LIMHAMNSBOPLATSEN Foto Aero materiel a.-b. H.299. Flygbild av Skånska cement a.-b:s anläggningar i Limhamn. Bland de större industriella anläggningarna — utom cementfabriken — må nämnas en konst-gödningsfabrik (o. 160 arbetare), ett cement-gjuteri (o. 20), ett aduceringsverk (o. 200), en bindgarnsfabrik (o. 150) samt en flygplans-fabrik (o. 100; se Flygindustri). 1886 blev L. municipalsamhälle med 2,529 inv., fick i dec. 1889 järnvägsförbindelse med Malmö, blev 1905 köping med 8,052 inv. och inkorporerades med Malmö Vi 1915. L. hade då 10,136 inv. och fick s.å. spårvägsförbindelse med Malmö. På gr. av sina fabriker och sin hamn är L. geografiskt sett en i förhållande till Malmö relativt självständig stadsort med ett eget, slutet bebyggt centrum. Kring detta och de till omkr. ett hundratal uppgående enkla fiskarstugorna ligga en mängd egnahem och villor, uppbyggda och bebodda dels av arbetare i L., dels av affärsmän, tjänstemän o.a., som annars ha sin verksamhet förlagd till Malmö. L. bildar ett pastorat i Oxie kontrakt, Lunds stift. — Litt.: G. Stjernström, ”L.” (1907); Karin Kock, ”Skånska cementaktiebolaget 1871—1931” (1932). J.C. Limhamnsboplatsen, boplats från stenåldern å den forntida lägre Järavallen i nuv. Limhamn och med inventarium huvudsaki. tillhörande Erteböllekulturen (se d.o.). De undre skikten i kulturlagret tillhöra tiden för Litorinahavets maximum, de övre framskriden del av yngre stenåldern; jfr Limhamnsy xor. — Litt.: K. Kjellmark i ”Antikvarisk tidskr. för Sverige”, 17:3 (1903); O. Rydbeck i ”Fornvännen”, 1920. G.Em. Limhamnsyxor. Under detta namn, upptaget efter fynd på Limhamnsboplatsen (se d.o.), sammanfattas två typer av grönstensyxor av Limhamnsyxor. — 219 — — 220 —