LILLJEBORG ton-Geetes ”1 solnedgången” (1914) och ”Ludvig XV:s fader” (1917). C. 1) Knut Jakob L., memoarförf., officer och jordbrukare (1765—1838). Med sin svärson E. G. Geijers ”Minnen” som förebild skrev L. mot slutet av sitt liv ”Hågkomster af fordna dagars tänkesätt, seder och bruk i min födelseort”, utg. 1862 av hans son Henrik L. (1797—-1875), officer, som efter faderns mönster skrev ”Hågkomster från ungdomen” (1865), ”Fortsättning på hågkomster från ungdomen” (1867), ”Ett och annat, tidsfördrif på gamla dagar” (1873) och ”Spridda minnen från forna dagar” (1874). Dessa skrifter ge intressanta inblickar i den omgivning, vari Geijer och Tegnér vuxit upp. H.E. Lilljeborg, W i 1 h e 1 m, zoolog (1816—1908), fil. mag. 1841, docent 1844, e.o. adjunkt och e.o. intendent vid zoologiska museet i Lund 1845, prof, i Uppsala 1854—82, den förste innehavaren av en odelad professur i zoologi där. L. har genom talrika och omfattande, huvudsaki. systematiska arbeten i hög grad bidragit till kännedomen om Skandinaviens fauna, särsk. ang. kräft- och ryggradsdjur, som han studerade under talrika resor i Sverige och Norge. Hans undersökningar av fåglar och gnagare gåvo även värdefulla uppslag till förbättrandet av dessa djurs systematik. L. var även den eg. grundaren av Uppsala univ:s zoologiska museum. Bland hans skrifter märkas ”Sveriges och Norges ryggradsdjur. 1. Däggdjuren” (2 bd, 1874), ”Sveriges och Norges fiskar” (3 bd, 1881—91) och ”Cladocera Sueciæ” (1901). Hans lärjungar o.a. yngre zoologer tillägnade honom på hans 80-årsdag ”Zoologiska studier”. O.C-n. Lilljecrona, C. W., se Lilliecrona. Lilijekvist, Johan Fredrik, arkitekt (1863 —1932), restaurerade 1892—98 Gripsholm och 1907—10 Strängnäs domkyrka. Bland L:s övriga arbeten märkes främst nya Dramatiska teatern i Stockholm samt vidare Gamla Stockholm och vissa andra byggnader vid 1897 års utst. där, Djursholms kapell, österåsens sanatorium, sv. beskickningarnas hus i Berlin och Leningrad, ombyggnad av sv. ministerhotellet i Oslo och Räntmästarehuset i Stockholm, stadsplaner m.m. L. var 1917—30 byggnadsråd och chef för Byggnadsstyrelsens stadsplanebyrå. G. IV. W. Lilljungfrun, lotsplats med uppassning å Rönnskär utanför Söderhamn. Lillkyrka. 1) S:n i Trögds hd, Uppsala län, s.ö. om Enköping; 14,91 kvkm., därav 14,77 land; 247 inv. (1933; 17 inv. pr kvkm.); 8,24 kvkm. åker (1927; 55,8 °/o av landarealen), 5,44 kvkm. land. Vid Ekaviken av Mälaren ligger det gamla godset Eka (jfr Ekaätten). — Pastorat: L. och Boglösa, Trögds kontrakt, Ärkestiftet. J.C. 2) S:n i Glanshammars hd, Örebro län, närmast n. om Hjälmaren, ö. om Örebro; 59,45 kvkm., därav 59,31 land; 1,099 inv. (1933; 19 inv. pr kvkm.); 20,72 kvkm. åker (1927; 34,9 °/o av landarealen), 32,45 kvkm. skogsmark. I L. ligga Grythems sågverk, Mosstorps torvströfabrik och Ekebergs marmorbrott samt egendomarna Gölarsvik och Ekeberg. Kyrkan, ombyggd 1781, har märkliga inventarier från 1600-talet. — Pastorat: L. och ödeby, Glanshammars kontrakt, Strängnäs stift. M.P. 3) S:n i Åkerbo hd, Östergötlands län, vid Roxen, s.v. om Norsholm; 8,89 kvkm., därav 6,73 land; 157 inv. (1933; 23 inv. pr kvkm.); 3,13 kvkm. åker (1927; 46,5 °/o av landarealen), 0,29 kvkm. skogsmark. L. är Östergötlands minsta s:n. Egendom: Frö. — Pastorat: Tör-nevalla, ö. Skrukeby, L. och Gistad, Dom-prosteriet, Linköpings stift. J.C. Lillkyro, fi. Vähäkyrö, kommun i Vasa län, Finland, s.ö. om Vasa stad; 190 kvkm.; 5,248 inv. (1931), finsktalande. Mdn. Lillo [liTåu], George, engelsk dramatisk förf. (1693—1739). L:s sedelärande tragedi ”The London merchant or the history of George Barnwell” (1731) är rent litterärt av täml. ringa värde, ehuru den spelades under hela 1700-talet. De handlande personerna tillhöra alla borgarståndet, vilket innebär något nytt. Styckets betydelse ligger i det intryck, det gjorde i utlandet: det gav impulsen till det bor-gerligt-sentimentala dramat, som blomstrade på fransk och tysk scen och som i sin tur bildar utgångspunkten för det moderna dramat (jfr Drama, sp. 730 ff.). L:s övriga stycken (t.ex. ”The Christian hero”, 1735, ”Marina”, 1738) vunno däremot mindre popularitet. — Samlade verk, med biogr. av Th. Davies, 1775; ny uppi. 1810. — Litt.: Monogr. av L. Hoffmann (1888); P. v. Hofmann-Wellenhof, ”Shakespere’s Peric-les und G. L:s Marina” (1885). A.Km. Lillpite älv, i Piteå s:n, Norrbottens län, från Lapplandsgränsen till Svensbyfjärden v. om Piteå; flodområde 600 kvkm.; längd 85 km.; medelvatteneffekt 10,300 hkr.; utbyggd effekt 300 hkr. S.E-s. Lillpolen (po. Malopolska), kallades tidigare i motsats till Storpolen vojvodskapen Krakow, — 207 — — 208 —