LINKÖPINGS STIFT Linköpings domkyrka från s.v., visande gamla västfasaden. Teckning av Erik Dahlbergh. Kungl. bibi. ombyggt under biskop Henrik Tidemansson vid 1400-talets början av mäster Gerlach från Köln: det fick nu höga gotiska valv och en rymlig, rikt belyst omgång. Arbetet här avslutades vid 1400-talets slut under ledning av mäster Adam van Düren (se denne). Ingen svensk kyrka visar som L:s domkyrka medeltidsstilarnas övergång i varandra, långhusets pelarpar angiva (mot v.) utvecklingen. Till den fasta utsmyckningen i det inre höra ett rikt skulpterat sakramentshus i korets n. del och ett enklare sådant i dess s. Som altartavla skänkte Johan III en större målning av Maarten van Heemskerck (bild se denne). Det vid 1700-talets mitt tillbyggda västtor-net ombyggdes på 1880-talet i tarvlig gotik. Taxeringsvärdet å fastighetsskattepliktig jordbruksfastighet var 1932 6,885,500 kr., å annan fastighet 101,780,900 kr.; den till kommunal inkomst taxerade inkomsten uppgick s.å. för sv. a.-b. m.fl. till 973,590 kr., för andra skattskyldiga till 37,217,730 kr. Med L. införlivades 1911 S:t Lars s:n, varigenom industrisamhället Tan-nefors kom inom stadsområdet. Andra förstadssamhällen äro Gottfridsborg, Ramshäll och Valla egnahem. Domkyrkoförsamlingen och S :t Lars bilda tillsammans ett pastorat i L:s stifts domprosteri. — Litt.: A. Nordén, ”L.” (1925); B. Cnattingius, ”L.” (1933, med utförliga litt.-anvisningar); A. L. Romdahl, ”L:s domkyrka 1232—1498” (1932). V.P.;E.W. Linköping—Ringstorps järnväg, se Mellersta Östergötlands järnvägar. Linköpings blodbad, vedertagen benämning på avrättningen av Sigismunds dödsdömda anhängare 1600 i Linköping. Vid den här sammanträdande riksdagen utsågs en utomordentlig domstol på 155 personer, inför vilken de riksråd, som slutit sig till Sigismund och av denne utlämnats 1598, ställdes till rätta jämte tre andra riksråd och ytterligare ett par personer. Hertig Karl var själv åklagare, sedan domstolen lösts från sin trohetsed mot honom. Anklagelsen, vilken var täml. formlös, gällde åstadkommande av splittring inom riket. . Av de anklagade medgåvo Jöran Posse, Claes Bielke, Erik Abrahamsson Leijonhufvud och Krister Horn, att de handlat orätt, varefter de benådades; anklagelsen mot Hogenskild Bielke ställdes på framtiden. Riksråden Erik Sparre, Ture Bielke, Gustaf och Sten Banér hävdade däremot, att domstolen saknade befogenhet att döma dem; de dömdes till döden 17/s samt avrättades 20/s på Stortorget (icke Järntorget) i Linköping. Samma dag avrättades en av krigsbefälet, Bengt Falk. l.A. Linköpings domsaga omfattar Åkerbo, Ban. kekinds, Hanekinds, Gullbergs och Valkebo härader, 1 tingslag; tingsställe: Linköping; 36,329 inv. (1933). J.C. Linköpings revir, adr. Linköping, tillhör östra distriktet och omfattat Bankekinds, Hanekinds, Vifolka, Valkebo samt delar av Göst-rings och Kinda härader inom Östergötlands län. Areal (1931): statsskogar 7,185 har, varav 5,804 har produktiv mark; övriga allmänna skogar 10,434, resp. 8,468 har. 1931 års avverkning å statsskogar 28,393 kbm. Reviret är delat i 4 bevakningstrakter. E.S.-P. Linköpings stift omfattar: Östergötlands län utom Kvarsebo pastorat; N. och S. Vedbo härader samt Eksjö och Tranås i Jönköpings län; N. och S. Tjusts, Sevede, Tunaläns och Aspelands härader samt Västervik och Vimmerby i Kalmar län; 445,644 inv. (1933). L.s. består av 21 kontrakt, näml.: Domprosteriet; Gullbergs och Bobergs; Aska; Dals; Bankekinds; Skärkinds; Norrköpings; Vikbolands; Hammarkinds; Bergslags; N. Tjusts; S. Tjusts; Tunaläns och Sevede; Aspelands; Kinds; Ydre; Vifolka och Valkebo; Göstrings; Lysings; N. Vedbo samt S. Vedbo kontrakt. J.C. Ss. den förste biskopen i Linköping nämnes Gisle (Gislo) från 1100-talet. Under delta årh. omfattade L.s. Östergötland, Småland, Gotland och Öland. 1163 avskildes därifrån Värend (se Uppslagsbok. XVII. __ 321 ___ 11 — 322 —