LIMBURG Limburg an der Lahn. Domen. 1925 bröls här l,is mill. ton kol. Huvudstad är Hasselt, 22,895 inv. M.P. 2) D o 1 h a i n-L., stad i prov. Liége, Belgien, vid Vesdre, 25 km. ö. om staden Liége; 4,275 inv. (1926). L. har givit namn åt Lim-burgosten. M.P. Limbourg [låboT], Pol, fransk-nederländsk miniatyrmålare (1400-talets början), ledde en verkstad, i vilken även hans bröder Jan(ne-q u i n) och H e r m a n n arbetade. L. upptog impulser från Italien, dit han gjorde en studieresa. O. 1402—03 voro L. och hans bror Jan i tjänst hos Filip den djärve av Burgund, och 1411 voro de tre bröderna anställda hos den konstälskande Jean de Berry, för vilken de bl.a. utförde den märkliga, rikt ill. bönboken ”Les très riches heures” (nu i Chantilly). Här omväxla bibliska scener med framställningar av årets mån. i landskaps- och genrebilder, återgivna med skarpögd och innerlig realism. Jämte van Eyck-skolans arbeten bära dessa bokmålningar bud om den realistiska stilens genombrott under 1400-talet n. om Alperna. Jfr M )-n i a t y r. F.H. Limburg [IFmbörz], Nederländernas sydligaste prov., kring Maas, mellan Tyskland och Belgien; 2,205 kvkm.; 550,840 inv. (1931; 250 inv. pr kvkm.). L. är till största delen ett bördigt slättland. Sydligaste hörnet beröres av Rhenska skifferbergens yttersta utlöpare och omfattar Nederländernas högsta delar (322 m. ö.h.). Här finnas rika kolförekomster, som beräknas innehålla 1,750 mill. ton. Kolbrytningen började i mitten av 1700-talet, men stordrift igångsattes först 1899. Produktionen 1925 var 6,8 mill. ton. De största gruvorna ligga kring Kerkrade och Heerlen. Detta är den tätast befolkade delen av L. Även i Peelbassängen i n. L. ha rika kolfyndigheter upptäckts, vilka ovan 1,200 m. djup beräknas innehålla 2,950 mill. ton. Huvudstad är Maastricht, 61,763 inv. — L., som vid det karolingiska väldets delning 843 kom under Lothar och vid hans rikes upplösning kom att tillhöra hertigdömet Nedre Loth-ringen, framträder under 1000-talets mitt ss. självständigt territorium under Walram av Arlon. 1288 tillföll det Brabant och delades 1839 slutgiltigt mellan Belgien och Nederländerna. Det nederländska L., ”hertigdömet L.”, tillhörde intill 1866 Tyska förbundet. M.P.;B. Limburg [liTnbork], stad i Hessen-Nassau, vid Lahn, 30 km. ö. om Koblenz; 11,501 inv. (1925). Staden domineras av den på en klippa 1215—35 uppförda domen, som med sina 7 torn och sina lugnt uppåtsträvande linjer (i över-gångsstil till gotiken) ger en av världens vackraste kyrkobilder. Stiftsmuseet är inrymt i det delvis från 1200-talet härstammande slottet. Den gamla bron över Lahn är från 1315. Biskopssäte. Maskin- och pappersindustri. M.P.;E.W. — 213 — — 214 —