LINJESKEPP Linja'I (till lat. li'nea, linje), instrument, efter vilket man kan uppdraga räta linjer. Linje (till lat. li'nea). 1) Geom. L. (rät linje) är ett geometriskt grundbegrepp i likhet med punkt, plan och kropp. Förklaringar som att en 1. har längd men ej bredd el. höjd äro icke några definitioner av 1.; dylika äro omöjliga att åstadkomma. I stället bestämmes en 1. genom att man medelst ett antal axiom, grundsatser, bestämmer ett tillräckligt antal av dess egenskaper (t.ex. att en 1. är bestämd av två punkter). Genom att göra detta på olika sätt kan man få olika geometrier, där begreppet ”en rät linje” betyder olika saker, t.ex. den vanliga ”euklideiska” geometrien och den ”icke-euklideiska” geometrien, där parallellaxiomet (genom en punkt utanför en rät 1. går en och endast en rät 1., parallell med den förra) icke gäller. — Ang. krokig linje, se Kurva. H-r. 2) Krigsv. A) L. kallas vanl. inom ett på värnplikt grundat härordningssystem de yngsta utbildade el. under utbildning varande årsklasserna till skillnad från lantvärn och landstorm (se d.o.). L. delas vanl. i aktiva armén, d.v.s. den i tjänst varande styrkan, och dess reserv. Vid krigsutbrott uppsättas av 1. l.-trupper, på vilka läggas de viktigaste uppgifterna vid operationer till lands. — B) Fot- el. ryttartrupp-förbands uppställande i 2-ledig form vid sidan av varandra; vid art.-truppförband förekommer även dubbel-1., där avd. om 2 fordon i marschkolonn ordnas vid sidan av varandra. L. användes huvudsaki. vid uppställning. — C) Ett fartygsförband säges vara formerat på 1., när de enskilda fartygen framgå i bredd på bestämt avstånd från varandra. E.O,B.;H.S-k. 3) Metrol., sv. längdmått, se D e c i m a 11 i n-j e och Verklinje. Linjeavskiljare, detsamma som frånskiljare, se Elektriska strömbrytare, sp. 321 Linjeavvägning, se Avvägning, sp. 970. Linjediagram, se Grafisk framställning. Linjedomare, sportv., se L i n j e m a n. Linjefart, användandet av fartyg i trafik med regelbundet återkommande turer mellan bestämda hamnar. T.Hrn. Linjefartyg (eng. liner), handelsfartyg, som går i linjefart i motsats till i trampfart. Linjeman, linjedomare el. linjevakt (vanl. 2 st.) biträder domaren i fotboll, handboll, långboll m.fl. spel att leda spelet i enlighet med reglerna, varvid han, underkastad domarens beslut, avgör, när bollen är ur spel m.m. O.K-gh. Linjen, eg. d a g j ä m n i n g s-1., populär benämning på jordekvatorn, härledd därav att dagar och nätter äro lika långa, då solen befinner sig över denna. — När ett fartyg ”passerar 1.”, plägar detta firas med diverse upptåg, vilka natten före passagen inledas med ett besök av Neptunus’ adjutant, som meddelar, att kung Neptunus följ, dag ämnar avlägga besök ombord för att verkställa linjedop. Vid lämplig tidpunkt inställer sig havets kung, ståtligt utstyrd och åtföljd av en stor svit. De av besättningen, vilka förut ej passerat 1., framkallas, tvålas in, få ”medicin” och firas sluti. ned i vattenfyllda pressenningar, där de skrubbas rena. Upptågen avslutas med dans och sjö-manslekar. H.S-k. Linjeperspektiv, se Perspektiv. Linje'rbar yta, r e g e 1 y t a, är en sådan yta, som kan anses uppkommen genom en rät linjes rörelse. Två slags regelytor finnas: develop-pabla ytor, som kunna utbredas i ett plan (ex. koniska och cylindriska ytor samt sådana ytor, som genereras av tangenten till en dubbelkrökt kurva), samt skeva ytor, som icke ha denna egenskap (ex. enmantlade hyperboloiden, hy-perboliska paraboloiden, konoiden). H-r. Linjerederi, rederi, som sysselsätter sitt tonnage till övervägande del med linjefart. Linjeritning, skeppsb., se Konstruk-tionsritning samt pl. vid art. K o s t e r-b å t. Linjeskepp, de största och kraftigaste örlogs-skeppen under tiden 1730—1850. Före denna tid benämndes de regalskepp el. rangskepp av 1—4 rangen. L:s deplacement varierade mellan 800—4,000 lon. De voro alltid 3-mastade och fullriggade, och deras bestyck-ning uppställdes utom å back och skans i två el. tre täckta batterier, varav benämningen två- el. t r e d ä c k a r e. Tvådäckarnas kanonantal uppgick till 60—80, tredäckarnas till 90—130. L. benämndes även efter kanonantalet, t.ex. 1 0 0-k a n o n-s k e p p. Besättningens storlek varierade mellan 700 och 1,200 Linjeskepp (tredäckare). — 313 — — 314 —