LINDÅDRA Lindsläktet), Co'rchorus, Apei'ba och Sparma'nnia. O.Gz. Lindådra, växtart, se C a m e 1 i n a. Lindås, stations- och industrisamhälle i Visse-fjärda s:n, Kalmar län, strax intill Emmaboda och vid Lyckebyån; o. 415 inv. Gjuterier, mekanisk verkstad, möbelfabrik m.m. J.C. Lindärva, s:n i Kinnefjärdings hd, Skaraborgs län, n.v. om Skara; 13,30 kvkm., allt land; 425 inv. (1933; 32 inv. pr kvkm.); 8,53 kvkm. åker (1927; 64,i °/o av arealen), 2,85 skogsmark. Egendom: Hålltorp. — Pastorat: Sävare, L. och Hasslösa, Domprosteriet, Skara stift. J.C. Lindö, gods i Runtuna s:n, Södermanlands län, 18 km. n. om Norrköping; areal utom underlydande i Lids s:n 212 har, varav 100 har åker; taxeringsvärde 150,700 kr. (1933). Huvudbyggnaden är från 1700-talets början, tillbyggd 1800. Ägare sedan 1922 är ryttmäs-tare H. v. Rosen. Th.P. Line [lain], engelskt längdmått = 1/10 inch = 2,53998 mm. Li'nea (lat.), linje, rad. Li'nea alba, anat., vita linjen, se Buk. Linea'r (av lat. li'nea, linje), 1 i n e ä r, i form av en (vanl. rät) linje; linje-. Linearprojektion [-fo'n], se Projektion. Linearritning, ritning, varvid (för noggrannhetens skull) linjal och passare användas som hjälpmedel. Den omfattar dels geometrisk kon-struktionsritning el. uppritning av figurer (t.ex. ellipser) med föreskrivna geometriska egenskaper, ytmönster o.d. Ofta kan en sådan ritning ersätta räkning. Vidare omfattar den projek-tionsritning (se d.o.) el. avbildning med den beskrivande geometriens (se d.o.) metoder av föremål, vanl. med hjälp av några givna projektioner. H-r. Lineartaktik, det på 1700-talet tillämpade uppställningssättet för strid, vilket utvecklade sig ur en strävan att genom truppernas ordnande på bredden bringa så många eldvapen som möjligt till verkan. Inf:s beväpning med pik försvann, och det med bajonettgevär enhetligt beväpnade fotfolket ordnades på långa, vanl. 3-lediga, slutna linjer i 2 träffen. Fotfolket bildade slagordningens mitt och avgav eld i sluten ordning under framryckningen; kav. var uppställt på flyglarna. L. utbildades förnämligast Preussen av Fredrik II och upphörde under revolutionskrigen. E.O.B. Liner [laFna] (eng.), linjefartyg. Linevitj [Iihe'viè], N. P., rysk militär, se Lett e v i t j. Lineä'r, detsamma som linear (se d.o). — Matem. En ekvation av första graden med två obekanta betyder i den plana analytiska geometrien en rät linje. I analogi här med betecknar man en ekvation el. ett uttryck av förstagraden som lineärt. Med en li-neär differentialekvation menar man en sådan, som är av första graden i avseende på den obekanta funktionen och dess derivator. H-r. Linfrö, se Linsläktet. Linfrökakor erhållas som biprodukt vid utpressning av olja ur linfrö. Genom målning av kakorna framställes linfrökaksmjöl. Extraheras oljan ur linfröet, kallas återstoden linfrömjöl, vilket är fattigare på fett men rikare på protein än de båda förstn. produkterna. På gr. av sin rikedom på slemämnen stå 1. dietiskt högt, men de äro i förhållande till sitt näringsinnehåll för dyra. De användas dock allmänt till kalvar och av sjukdom försvagade nötkreatur. Jfr Foderkakor. H.Fqt. Linfrömjöl, se Linfrökakor. Linfröslem, berett genom skakning av hela linfrön med vatten, varigenom det i frönas epi-dermisceller befintliga slemmet utlöses, har medicinsk användning vid katarrer i tarmkanalen och, efter tillsats av lakritsrot, även i andningsorganen. J.H. Ling, släkt, stammande från Linneryds s:n, Småland. 1) Per Henrik L., skald, den svenska gymnastikens fader (15/u 1776—3/s 1839), f. i Ljunga s:n i Småland. På mödernet härstammade L. från Olof Rudbeck; hans götiska yverborenhet var sålunda av det slag, som blodet förmedlar. L. blev student i Lund 1793 men begav sig efter 1 år till Stockholm, där han studerade moderna språk och meddelade privatlektioner. Stockholmsmiljön synes ej ha tilltalat den unge misantropen, och fr. o.m. sommaren 1799 finna vi honom i Köpenhamn. Här mottog han de impulser, som han under sitt följ, liv skulle fullfölja med lika stor energi som entusiasm; han gjorde bekantskap med Franz Nachtegalls gymnastiska system (se nedan) och Oehlenschlägers litterära göticism. Efter sin återkomst till Lund 1804 utvecklade L. en livlig poetisk verksamhet. Han slog igenom med ”Gylfe” (i ”Lyceum” 1810), en episk-lyrisk dikt, vari man först möter de för L. typiska kraftutbrotten. Framgången lockade honom tyvärr att omarbeta och utvidga dikten till ett stort allegoriskt epos med de nordiska gudarna insatta i ett pseudoklassiskt gudama-skineri. Verket blev aldrig fullbordat; L., som älskade litterära jätteuppgifter, kastade sig i stället över ett nytt episkt ämne, ”Asarne” (1816—33). I detta väldiga verk besjöng han, en Nordens Vergilius, asarnas invandring i Sverige. Dikten ansågs förfelad redan på L:s tid. Dessemellan hann L. med att författa en —- 303 — —- 304 —