LIMA Torre Tagle-palatset (nu utrikesministeriets hus) i Lima. biskopens palats. Från Plaza de Armas utgå strålformigt stadens spårvägs- och busshnjer. I L. ligga de centrala ämbetsverkens, högsta domstolens och parlamentets byggnader. Staden har 67 kyrkor, ett 1551 grundat univ. med 5 fakulteter, 169 prof, och 1,531 studenter (1929), ett nationalbibl. med 50,000 bd och nationalmuseum. Den viktigaste industrien utgö-res av bomullsspinnerier och -väverier, spann-målskvarnar och käxfabriker, möbel- och skotillverkning. Utanför den gamla staden ha vackra förstäder vuxit upp, ss. Miraflores, Magdalena och Magdalena nuova, Barranco och Choullos. — L. anlades 1535 av Pizarro och blev de spanska vicekonungarnas huvudstad. Det har upprepade gånger lidit av starka jordbävningar, den svåraste 28/io 1746, då 5,000 av inv. omkommo. Under kriget mot Chile var staden 1881—83 ockuperad av chilenerna och giok då starkt tillbaka. J.F. Lima, stad i n.ö. Ohio, U.S.A.; 42,287 inv. (1930). L. är centrum för Ohios oljefält (jfr kartan vid Förenta staterna, sp. 850). Viktig järnvägsknut; järn- och stålvaruindustri. J.C. Lima, L. A. de, brasiliansk militär, se C a-x i a s. Lima'cidæ, en fam. snäckdjur, se Sniglar. Lima'n (ry., sjö- el. havsbukt), en särsk. vid Svarta havets kuster vanlig typ av strandsjöar. Se Kust, sp. 351. Limanowa [å'va], stad i vojevodskapet Kra-kow, s.v. Polen, c:a 50 km. s.ö. om staden Krakow; 2,143 inv. (1921). — Vid L. och n.v. därom över Lapanöw och Bochnia framgick 5/i2—17/i2 1914 4:e österrikisk-ungerska armén (Josef Ferdinand) segerrikt mot 3:e ryska armén (Dmitriev). Anfallet var ett led i den gemensamma centralmaktsoffensiven under nov.-dec. (se Världskriget) och ledde till omfattande ryska reträttrörelser, varvid o. 30,000 fångar föllo i angriparens händer. T.H-m. Liman von Sanders, Otto, tysk militär (1855 —1929), officer vid kav. 1874, överste och reg.-chef 1904, generalmajor 1908, generallöjtnant och inf.-fördel-ningschef 1911, general av kav. 1914. L. var 1913—14 chef för den tyska militärkommissionen i Turkiet för omorganisation av turkiska armén, adlades 1914 och blev s.å. generalinspektör för turkiska armén och turkisk marskalk. Vid Turkiets inträde i världskriget fick L. befälet över l:a armén (Dardanellerna) och blev i mars 1915 chef för 5:e armén, med vilken han framgångsrikt försvarade Gallipoli-halvön samt därefter Trakien och Mindre Asiens kustland. I febr. 1918 erhöll han befälet över de turkisk-tyska trupperna i Palestina men tvangs av Allenbys överlägsna engelska stridskrafter att utrymma detta land och en stor del av Syrien. Han tillfångatogs av engelsmännen i febr. 1919 men frigavs åter i aug. s.å. L. har utg. ”Fünf Jahre Türkei” (1920). E.Bz. Limax, ett släkte sniglar (se d.o.). Limb kallas vid ett instrument för mätning av vinklar den graderade cirkel, på vilken dennas storlek avläses. H-r. Limbourg [låbo'r]. 1) Belgiens nordostligaste prov., v. om Meuse, omfattande de högsta delarna av Campine; 2,408 kvkm., 367,642 inv. (1931; 153 inv. pr kvkm.). L. har hittills varit ett utpräglat jordbruksområde med omfattande odling av spannmål, sockerbetor och potatis samt stor hästuppfödning. Rika kolfyndigheter ha upptäckts i Campine, genomdragande mellersta L. från Meuse åt v.n.v. till närheten av Antwerpen med en längd av 80 km. och en bredd av 12—20 km. Utvinningen började 1917. — 211 — — 212 —