningen men vägrade. Efter en kort beskjutning med tungt art. stormades en del verk, tyskarna inträngde i staden, fästningen kapitulerade, och L. hölls ls/u 1914— 18/ii 1918 besatt av tyskarna. P.Dhl;A. W.G. Lille, Axel Johan, finländsk tidningsman och politiker (1848—-1921), student 1866, jur. d:r 1882. L. började sin publicistiska bana 1870, då han deltog i grundandet av tidn. ”Vikingen”, en företrädare för den ståndpunkt i språkfrågan, som främst drevs av A. O. Freudenthal och som krävde samverkan av sv. bildad klass och sv. allmoge i Finland ss. en enhetlig nationalitet. — 195 — — 196 —