LINDSLÄKTET Lind på Katedralskolans gård i Lund. Han var sålunda bl.a. ordf, i Andra särsk. utskottet (ang. det högre skolväsendets omorganisation etc.) vid 1927 års riksdag, då det beslut i skolfrågan fattades, som ligger till grund för 1928 års lärov.-stadga. Som ecklesiastikminister i A. Lindmans 2:a ministär okt. 1928— juni 1930 föll sedan på hans lott uppgiften att ss. högste målsman svara för de nya skolformernas första konfrontation med verkligheten. W.N.;Th. Lindsläktet, Ti'lia, av fam. lindväxter, omfattar o. 10 arter huvudsaki. i n. tempererade bältet. De äro intill 30 m. höga träd med breda, sågade, vid basen oftast snett hjärtlika blad, i kvastlika knippen samlade, gulvita, starkt välluktande blommor, med vilkas allmänna blomskaft ett stort, tunglikt, pergamentartat skärmblad är sommanvuxet, vilket tjänar ss. flygapparat vid de nötlika frukternas spridning. I s. och mellersta Sverige förekomma täml. allmänt viltväxande T. corda'ta, skogslind, samt allmänt odlad T. vulga'ris (T. corda'ta X platyphylla), parklind, och här och där T. platyphylla, bohuslind. — Veden av särsk. T. parvifo'lia är ett mjukt, lätt tälj- och klyvbart trä, 1 i n d t r ä, som användes till trä-snideri- och snickeriarbeten. Bastfibrerna i stammen hos såväl T. parvifo'lia som T. gran-difo'lia nyttjas särsk. i Ryssland för tillverkning av bastmattor, korgar m.m. Lindbark och lindblommor ha medicinsk användning, och av de senare beredes en färglös olja, 1 i n d o 1 j a, som nyttjas vid parfymberedning. A.V-e. Lindstam, Sigfrid Assaf Esaias, bysanti-nist (f. 5/i2 1879), fil. d:r i Uppsala 1910, lektor vid Jönköpings högre allmänna lärov. 1915, vid Göteborgs högre latinlärov. 1920, docent i bysantinsk och nygrekisk filologi vid Göteborgs högsk. s.å. Bland L:s arbeten märkas ed. av Georgius Lacapenus (1924) och bysantinska tiden i ”Norstedts världshistoria”, 4 (1928) m.m. — L. medarbetar under sign. Lm i ”Svensk uppslagsbok”. E.L-m. Lindstedt. 1) Anders L., astronom och ämbetsman (f. 27/« 1854), fil. d:r i Lund 1877 (”Undersökning af meridiancirkeln på Lunds observatorium jemte bestämning af densammas polhöjd”), docent i astronomi där s.å., observatör i Dorpat 1879, prof, i tillämpad matematik där 1883. I Dorpat ägnade sig L. huvudsaki. åt teoretisk astronomi, utvecklade bl.a. nya metoder inom störningsteorien genom införandet av vissa efter honom uppkallade trigono-metriska serier, vilka uppslag bildat utgångspunkten för flera senare undersökningar, bl.a. av Poincaré och v. Zeipel. 1886 återbördades L. till Sverige som prof, i matematik och teoretisk mekanik vid Tekniska högsk. i Stock- Blommor och frukter av bohuslind, Tilia platyphylla. — 295 — — 296 —