LINDHOLMEN var till en början uteslutande pastellmålare men började på 1840-talet utöva dagerrotypien. Flera porträtt i pastell bevaras i sv. samlingar (C. A. Agardh i Lunds univ.). L. är representerad även i Nationalmuseum. F.H. Lindhc, Carl Wilhelm, violoncellist (f. 1876), blev 1899 medl. av Hovkapellet, anställdes 1912 som lärare i violoncellspel vid kon-servatoriet i Stockholm och utnämndes 1932 till prof, i samma ämne. N.B. Lindholm, se Nörresundby. Lindholm, Lorens August, målare (1819 —54), for 1850 som akademistipendiat till Paris och 1853 till Rom. L. målade efter mönster av de gamla holländarna, i sht den av honom beundrade Gabriel Metsu, små interiörbilder med figurer, oftast allmogeskildringar. Bland hans av enkelhet och älskvärdhet präglade tavlor märkas ”En trasslig härva” (Nationalmuseum), ”Blommér i sin ateljé i Paris” (privatägo) samt målningar i Norrköpings museum och i Stockholms högsk:s saml. G.S. Lindholm, Berndt Adolf, finländsksvensk målare (1841—1914), kom 1863 till Düs-seldorfs akad. och 1867 till Paris, där Bonnat blev hais lärare. 1876 bosatte han sig i Göteborg, där han 1877—1906 var intendent för museets konstavd. L. har med sträng, nästan topografisk exakthet skildrat finska motiv och framförallt den sv. västkustnaturen. Kallblå fjordar och grå klippor återgivas i hans konst med stark känsla för stämningen. L. är representerad i Åbo museum, i Nationalmuseum och i Göteborgs konstmuseum. F.H. Lindholm, Charles August Theodor, arkitekt (f. 21/8 1870), studerade vid Chalmerska inst. i Göteborg, sedan vid Konsthögsk. och utomlands. L. har uppfört ett flertal offentliga byggnader i Stockholm (Skogshögsk. och Skogs-försöksanstalten, fullbordad 1917), i Göteborg (Handelsinst. 1914), i Västerås (Tekniska skolan) och i Skara (Fornminnesföreningens museum) . Han har även verkat som lärare, i Göteborg som rektor för Slöjdföreningens skola (1906—12) och i Stockholm som v. prof, vid Konsthögsk. F.H. Lindholm, Vilhelm Ferdinand Valdemar, meteorolog (f 19/i2 1883), fil. d:r Uppsala 1913, amanuens vid fysiska inst. i Uppsala 1908 och assistent för solarundersökningen där 1909—13, e.o. meteorolog vid Meteorologiska centralanstalten i Stockholm 1914 och l:e statsmeteorolog vid Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt sedan 1919, föreståndare för fysisk-meteorolo-giska observatoriet i Davos 1926—29, ledare av sv. exp. till Spetsbergen under polaråret 1932— 33. L. har särsk. sysslat med undersökningar över solstrålning och s.k. höjdstrålning (genomträngande strålning, ultrastrålning). H.K-r. Lindholm, Helge, kommunalman (1886— 1926), fil. kand. 1910, inträdde 1908 i Sv. stadsförbundets tjänst och var dess direktör från 1920. L. har en väsentlig andel i förbundets snabba utveckling till ett för den kommunala förvaltningen oumbärligt organ. Han tog verksam del i utarbetandet av 1919 års byggnadsstadga och togs även i övrigt ofta i anspråk för offentligt utredningsarbete. L. utgav bl.a. ”Drätselförvaltningens organisation” (1915) och ”Kommunal affärsverksamhet i de sv. städerna” (1924). T.E-r. Lindholm, Otto Gottfrid E 1 m o, filolog och politiker (f. 5/« 1897), fil. d:r 1931, efter tjänstgöring som lärare docent i latin vid Lunds univ. 1931. L. har tagit verksam del i och varit en av de inflytelserikaste ledarna inom den nationella ungdomsrörelsen samt är sedan 1932 ordf, i Sveriges nationella ungdomsförbund, den förste, som uteslutande på gr. av sin verksamhet inom rörelsen nått denna ställning. L. har av trycket utg. bl.a. ”Stilistische Studien zur Er-weiterung der Satzglieder im Lateinischen” (1931) och medarbetar under sign. E.L-m i ”Svensk uppslagsbok”. B. Lindholm, Sven Olov, politiker (f. 8/2 1903), efter realskoleexamen i militärtjänst, sergeant i reserven 1933, har sedan 1926 verkat inom olika partier med nationalsocialistisk tendens, blev vid Nationalsocialistiska partiets bildande 1930 ställföreträdande ledare under B. Furugård och red. för ”Vår kamp”, bröt 1932 med Furugård och bildade 15/i 1933 Nationalsocialistiska arbetarpartiet (Göteborg); jämväl ansvarig utg. av dess tidn. ”Den sv. nationalsocialisten”. Vid valen till A.k. hösten 1932 kandiderade L. som nationalsocialisternas främsta namn i Göteborg och erhöll över 6,000 röster. Th. Lindholmen. 1) 1827 styckat gods i Svedala s:n, Malmöhus län, vid Börringesjön. På L. fanns förr en borg från 1500-talet, av vilken ruiner kvarstå, sedan den 1680 raserades. L. var redan på medeltiden befäst. 1674 förenades L. med Börringe i ett grevskap, som tillhörde Karl X:s son Gustaf Carlsson; grevskapet indrogs vid reduktionen. — 1395 slöts på L. en förlikning mellan drottning Margareta och konung Albrekt under förmedling av hansestä-dernas och Tyska ordens ombud. Förlikningen gick ut på ett treårigt stillestånd, under vilken tid kung Albrekt och hans son Erik frigåvos av Margareta mot en borgen på 60,000 mark silver, ställd av hansestäderna. Status quo reg lerades rörande Margaretas och mecklenbur-garnas besittningar i Sverige. Th.P.;E.Lö. 2) Gods i Strö s:n, Skaraborgs län, numera — 277 — — 278 —