LINDHARD en ivrig förespråkare för kvinnans politiska rösträtt, varom han från 1902 flerfaldiga gånger motionerat, och tog ett framsynt initiativ till åvägabringande av överensstämmande skandinaviska civillagar, vilket bl.a. medfört det alltjämt pågående interskandinaviska lagstiftningsarbetet i obligationsrätt och familjerätt. Till sin politiska åskådning alltmera radikal, gick L. vid 1908 års riksdag som vilde men inträdde 1909 i Socialdemokratiska partiet, till vars v. flygel han snart räknades. 1912 väckte han motion om republik, sedermera upprepad. De internationella fredssträvandena har L. ägnat det största intresse. Så samverkade han med den s.k. Fordexp. 1915—16 och har alltjämt i fortsättningen inom och utom Sverige propagerat för pacifism och bl.a. verkat för de nationella minoriteternas rätt. Vid Vänstersocialistiska partiets bildande 1917 var L. särdeles verksam och var förste red. för ”Folkets dagblad Politiken” 1917—18. Vid nämnda partis återförening med det socialdemokratiska 1923 medföljde även L., men han har städse i fortsättningen gått sina egna vägar. I otaliga riksdagsmotioner och -anföranden har han ivrat för ”samvetspolitik” i st.f. ”intressepolitik”, för sociala välfärdsåtgär-der av de mest skilda slag, för fredssaken och i samband härmed bl.a. för införandet av ett världsspråk. L. är även en synnerligen produktiv förf. Bl.a. har han utg. ”Drömmar och stridslinjer” (3 bd, 1906—10), ”Norrlandsfrågan” (1906), ”Jordfrågan” (1907), ”Demokrati” (1917) samt de delvis politiska reseskildringarna ”Intryck från Tyskland” (1915), ”1 revolu-tionsland” (1918), ”På vikingastråt i västerled. En Amerikaresa” (1926), ”Balkanbilder” (1930). På L:s 60-årsdag tillägnades honom en festskrift. — Litt.: Z. Höglund, ”C. L.” (1910); E. Hedén, ”En sv. idépolitiker” (i ”Litteraturen”, 1919). E.Ths. 5) Anna Jakobina Johanna L., den föregåendes syster, kommunal- och socialpolitiker (f. % 1870). L. anställdes 1902 som barnavårdsinspektris vid Stockholms fat-tigvårdsnämnds ut-ackorderingsbyrå. Hon nedlade ett betydande arbete i kampen för kvinnoröst-rätten och var 1902 —15 ordf, i Stockholms förening för kvinnans politiska rösträtt. Även som red. för den socialdemokratiska kvinnotidn. ”Morgonbris” 1911—16 utövade L. politiskt in flytande. Initiativtagare till koloniträdgårdsrö-relsen i Stockholm, var hon ordf, i Föreningen Koloniträdgårdar 1906—21. Led. av stadsfullmäktige 1911—23, anlitades L. framförallt för skol- och stadsplanefrågor och är bl.a. led. av Stockholms skönhetsråd. L. har bl.a. utg. ”Idyller och utsikter” (1923) och ”Urval från det filosofiska och religiösa tänkandet” (1931). T.E-r. 6) A r t h u r L., den föregåendes halvbror, jurist (f. 2I/t 1884), jur. kand. 1907, jur. heders-d:r i Uppsala 1932, assessor i Svea hovrätt 1915, hovrättsråd 1920, revisionssekreterare 1923, led. av Lagberedningen 1918—29, har ss. sådan deltagit i utarbetande av viktiga nya lagar på familje- och arvsrättens områden, ordf, i Centrala skiljenämnden 1923—28, justitieråd 1929, ordf, i Arbetsdomstolen Vi—Vio s.å., ordf, i Sv. turistföreningen s.å., åter justitieråd s.å.; på nytt ordf, i Arbetsdomstolen 1931, ordf, i Ädalskommissionen 1931, led. av utskott för undersökning av förre statsminister Ekmans affärsförbindelser med I. Kreuger 1933. L. har utg. ett flertal kommentarer till nya lagar, ”Överförmyndares skyldigheter” (1925), ”Den nya förmynderskapslagen” (1924) och ”Den nya arvslagen” (1929). E.K. Lindhard. 1) Jens Peter Johannes L., dansk fysiolog och gymnastisk förf. (f. 1870), löjtnant i fältart. 1891, med. kand. 1898, med. d:r 1914. Bl.a. tjänstgjorde han som läkare och fysiolog vid Danmark-exp. till Grönland 1906—08, var anställd som assistent vid Finsen-inst. 1908—15 samt blev vid Köpenhamns univ. docent i fysiologi och gymnastisk teori 1909, prof, i gymnastisk teori 1917 och föreståndare för det gymnastikteoretiska laboratoriet 1919, för danska statens gymnastikinst. 1930. — L., vars förf.-verksamhet väckt berättigad uppmärksamhet vida utöver Danmarks gränser, har bl.a. utg. läroböcker i allmän och spec. gymnastikteori samt avh. på respirations-, blodomlopps- och muskelfysiologiens områden. O.K-gh. 2) Erik L., den föregåendes bror, ärftlig-hetsforskare och lantbruksekonom (1873— 1928), anställd 1900—04 vid Ostasiatiska kompaniets skogsdistrikt i Siarn, assistent 1904 vid Statens Planteavlsudvalg, 1909 försöksledare vid Tystofte försöksstation, 1923 prof, i Land-brugets Planteavl vid Landbohöjskolen. L. har i sina arbeten behandlat ett flertal för lantbruket betydelsefulla frågor, ss. gräsmarkernas växtgeografi, ekologi och biologi, vetets genetik, växtförädling samt försökstekniska spörsmål. O.Gz. Lindhberg, Per, pastellmålare (1785—1868). Efter studier i Köpenhamn var L. under 1820-talet verksam i Stockholm och blev mot slutet av 1830-talet teckningslärare åt prins Karl. Han — 275 — — 276 —