LINDELL Agi Lindegren: Gustav Vasa-kyrkan i Stockholm. ledde i sv. kyrkor (Västerås domkyrka, Maria-kyrkan i Sigtuna m.fl.), vidare dekoreringar av kyrkointeriörer ”i den tids smak, som man anser kyrkans hufvudkaraktär förskrifva sig ifrån” (Uppsala domkyrkas inre dekorering 1890—93, Johannes, Jakobs, Katarinas m.fl. kyrkointeriörer i Stockholm). L. har även textat adresser, utfört arbeten för bokutstyrsel samt 1898 utg. arbetet ”Mariakyrkan i Vesterås”. F.H. 2) Axel Johan L., den föregåendes fars kusin, arkitekt (f. % 1860), utbildad vid Tekniska högsk. och Konsthögsk. samt utomlands. Efter L:s ritningar har utförts det s.k. ”ämbets-husel” vid Hantverkaregatan i Stockholm, vilket inrymmer flera stats-inst. Dessutom har L. byggt flera skolor, banker och förenings-byggnader och liksom sin släkting Agi L. varit flitigt verksam som kyrkores-taurator (Karlstads domkyrka, Kristina -kyrkan i Jönköping m.fl.). F.H. LindeTl, Per Gustaf Edvard, ingenjör, Per Lindell. tidningsman (1842—-1902), genomgick 1862—65 Teknologiska inst:s avd. för kemi occh blev efter industriell verksamhet 1875 red. för indu-strilidningen ”Norden”, dess ägare 1879. L. utgav bl.a. 1889—98 saml. ”Autografier och porträtt af framstående personer”. Han tog 1882 initiativet till bildandet av Sv. likbrän-ningsföreningen, vars sekreterare och drivande kraft han var till sin död. Jfr Eldbegäng-e 1 s e, sp. 231 och 235. G.S-r. Lindelöf. 1) Lorenz Leonard L., fin-.ländsk matematiker, astronom och politiker (1827—1908), docent i astronomi vid Helsingfors univ. 1855, prof, där 1857, univ:s rektor 1869—72, överdirektör i överstyrelsen för skolväsendet i Finland 1874 —1902; adlad 1883. Han deltog i åtskilliga lantdagar. Bland L:s matematiska skrifter märkas: ”Va-riationskalkylens theori och dess användning till bestämning af multipla integralers maxima och minima” (akad. avh. 1856), ”Lejons de calcul des variations” (1861 jämte F. Moigno), ”Théorie des surfaces de révolution å courbure moyenne constante” (1863), ”Lärobok i analytisk geometri” (1864, 5 uppl. 1909) samt ”Sur la théorie des caisses de pension” (i ”Acta matema-tica’, 18, 1894). H-r. 2) U n o Lorenz L., den föregåendes son, filolog (f. 1868), fil. d:r 1890 (”Die Sprache des Rituals von Durham”), docent 1892, e.o. prof, i engelsk filologi 1907, ord. 1921, allt vid Helsingfors univ. Bland L:s arbeten märkas undersökningar över fornengelska dial. och ed. av ”Der Lambeth-Psalter” (2 bd, 1909—14), ”Grunddragen af engelska språkets historiska ljud- och formlära” (1895, 2 uppl. 1911; på tyska 2 Aufl. 1928), ”Milton” (1918). L., som tillhör Sv. folkpartiet, deltog som medl. av adeln i lantdagarna 1897—1906 samt var lant-dagsman 1909—13. C. 3) Ernst Leonard L., den föregåendes bror, matematiker (f. 1870), docent i Helsingfors 1895, prof, där 1903, fil. hedersd:r i Uppsala 1932. L. har utg. ”Inledning till den högre analysen” (1912) samt viktiga arbeten inom funktionsteorien och teorien för konform avbildning, bland vilka märkes ”Le calcul des résidus et ses applications å la théorie des fonctions” (1905). H-r. Lindeman, Ludvig Matthias, norsk — 259 — — 260 —