LINGONSVULST klocklika, vita el. rödlätta blommor och klotrund, röd bärfrukt. L. förekommer allmänt i hela Sverige, nästan ända upp till snögränsen på hedar och i skogs-, särsk. tallskogsmark och sprider sig här till stor del genom långa, underjordiska utlöpare. — L. är en av våra viktigaste bärväxter, emedan dess frukter, som äro rika på välsmakande syror, särsk. citronsyra, ha en utomordentlig betydelse i vårt hushåll i form av sylt (lingonmos), gelé och saft. Bladen användas ss. tesurrogat. A.V-e. Lingonsvulst, svampart, seExobasidium. LVngua (lat., ital.), tunga; tungomål, språk. — La l. franca, det med olika språkelement starkt uppblandade italienska språk, som sedan medeltiden talats på Medelhavets kuster. — L. di si, se L a n g u e d’o i 1. Lingua'lisnerven, sensibel gren av den s.k. nervus mandibula'ris, går till tungans sidopar-ti, upptager chorda ty'mpani (se d.o.) och avger grenar till mandlarna (se d.o.) och bakre delen av munhålans slemhinna, till undertungspott-körtlarna och munbottnens slemhinna samt slutl. grenar, som gå upp genom tungmuskulaturen till tungans slemhinna och tungpapillerna (se Tunga). L. för smaktrådar från tungans främre två tredjedelar. Gldt. Linguaphone institute [li'rjgQafåun [-fnsti-tjöt],-] {+fnsti- tjöt],+} The, London, grundat 1923 av engelsmannen J. Roston och med avd.-kontor i ett 20-tal länder, bl.a. Sverige (Linguaphone inst., Stockholm), för (liksom His master’s voice- och Polyphonebolagen) i marknaden grammofonskivor, lämpliga för skolundervisning el. självstudium i språk. Viktigast bland L.i:s skivor äro de s.k. konversationskurserna, som redan finnas på flertalet europeiska och några utomeuropeiska språk. Dessa kurser omfatta 15 2-sidiga grammofonskivor jämte bl.a. textbok samt ordlista och grammatiska anmärkningar till de på skivorna upptagna texterna, som — beskrivande el. i form av samtal — behandla ämnen ur vardagslivet. O.Gj-n. Lingua'tula, släkte av ordn. tungmaskar (se d.o.) bland spindeldjuren. Linguet [lågä'], Henri Simon Nicolas, fransk advokat och journalist (1736—94). Lysande advokat, råkade L. i konflikt med sina kolleger och fick upphöra med sin verksamhet. Efter att förgått sig mot Franska akad. fick han lämna landet. Han besökte Wien, Bryssel och London, varifrån han började utge ”Anna-les politiques, civiles et littéraires” (1777—92), som blev en stor framgång. 1780 återvände L. till Paris, där han snart insattes på Bastiljen, som han skildrat i ”Mémoires sur la Bastille” (1783). L. utgav en rad historiska arbeten, bl.a. en försvarsskrift för Ludvig XVI. Han avrät tades under franska revolutionen. — Litt.: Biogr. av A. Philipp (1896). H.E. Li'ngula, släkte av fam. Lingu'lidce av arm-folingar, utmärkes av ett tunt, hornartat, glatt el. koncentriskt strierat, långsträckt el. 4-sidigt skal utan lås. Bägge skalhalvor lika, armar spiralvridna, tjocka, mantelkant med borst. Stjälk mycket lång, rörlig, försedd med en kutikula, som är genomborrad av utförsgångar för körtlar, vilkas sekret sammanbinda sandkornen till ett rör, i vilket L. kan draga sig tillbaka. Få nu levande arter i varma hav, fossila former kända från undersilur. O.C-n. Linguli'dsandstenen (även f uk o i d sa n d-stenen, se d.o.), geol., är den övre delen av den underkambriska sandstenen i Västergötland, en gul el. ljusgrå sandsten, ganska finkornig, som efter en armfoting, som ansågs tillhöra släktet Lingula, fick namnet 1. Den täcker eophyton- el. mickwitziasandstenen (efter armfotingen Mickwi'tzia monili'fera). L. har en mäktighet av 30—35 m. och har flerstädes varit förmål för brytning, bl.a. vid Kinne-kulle och i trakten av Broddetorp; den har i stor utsträckning använts som byggnadssten redan i traktens romanska kyrkobyggnader och särsk. i Skara domkyrka. K.A.G. Lingvi'st (till lat. li'ngua, tunga, språk), språkforskare; språkhistoriker (ofta i motsättning till filolog, se d.o.). — Lingvist i'k, språkvetenskap. Jfr F i 1 o 1 o g i. Linhultska stiftelsen, donation, huvudsaki. bestående av stadsfastigheter, 1786 donerade av spannmålshandlanden Sven Linhult i Göteborg till därvarande Evang. brödraförsam-ling. 1922 gjordes en anhållan hos direktionen i Hcrrnhut, att denna skulle avsäga sig alla anspråk på församlingens egendom m.m. Då detta avslogs ss. innebärande separation från den gemensamma ledningen, delades Göteborgs-församlingen i en gammal och en ny. I en långvarig rättstvist om vilken, som skulle äga rätt till L.s., avgjorde Högsta domstolen 1928 till den förras förmån. S.N. Linie de bataille [da bata'j], sjökrigsv., se Bidevindslinje. Linime'nt, benämning på till ingnidning avsett läkemedel, som vanl. innehåller tvål el. såpa jämte hudretande ämnen, ss. ammoniak, kam-fer, rosmarinolja, terpentin, t.ex. kamfer-1., L. ammo'niæ camphoralum, opodeldoc, L. opo-de'ldoc, tvål-1., L. sapo'nis camphoralum, ter-pentin-1., L. terebinthi'næ acetalum. I vissa fall förefinnas även smärtstillande medel, ss. kloroform och opium, t.ex. i kloroform-1., L. chlorofo'rmii compo'situm. J.H. Linin-nät, biol., se Cell. sp. 1,066 — 311 — — 312 —