LIND Maude (1926; sv. övers. 1927). Bibliogr. av E. Sundström i ”Sv. tidskr. för musikforskning”, 1920. G.J-n. Lind, Erik Henrik, språkforskare och bib-liograf (1849—1931), fil. hedersd:r i Uppsala 1900, 2:e bibliotekarie vid Uppsala univ.-bibl. 1910. L. har bl.a. utg. de gedigna verken ”Norsk-isländska dopnamn och fingerade namn från medeltiden” (1905—15, suppl. 1931) och ”Norsk-isländska personbinamn från medeltiden” (1920—21), oumbärliga hjälpmedel för forskning på detta område. Bestående värde har också hans undersökning ”Om rim och verslemningar i de sv. landskapslagarna” (1881). E.H. Lind, Knut Erik Josef Bogislaus, skolman (f. 29/i 1866), fil. d:r vid Lunds univ. 1893 (”De dialecto pindarica”), docent 1894, lektor vid högre allm. lärov. i Västerås 1897, rektor i Kalmar 1905 och i Örebro 1918—31. L. har varit livligt verksam som musiker. Han tog organistexamen 1892, var anförare för Lunds studentsångförening 1894—95, har tjänstgjort som organist och musiklärare samt var Örebro orkesterförenings dirigent 1920—30. N.B. Lind, Gustaf Herman, trädgårdsman (f. 14/4 1869), föreståndare för Lantbruksakad:s träd-gårdsavd. vid Experimentalfältet, vars trädgårdsskola han grundligt omorganiserat. L. har tagit verksam del i arbetet för den sv. fruktodlingens och trädgårdsskötselns främjande, särsk. under sin verksamhet som sekreterare i Sveriges pomologiska förening och som ordf, i Stockholms gartnersällskap. Han har utg. en mängd skrifter, varibland må nämnas: ”Fruktodling i täppan och på fältet” (1907), ”Våra frukter och bär” (1912), ”Sv. frukt” (1920), ”Våra pryd-nadsträd och buskar” (1914), ”Kyrkogården” (1920). C.G.D. Lind, John, nordamerikansk politiker av svensk börd (1854—1930), f. i Småland, följde som barn sina föräldrar till Nordamerika, där de bosatte sig i Minnesota ss. farmare, miste genom olyckshändelse en hand, blev 1872 lärare och efter ytterligare studier 1876 advokat. 1886 valdes han till republikansk medl. av unions-kongressen, drog sig 1893 för en tid tillbaka från politiken och närmade sig, bl.a. på gr. av sin ställning i silverstriden, demokraterna. 1899 —1901 var han demokratisk guvernör i Minnesota, 1903—05 ånyo medl. av representanternas hus. B. Lind, Jens, dansk botanist och apotekare (f. 1874), botanist vid statens växtpatologiska försök 1912, apotekare i östbirk 1917, har särsk. ägnat sig åt mykologi, växtsjukdomar och botanikens historia. Bland hans arbeten märkas ”Danish Fungi” (1913) och ”Om Lægeplanter i danske Klosterhaver og Klosterböger” (1918). L. var 1908—11 red. för ”Farmacevtisk Tiden-de” och avfattade 1912—16, jämte Sofie Rostrup och F. Kölpin Ravn, de årliga officiella översikterna över lantbruksväxternas sjukdomar. O.Gz. Lindaas [-ås], hd i Hordaland fylke, v. Norge, strax n. om Bergen; 209,oi kvkm.; 4,157 inv. (1930). Ax.S. Lindahl, C. F., förf., se L a z a r u s. Lindahl, Johan Harald J o s u a, svensk-amerikansk zoolog och geolog (1844—1912), 1874 fil. d:r i Lund, 1875 docent i zoologi, överflyttade 1876 till U.S.A., var 1877—88 lärare vid Augustana college, 1888—93 statsgeolog och intendent vid naturhistoriska museet i Spring-field samt direktör vid naturhistoriska museet i Cincinnati, Ohio. Under sin verksamhet som geolog fann L. bl.a. lager av kol och litografisk skiffer. Han deltog 1869—70 i den engelska ”Porcupine”-exp., 1871 i den sv. Grön-landsexp. och var en tid bl.a. red. av ”Journal of the Cincinnati society of natural history”. O C-n. Lindahl, Per Axel Ludvig, väg- och vattenbyggnadsingenjör (f. 17/s 1858), 1879 examen från Tekn. högsk., 1886 löjtnant, 1907 överstelöjtnant i Väg- och vattenbyggnadskåren; 1879 —84 ingenjör vid Stockholms stads vattenlednings- och brobyggnadsarbelen samt 1885—90 arbetschef vid Maria uppfartsväg, 1890—98 konstruktör och kontrollant vid operabyggnaden i Stockholm, 1901—02 distriktschef i S. väg- och vattenbyggnadsdistriktet, 1902—07 arbetschef vid Dramatiska teaterns nybyggnad, 1907—14 byggnadschef och ordf, i arméns Ka-sernbyggnadsnämnd; 1900 lärare och 1907 docent i byggnadskonstruktionslära vid Tekn. högsk. Fr.E. Lindahl, Ester, donator (1868—1920), testamenterade till Akad. för de fria konsterna och Vet.-akad. vardera c:a 450,000 kr., varav räntan skall utdelas i stipendier å vardera 5,000 kr. till unga konstnärer, resp, vetenskaps-idkare. C. Lindahl, Erik Robert, nationalekonom (f. 21/n 1891), jur. d:r 1919 (”Die Gerechtigkeit der Besteuerung”), docent i finansvetenskap i Lund 1920, i nationalekonomi i Uppsala 1924, prof, i nationalekonomi och finansrätt vid Handels-högsk. i Göteborg 1932. L. har framförallt genom sina arbeten ”Penningpolitikens mål” (1929) och ”Penningpolitikens medel” (1930) dokumenterat sig som självständig penningteoretiker av rang. Han har förutom talrika uppsatser, framförallt i ”Ekonomisk tidskr.”, utg. bl.a. ”Jämförande undersökning av industriens beskattning i Sverige och utlandet” (1927) och — 239 — — 240 —