LINDBERG hans verk märkas en symfoni, symfoniska dikter och sviter (”Vildmark”, ”Från de stora skogarna”, ”Flores och Blanzeflor”, ”Hemifrån”), körverket ”Sömnens slott”, tre uvertyrer, solosånger (även med orkester), orgel- och pianostycken m.m. G.M. Lindberg, C a r o 1 u s, finländsk arkitekt (f. 1889), prof, i finländsk och nordisk arkitektur samt ornamentik vid Tekn. högsk. i Helsingfors, är verksam framförallt på stadsplanekonstens område; blev tekn. d:r på en avh. om teglets användning i Finlands medeltidskyrkor (1919) samt har utg. ”Byggnadskonsten” (i ”Finlands konst”, 1927) m.m. E.W. Lindberg-Dovlette, Elsa, prinsessa, författarinna (f. 1872), g. 1902 m. persiske prinsen Arfa Mirza Riza Khan (sedan 1926 Persiens minister i Stockholm, bosatt i Monaco), har utom ungdomsboken ”Ann-Lis” (1901) och no-vellsaml. ”1 alla tonarter” (1921) utg. skildringar från österlandet: ”Kvinnor från minareternas stad” (1908), ”Främling” (1924) och ”Bakom stängda haremsdörrar” (1931). B.Lz. Lindbergh, Charles, nordamerikansk flygare (f. 1902), f. i Detroit, Michigan, sonson till en svensk bonde, Ola Månsson i Gårdlösa (Smedstorps s:n, Kristianstads län), led. av bondeståndet 1847/48—56/57, vilken jämte sin familj, däribland L:s far, sedermera advokaten Charles Augustus L. (1860—1924), 1860 emigrerade till U.S.A. L. studerade mekanik vid Wisconsins univ., ägnade sig från 1922 åt flygning, genomgick 1924 arméns flygutbildning och blev kapten i flygvapnets reserv samt 1926 postflygare. Med ett enmotorigt flygplan ”The spirit of S:t Louis” försett med en 200 hkr. Whirlwind-motor flög han 20/s—21/s 1927 ensam New York—Paris på 33V2 tim., vilken bragd väckte ett oerhört uppseende både i Europa och i U.S.A., där han utnämndes till överste, samt kom att stimulera flygintresset, särsk. i U.S.A., enär den påvisade flygningens stora utvecklingsmöjligheter. L. har även verkat för lufttrafikens utveckling i U.S.A. och deltagit i utforskandet från luften av Mellanamerika. 1933 företog L. jämte sin hustru Anne L., f. Morrow, en flygning Amerika—Grönland—Europa för att undersöka möjligheterna för regelbunden flygtrafik denna route. Han avlade då ett besök i Sverige. L:s självbiografi, ”Vi, min maskin och jag”, har utkommit även i sv. övers. (1927). F.Az. Lindblad, V e 1 o c i p e d-a.-b., Stockholm, tillverkar och försäljer cyklar (Cres^ent och Drott), cykeltillbehör samt försäljer automobi-ler och motorcyklar (Harley-Davidsen, A.J.S.). Firman grundades 1896, nuv. bolag 1919. Omslutning 31/i2 1931 2,518 mill. kr., varav aktie kapital 1,5 mill.; arbetarantal o. 400. J.L-n. Lindblad, Johan Christofer, universi tetslärare (1799—1876), jur. d:r 1827, docent 1829, adjunkt 1838 samt 1843—-74 prof, i kriminalrätt och processrätt, allt i Uppsala. L. utgav bl.a- ”Om prescription” (1827; 2 uppl. 1843), ”Om dråp och mord” (1832) och ”Läran om bevisning inför rätta” (1842). E.K. Lindblad, Adolf Fredrik, tonsättare (1801 —78). F. i Skänninge, omhändertogs L. av fosterföräldrar, vilkas namn han antog och vilka i stort sett ledde hans uppfostran. Han sattes sålunda i Vadstena trivialskola och erhöll av stadens organist de första grunderna i musik. Från Vadstena kom han 1809 till sin mor i Stockholm men återvände 1812 till fosterfadern, med vilken han senare flyttade till Norrköping. Då L. visat ringa intresse för skolarbetet, blev han fosterfaderns medhjälpare i dennes handelsbod och sattes slull. försöksvis på ett handelskontor. Hans intresse låg emellertid åt musiken, och då han för dess skull försummade sina plikter, sändes han 1817 till Hamburg för merkantil utbildning. Här gick det emellertid ej bättre, varför han återkallades 1820. Genom fosterfaderns omgifte kom L. i närmare beröring med P. U. Kernell, vilket blev av avgörande betydelse för hans vidare utveckling. Han kom sålunda i förbindelse med P. D. A. Atterbom, vilken han 1823 åtföljde till Uppsala där E. G. Geijer omfattade honom med faderlig vänskap och J. Chr. Fr. Hæffner blev hans förste lärare i musikteori. Genom Geijers ingripande tog L. här snart studentexamen. Det var också genom sin förbindelse med den romantiska Uppsala-kretsen, L. blev i tillfälle att i Tyskland vidare få studera musik. Sålunda finansierade Malla Silfver-stolpe L:s studier i Berlin, där han (1825— 27), jämte F. Mendelssohn, var elev av K. F. Zelter, och en resa till Paris (1827) för att närmare lära känna J. B. Logiers undervis — 247 — — 248 —