LILLIE Sedan ”Vikingen” upphört, grundades 1883 tidn. ”Nya pressen”, vilken blev det ledande sv. politiska organet och vars huvudred. L. var, tills tidn. 1900 indrogs på gr. av sitt orädda uppträdande mot förryskningspolitiken. L. flyttade 1902 till Stockholm och återvände till Finland’ efter storstrejken 1905, då ”Nya pressen” (från 1914 ”Dagens press”) ånyo kunde utges. Han kvarstod som tidn:s huvudred, till 1917. L. var flere år stadsfullmäktig i Helsingfors samt lantdagsman i olika repriser 1885— 1917. När en ny partibildning uppkom efter representationsreformen 1906, tog L. initiativet till grundandet av Sv. folkpartiet, vars ordf, han var till 1917. 1918—19 var han officiell pressrepresentant i Stockholm. I det omfångsrika verket ”Den sv. nationalitetens i Finland samlingsrörelse” (1921) har L. hopbragt ett värdefullt material till kännedom om svenskhetsrörelsen i Finland. — Litt.: Biogr. av M. Ha-nemann (1931). H.S-m. Lillehammer, stad i Opland fylke, ö. Norge, n. om Mjösa, vid mynningen av Lågen och Mesna, som kommer från Mesnavattnen och ö. om L. bildar flera forsar, som utbyggts och driva flera fabriker; 5,375 inv. (1930). Staden är vackert belägen på en backsluttning. På Mai-haugen i ö. kanten av staden ligga Sandvigska samlingarna, ett kulturhistoriskt museum för Gudbrandsdalen och Oplandsbygderna, grundlagt 1887 av tandläkaren A. Sandvig. L. ligger vid Gudbrandsdalsjärnvägen och har ångbåts-förbindelse med städerna runt Mjösa. I trakten finnas flera kända kurorter för tuberkulos, bl.a. Mesnalien sanatorium. Stad sedan 1827. Säte för fylkesmannen i Opland. Ax.S. Lilleheden, fiskläge på Jylland, se H i r s-h a 1 s. Lilleputt, se L i 11 i p u t. Lillesand, ladested vid kusten av Aust-Agder fylke, s. Norge, mellan Kristiansand och Grim-stad; 1,999 inv. (1930). Smalspårig järnväg mot n.v. till Flakstadvatn. Ax.S. Lilleström, hd i Akershus fylke, s. Norge, vid n. spetsen av öieren, ö. om Oslo; 5,07 kvkm.; 7,052 inv. (1930). Flera stora sågverk och cellulosafabriker. Järnväg till Oslo, Hamar och Kongsvinger. Ax.S. Lillhjärnstältet, anat., se H järnhinnor Lillhärad, s:n i Tuhundra hd, Västmanlands län, v.n.v. om Västerås; 50,48 kvkm., därav 50,3" land; 496 inv. (1933; 10 inv. pr kvkm.); 9,ie kvkm. åker (1927; 18,2% av landarealen), 33,30 kvkm. skogsmark. Egendomar: Slagårda och Skästa. — Pastorat i Munktorps kontrakt, Västerås stift. M.P Lillhärdal, s:n i Svegs tingslag, Jämtlands län, i sydligaste Härjedalen; 2,452,so kvkm., därav 2,412,30 land; 1,938 inv. (1933; 0,8 inv. pr kvkm.); 4,si kvkm. åker (1927; 0,2% av landarealen), 1,278,21 kvkm. skogsmark. L. är i stort sett obygd med berg, skogar, mossmarker och talrika vattendrag, av vilka de flesta avrinna genom Härjån. Bygden ligger huvudsaki. kring kyrkan. Denna är av sten och anses till sina äldsta delar vara från 1500-talet; utvidgad 1771 (jfr Härjedalen, sp. 712 och pl.). — Pastorat i Härjedalens kontrakt, Härnösands stift. —- Bild se pl. vid art. Härjedalen. M.P. Lillie af Aspenäs, gammal frälsesläkt, vars äldste med visshet kände medl. nämnes bland det rusttjänstskyldiga frälset i Västergötland 1528. Dennes son, Brynte Birgersson (d. 1586), ståthållare och krigsöverste där 1573, skrev sig till Aspenäs, Lerums s:n, Västergötland. Hans son introducerades på Riddarhuset 1625; denne sonsons son, L.l), blev friherre 1719, hans ätt utslocknade trol. 1813, den adliga 1839. C. 1) Johan Abraham L., friherre, krigare (1675—1738), volontär 1692, fänrik 1700, kapten 1704, major 1710, överstelöjtnant 1712, kommendant på Ny Älvsborg 1716, överste 1722. L. utmärkte sig vid Hälsingborg och Gadebusch men är särsk. bekant för sitt tappra försvar av Ny Älvsborg mot Tordenskjold 1719, för vilket han upphöjdes till friherre. P.S. Lillie af Greger Mattssons ätt, gammal frälsesläkt, till vilken hörde bl.a. riksrådet och riddaren Greger Mattsson till Tyresö (d. 1494). Denna släkt utslocknade 1520, men på gr. av föregiven härstamning från släkten introducerades under ovanstående namn 1625 på Riddarhuset en medl. av den sedan 1500-talets början kända släkten L. till Lepstada (nu Lövstad) i Kimstads s:n, Östergötland. En syss-ling till denne var L.l), som blev friherre 1651, greve 1652; hans ätt utslocknade 1710, den adliga 1763. — Litt.: Elof Tegnér, ”Sv. bilder från 1600-talet” (1896). C. 1) Axel Gustafsson L., greve, krigare (1603—62), studerade i Leiden 1623, fänrik 1625, kapten 1627, överste 1629, generalmajor och v.-guvernör i Vorpommern 1638, i hela Pommern 1641, guvernör i Leipzig 1643—45, riksråd 1648, generalguvernör i Pommern 1652, i Halland 1655, general av kav. 1654, fältmarskalk och president i Krigskollegium 1657, general- — 197 — — 198 —