LIMHAMN Rekonstruktion av ett romerskt vakttorn av trä i Limes germanicus. aromatisk frukt, måhända hybrid mellan citron och orange. Fruktväggen lämnar handelns 1 i -mettolja. — Jfr L i m o n e 11. O.Gz. Limfjorden, det oregelbundna och örika sund, som genomdrager n. Jylland från Thy-borön vid Nordsjön till Hals vid Kattegatt. Längd o. 180 km. Den ö., flodliknande delen mellan Hals och Aalborg kallas Langerak och är flerstädes endast kilometerbred men intill 20 m. djup. Sedan en ränna grävts genom bankar i inloppet, kunna fartyg upp till o. 7 m. djupgående besöka Aalborg. I de trånga passagerna vid Lögstör och v. inloppet är djupet blott 3—4 m. De breda, sjöliknande partierna äro vanl. 6—10 m. djupa. L:s största öar äro Mors och Fur. Före 1825 bestod L. v. om Lögstör huvudsaki. av större och mindre sötvat-tenssjöar med gemensamt utlopp genom L:s ö. del. Vid en stormflod detta år genombröts vid Agger den smala strandvall, som skilde L. från Nordsjön, men öppningen sandades åter igen. 1863 skedde ett nytt genombrott, varvid bildades den s.k. Thyborönkanalen med stark ström och föränderliga djupförhållanden. Genom förbindelsen med Nordsjön undanträngdes L:s sötvattensfauna till avsides belägna vikar och ersattes med från Nordsjön invandrande ostron, hummer, rödspätta m.m. L:s förr utmärkta sillfiske upphörde 1825. Ostronfångsten är statsmonopol. Som segelled har L. föga betydelse. Vid Aalborg leda 1 gatu- och 1 järnvägsbro (linjen Randers—Hjörring) över L. M.P. Limfärg benämnas med animaliskt el. vegetabiliskt lim bundna el. därtill användbara färger. Inom målaryrket menas med 1. vanl. en blandning av vatten, limlösning och krita. Användes i sht till målning på murbruk. C.-A.N. Limgördlar, se L i m r i n g a r. Limhamn (till fsv. llm> kalk), stadsdel och församling i s.v. delen av Malmö (se karta vid d.o.); 12,310 inv. (1933). L. var ända fram på 1870-talet huvudsaki. ett fiskeläge med anor från Litorinatiden (jfr Limhamnsboplat-s e n) och är fortfarande (vad antalet fiskare beträffar) Skånes största och Sveriges 4:e fiskläge med 226 yrkes- och 28 binäringsfiskare (1931). Fångstens totalvärde däremot uppgick s.å. till endast 144,294 kr. Sedan början på 1600-talet har kalksten (från kritperioden, da-nien) brutits vid L. Denna kalksten befanns vid undersökningar o. 1870 lämplig för cementtillverkning. 1871 inköpte det s.å. bildade Skånska cement-a.-b. av P. och L. Kockum L:s gård med kalkbruk och -brott. Samtidigt inköptes av F. H. Kockum ett tegelbruk i Lomma med hamn i Höjeås mynning. Cementfabriken förlädes till Lomma, trots att kalken ingick med 3/t men leran med endast V4 i råmaterialet till cementen. Lomma ansågs ha ett företräde bl.a. därigenom att det redan ägde hamn, en del fabriksbyggnader samt att kalken var betydligt lättare och billigare att transportera än leran. Emellertid visade det sig snart, att det var olämpligt att ha cementfabriken förlagd till Lomma, och sedan ingenjören R. F. Berg, som 1873—1907 var verkställande direktör i bolaget, lyckats få till stånd en hamn vid L., uppfördes där 1888—89 en stor cementfabrik. (Först 1905 upphörde cementtillverkningen i Lomma.) Hamnen har senare, allteftersom industrien tillväxte, utvidgats genom utfyllningar och mudd-ring, så att L. nu har en väl skyddad hamn med 2,605 m. kaj vid 3—7,7 m. vattendjup. Den äges av L:s hamn-a.-b., i vilket Cementbolaget äger så gott som alla aktier. L. är lotsstation. 1931 ankommo och avgingo 3,952 fartyg om 673,532 nettoton, därav 2,407 om 395,208 ton i inrikes och 1,545 om 278,324 ton i utrikes fart. L. har reguljära sjöfartsförbindelser med bl.a. Sydamerika, Rotterdam, Bremerhaven och Levanten. Cementfabriken sysselsätter nu c:a 280 arbetare, kalkbrottet och kalkbruket o. 280. Tack vare hamnens utveckling ha industrier sökt sig till L. och funnit lämpliga fabrikstom-ter på de utfyllda områdena kring hamnen — 217 — — 218 —