LIMBUS Limbus (lat., bälte), i romersk-katolsk teologi benämning på en del av dödsriket, där de själar finnas, som utan personlig skuld utestängas från himmelen. Till l. infa'ntium (barnens 1.) komma odöpta barns själar. I l. patrum (fädernas 1.) funnos de frommas själar från G.T:s tid, vilka Kristus efter det fullbordade förso-ningsverket hämtade från 1. till himmelen (”nedstigen till dödsriket”). Dante låter i ”Divina commedia. Helvetet”, 4 (jfr ”Skärselden”, 7) 1. vara helvetets första krets, där även forntidens vise, Sokrates, Platon, Vergilius m.fl. vistas. Själarna i 1. lida inga kval men känna evig längtan efter himmelen. S.N. Limeniti'næ, underfam. bland dagfjärilarna (se d.o.). Limeni'tis, ett släkte dagfjärilar, se Asp-fjäril. Lfmerick. 1) L., irl. Cathair Luimnigh, grevskap i Irländska fristaten, prov. Munster, s. om Shannon; 2,687 kvkm.; 140,343 inv. (1926; inberäknad huvudstaden L., som utgör egen county borough). L. omfattar ett av Irlands bördigaste områden, en böljande kalkstensslätt, som utom åt n. omges av bergstrakter. O. 80 % av arealen är betesmark och blott 6 °/o åker. Kreaturs-uppfödning idkas i stor omfattning. I Shannon bedrives ett betydande laxfiske. M.P. 2) L., irl. Luimneach, huvudstad (och county borough) i L.l), på båda sidor om Shannon; 39,448 inv. (1926). Det medeltida kastellet är nu en pittoresk ruin med murar och torn. Staden har en katolsk och en protestantisk katedral, den senare från 1400-talet. Biskopssäte. Livsmedelsindustri, spetstillverkning. M.P.;E.W. LUmerick, en sorts skämtvers av irländskt ursprung, uppkallad efter staden L. Raderna äro 5, rimmade aabba; första radens rimord är ofta ett ortnamn, gärna exotiskt för ökande av rimmets effekt; innehållet är nonsens. Urspr. hade 2:a och 5:e raden identiskt rimord, ss. i den berömda s.k. ur-L: There was a young lady in Riga, who went on a ride on a tiger; they returned from the ride with the lady inside and a smile on the face of the tiger. Ex. på en svensk 1. är följ.: En zoolog for från Lund till Madagaskar för att spritdränka ödlor och maskar; men när han kom dit, drack han ut all sin sprit och lade sina djur i små askar. F.G.B. Limes (lat., eg. ren el. fåra; gräns). 1) L. kallades det romerska rikets befästa gräns mot skilda håll; befästningarna voro på olika ställen och vid olika tider av högst olika värde. Mest be- Jordvall med grav från Limes vid Saalburg. kant är Limes germa'nicus, som påbörjades av kejsar Domitianus och utbyggdes särsk. av Hadrianus. Den var 382 km. lång och sträckte sig från Rheinbrohl först mot s.ö. och efter en båge mot n. rakt åt s. till Gross-Krotzenburg vid Main. Från Burgstadt vid Main utgick åter landgränsen och gick mot s. fram till Lorch strax n. om Neckars tillflöde Reus. Från Lorch fortsattes L. germanicus åt ö. av L. ræ'ticus (778 km. lång), som vid Eining stötte intill Donau. Gränslinjen, som i fullfärdigt skick bestod av en vall med palissader och en grav framför, var flerstädes skyddad av kastell. Företagna utgrävningar ha givit rikt utbyte. Bland övriga 1.-anläggningar är L. brita'nnicus el. Hadrianus’ vall (se d.o.) i England den mest kända. — Litt.: ”Der Obergermanisch-rätische L. des Römerreichs” (1895 ff.); ”Der römische L. in österreich” (1900 ff.). B 2) Matem. L. (förkortas ofta lim), gränsvärde (se d.o.). Lime'tt, söt citron, Citrus Lime'tta, en ostindisk avart av Citrus me'dica (se A p e 1-s i n t r ä d e t) med rundad, sötsmakande, icke — 215 — — 216 —