LILLIENBERG 2S/io 1642 vid Breitenfeld, sedan han verksamt bidragit till segern. P.S. 3) A n d e r s L., den föregåendes son, friherre, ämbetsman (1635—85), efter studier i Uppsala och utländska resor 1657 kammarherre hos konungen, landsdomare i Skåne 1661, landshövding 1664, sändebud i Polen 1666—67, 1674— 80, president i wismarska tribunalet 1683 men tillträdde ej. Mycket omtyckt av de polska stormännen, kunde L. därigenom gagna Sverige, men han var hetsig och obetänksam och väckte genom ett uttalande mot kurfursten av Bran-denburg stort uppseende. Vid riksdagen 1682 ådrog sig L. genom sitt yrkande, att likvida-tionsreglerna borde godkännas av ständerna, om de skulle anses som lag, konungens stora missnöje och blev medelbart anledning till den ständernas förklaring, som lade lagstiftningen helt i konungens hand. PS. 4) Carl Bertil L., ämbetsman (1809—90), lotsdirektör 1864—75, kommendör vid flottan, riksdagsman; befordrade starkt fyrväsendets utveckling och genomdrev skapandet av Lots-styrelsen. EHg. 5) Johan (John) Fredrik L., den föregåendes brorson, militär (1834—1918), underlöjtnant vid Västergötadals reg. 1852, major vid Nerikes reg. 1875, överste och chef för reg. 1882 och för Livreg. till fot 1893, generalmajor i armén och avsked 1897. L. var 1858—64 anställd i franska armén och deltog i fälttågen mot Österrike 1859, varvid han särsk. utmärkte sig vid Magenta 4/b s.å., och i Afrika 1860—64. Han har utg. bl.a. ”Tvenne år bland zouaverna” Ö861) och ”Bazaine fälld el. frikänd” (1873). E.Bz. 6) Hugo Hjalmar L., mariningenjör (1845— 1912), avgångsexamen från Teknologiska inst. 1865, anställd vid varv och verkstäder i England och Amerika 1865—72, vid svenska verkstäder 1872—76, vid mariningenjörstaten 1877, direktör vid mariningenjörstaten 1889, chef för ingenjördepartementet i Karlskrona 1889—96, marinöverdirektörsassistent 1896—98, överdirektör och chef för mariningenjörstaten 1898—1905, marin- överdirektör vid den 1906 omorganiserade mariningenjörkåren 1906—10, direktör vid Luth & Roséns elektriska a.-b. från 1910. Led. av A.k. 1894—96. T.Hrn. 7) Carl Johan Fredrik Malkolm L., den före- gåendes sysslings son, ingenjör (1860—1930), utexaminerad från Tekniska högsk. 1886, anställd vid varv och verkstäder i England och U.S.A. 1886—93, extra lärare 1893, lektor 1898 och prof. 1911 i skeppsbyggnadslära vid Tekniska högsk., avsked 1926. L. har bedrivit en omfattande teknisk skriftställarverksamhet och uttog 1903 patent å ett av honom uppfunnet långskeppsspantsystem, med fördel använt vid byggnad av större malm- och tankfartyg. T.K-s. 8) Gösta L., brorson till L.6), militär (f. 19/9 1871), underlöjtnant vid Hälsinge reg. 1891 och vid Svea livgarde 1892, löjtnant vid Generalstaben 1903, major 1912, överste och chef för Jämtlands fältjägarereg. 1917, generalmajor och militärbefälhavare i övre Norrland 1928, chef för ö. arméfördelningen och överkommendant i Stockholm 1930. L. var 1905—11 lärare vid och 1915—17 chef för Krigshögsk. Han har varit led. av ett flertal militära kommittéer och företagit militära studieresor till Tyskland 1909 och till Karpaterfronten under världskriget 1917. E.Bz. 9) L e n n a r t L., den föregåendes bror, militär (f. ®/9 1872), underlöjtnant vid Första Göta art. reg. 1893 och vid Andra Svea art. reg. 1894, löjtnant vid Generalstaben 1903, major 1913, överstelöjtnant vid Wendes art. reg. 1917, överste 1919 och chef för reg. 1922, brigadchef vid ö. arméfördelningen och inspektör för militärläroverken 1928, generalmajor 1930 och chef för V. arméfördelningen 1932. L. har företagit studieresor till Tyskland 1908 och 1927 och till Frankrike 1920, var 1914—18 stabschef vid I. arméfördelningen och har utg. ”Vårt fältartilleri” (1913). E.Bz. 10) E 1 e o n o r Maria L., f. Berndes, de föregåendes svägerska (f. 24/i 1887), g.m. överste Bertil L. (f. 23/« 1870) sedan 1928 ordf, i Sveriges husmodersföreningars riksförbund och red. för dess medl.-blad, har varit flitigt verksam för höjandet och förbättrandet av det husliga arbetet och för kvinnans ställning i samhället. f. Lillienberg, adlig ätt, stammande från borgmästaren i Eksjö Daniel Johansson Dreffling (d. 1683), vars två söner 1705 adlades L. L.l) blev friherre jämte L.2) 1766, greve 1778 men slöt själv sin ätt. C. 1) Johan Georg L., greve, ämbetsman (1713—98). I diplomatisk tjänst vid alliansunderhandlingarna i Konstantinopel 1739, blev L. 1743 kammarherre hos Fredrik I och 1746 lagman på Gotland. Under riksdagen 1746/47 medl. av Sekreta utskottet, var han en av hattarnas mest fanatiska partigängare och tog verksam del bl.a. i förföljelserna mot Äkerhielm. L. blev 1749 landshövding i Åbo, — 203 — — 204 — Fredrik Lilliehöök.