LINDE belkonkordans. N.T.”(1921—22) samt är en ofta anlitad predikant och föredragshållare. E.Sbg. 2) Andreas Adolf Fredrik L., den föregåendes bror, konsthistoriker, museiman (f. % 1889), tjänstgjorde som amanuens vid Statens historiska museum från 1910 och vid Nationalmuseum från 1917; fil. d:r 1916 (”La peinture gothique en Suède et en Norvège”), docent i konsthistoria vid Stockholms högsk. s.å. samt prof. 1925; utsågs 1929 till Nordiska museets och Skansens styresman. L. har som forskare tidigare framförallt ägnat sig åt medeltidens konst: ”Nordtysk skulptur och måleri i Sverige från den senare medeltiden” (1916), ”Den heliga Birgitta, bildverk i skulptur och måleri från Sveriges medeltid” (1918), ”Bir-gittautställningen” (s.å.; jämte L Collijn), 2 h. av ”Sveriges kyrkor. Östergötland” (1921), ”Medeltida vävnader och broderier i Sverige” (2 bd, ,1928—29; jämte Agnes Branting) och ”Medieval embroideries and textiles in Sweden” (1932). Även åt 1700-talets konst har L. ägnat ett flertal nyorienterade skrifter, däribland: ”Fransk barock och rokokoskulptur i Sverige” (1923), ”J.-Ph. Bouchardon och de franska bildhuggarna vid Stockholms slott under rokokotiden” (1924) och ”Rokokon” (i ”Bonniers konsthistoria”, 1929). L. har dessutom förf, en mängd vägledningar, utställningskataloger o.d. samt verkställt museala nyordningar i Statens hist. museum, Nordiska museet, Vadstena klosterkyrka etc. E.W. Lindblom, Karl Gerhard, etnograf (f. 26/s 1887), fil. d:r 1916, t.f. intendent vid Riksmuseets etnogr. avd. 1924, prof, och föreståndare 1929. L. har 1910—12 och 1920 företagit forskningsfärder till Brittiska Östafrika för språkliga och etnografiska studier. Han har utg. en större monografi ”The Akamba in Bri-tish East Africa” (1916; utvidgad uppl. 1918—20) samt jäm förande studier i afrikansk etnologi och över buschnegrerna i Surinam, språkliga arbeten och populära skildringar, ss. ”Afrikanska strövtåg” (1914), ”1 vildmark och negerbyar” (1921), ”Afrika”, 1 (i ”De geogr. upptäckternas historia”, 3, 1924). G.B-r. Lindboe, Asbjörn, norsk jurist och politiker (f. 1889), cand. jur. 1914, praktiserande advokat i Trondheim sedan 1919, höjesteretts-advokat 1925, statsråd och chef för justitie-och politidep. i Kolstads och Hundseids ministärer 1931—33. Th. Lindborg. 1) A x e 1 E d v i n L., målare och konservator (f. 2% 1876), har restaurerat målningar, skulpturer och sniderier bl.a. i Hall-wylska museet, vid Uppsala univ., Göteborgs museum och Mariakyrkan i Ystad. Som utövande konstnär har L. ägnat sig åt landskapsmålning och grafik. G.S. 2) Ingeborg L., f. Andersson, miniatyrmålarinna och grafiker (f. 10/s 1876), g. 1907 —25 m. L.l). L. är representerad i Nationalmuseum samt i Det kongel. Bibi, i Köpenhamn. G.S. Linde. 1) Stad, se Lindesberg. 2) S:n i Gotlands s. hd, n. om Hemse; 22,oi kvkm., därav 22,59 land; 415 inv. (1933; 18 inv. pr kvkm.); 8,58 kvkm. åker (1927; 38,o % av landarealen), 10,73 kvkm. skogsmark. — Pastorat: Fardhem, L. och Lojsta, S. kontraktet, Visby stift. J.C. 3) Kommun i Lindes och Ramsbergs hd, Örebro län, kring Lindesberg; 505,78 kvkm., därav 459,09 land; 8,375 inv. (1933); 77,94 kvkm. åker (1927; 17,o°/o av landarealen), 312,24 kvkm. skogsmark. L. har flera betydande industriella anläggningar: Vedevågs bruk (o. 700 inv.), Gusselhyttan (o. 800 inv.), Guldsmedshyttan (o. 700 inv.), Dalkarlshyttan (o. 200 inv.), Storå (o. 100 inv.), Stripa, med hagel- och kulfabrik tillhörande A.-b. Stripa och Sundets hagel-fabriker (o. 300 inv.). Vidare märkas Larsbo kalkstensbrott och kalkbruk samt Flögfors kraftverk. Av gruvfälten bearbetas nu endast Stripa; Gränshytte- och Ingelshyttefälten äro nedlagda. Egendom: Yxe. Siggebohyttan, en intressant, f.d. bergsmansgård, är nu museum, tillhörande Närkes fornminnesförening. — L. är delat på två församlingar: L., 302,si kvkm., 4,737 inv., och Guldsmedshyttan, 156,58 kvkm., 3,638 inv., av vilka L. utgör pastorat tillsammans med Lindesberg och Guldsmedshyttan bildar eget pastorat, Fellingsbro kontrakt, Västerås stift. M.P. Linde, von der, ätt, stammande från handelsmannen i Stockholm Lorentz Eriksson (d. 1611), inflyttad från Holland. Hans son, ne-dannämnde L.l), adlades 1631; dennes tre sö ner, bl.a. L.2), upphöjdes 1651 i friherrlig värdighet; med en brorson till L.2), överstelöjt — 253 — — 254 —