LINNERHIELM Statens besparingskommitté 1923—25, landshövding i Jämtlands län 1923, ordf, i pensions-försäkringskommittén 1929, landshövding i Uppsala län 1931, ordf, hos sakkunniga för omorganisation av högre lantbruksundervisningen 1931—32, led. av A.k. 1933 (höger). L. har utg ”Utredning ang. omorganisation av polisväsendet i riket” (1922). E.K. Linnerhielm, Jonas Carl, reseskildrare (1758—1829), student i Lund 1775, e.o. kanslist i Krigsexp. 1776, protokollssekreterare 1783, avsked 1796, bosatt på Ebbetorp vid Kalmar. I sällskap med sin vän J. F. Martin (se denne) företog L. resor i s. och mellersta Sverige, skildrade i urspr. till Gjörwell skrivna ”Bref under resor (resp, ”nya resor”, ”senare resor”) i Sverige” (3 saml., 1797—1816; ny uppl. i urval med inledning av H. Schiller, 1932), ill. med vyer i radering, akvatint och crayon L. skildrar i sht den idylliska trädgårdsnaturen, som han vuxit upp i och mött hos Gessner och engelska gravörer. Avgörande för hans smak var vänskapen med Gjörwell, med vars dotter L. varit förlovad. L. blev 1809 riksheraldiker och erhöll 1812 kansliråds titel. C.V.J. Linneryd, s:n i Konga hd, Kronobergs län, s.ö. om Växjö; 187,78 kvkm., därav 176,23 land; 2,414 inv. (1933; 14 inv. pr kvkm.); 22,so kvkm. åker (1927; 12,» °/o av landarealen), 88,oo kvkm. skogsmark. Vid Ronnebyån, invid öljeholm, äger Lessebo a.-b. kraftverk med en installerad effekt av 700 hkr. — Pastorat i Konga kontrakt, Växjö stift. J.C. Linnés Hammarby, se Hammarby. Linnéska institutet, se L i n n é s k a sällskap. Linnéska samlingarna. Vid Linnés död till-föllo, enl. testamentariska bestämmelser, av hans naturaliesaml. konkylier, insekter och stenar jämte större delen av bibi, hans son, medan herbariet jämte bibi, på Hammarby stannade i den övriga familjens ägo. Genom överenskommelse redan 1778 fick dock Linné d.y. disponera även herbariet. Efter den senares 1783 timade död blevo hans mor och systrar ägare till saml., vilka enl. deras önskan av boutredningsmannen, med. adjunkten J. E. Acrle utbjödos till försäljning åt den högstbjudande och 1784 såldes för 900 guineas (o. 17,000 kr.) till d:r J. E. Smith i Norwich. Med saml. följde även bibi., flertalet handskrifter och över 3,000 brev till Linné, ävensom det herbarium, Linné d.y. samlat under sin utrikes resa. Efter Smiths död 1828 inköptes Smiths saml. för 3,000 guineas av Linnean society i London, där herbariet alltsedan med största pietet vårdats, varemot av den zoologiska saml. finnas kvar endast snäckor och en del insekter, till större de len mycket skadat skick, medan i sprit bevarade föremål, uppstoppade däggdjur, fåglar m.m. gått förlorade. Den mineralogiska saml. såldes redan 1796 av Smith och blev därvid skingrad. En del böcker ur Linnés bibi, ha i senare tid som gåva överlämnats till Veten skapsakad. i Stockholm och införlivats med saml. i Hammarby. — Den del av Linné d.y:s herbarium, som samlades i dennes yngre år el bestod av dupletter ur faderns saml., överlämnades 1783 som pant för lån till C. Alströmer. 1848 skänktes det av dennes arvingar till Veten-skapsakad. och förvaras nu på Riksmuseum. O.Gz. Linnéska sällskap, naturvetenskapliga samfund, som bära Linnés namn. I London stiftades 18/3 1788 genom J. Banks och J. E. Smith Linnean society. Sällskapet, vilket äger Linnés herbarium, bibi, och brevsamling (se Linnéska samlingarna) och numera är inrymt i Barlington house, utger vetenskapliga tidskr. av botaniskt och zoologiskt innehåll, ”Journal” och ”Transactions”. Sällskap med samma namn finnas i New York och Sydney. I Paris stiftades Société Linnéenne 1788. Detta namn bära även L.s. i andra franska städer, ss. i Amiens, Ångers, Bordeaux, Caen, Lyon och Saint-Jean d’Angely, ävensom i Bryssel. Flera bland dessa utge naturvetenskapliga tidskr. Det äldsta L.s. i Sverige, Linnéska institutet i Uppsala, härrör från 1807. Det framgick ur en 1800 stiftad förening av unga studerande, Societas pro historia naturali, 1802 omdöpt till Zoophytolithiska sällskapet. 1807 utgavs ett häfte ”Linnéska inst:s skrifter” (omtr. 1906). Sällskapet, vars preses var A. Afzelius, upplöstes 1813. På Gotland stiftades 1806 Linnéska samfundet, återupplivades 1832 genom G. J. Billberg och överflyttade till Stockholm, där 1833 utgavs ett häfte med naturhistoriska avh. och prisuppgifter, ”Linnéska samfundets handlingar”. Sällskapet, som sökte anlägga en naturvetenskaplig trädgård å Humlegården, upphörde 1844 med sin verksamhet. 23/s 1917, årsdagen av Linnés födelse, stiftades på initiativ av hovtandläkare E. Förberg S v. Linnésällskapet å Hammarby. Detta har till uppgift att sprida kunskap om Linné och hans verk och utger dels en åt studier och forskningar över Linné, hans lärjungar och samtida ägnad årsskrift, dels två mera fristående skriftserier. Sällskapet äger betydande fonder och saml. och har årl. två sammanträden i Stockholm och i Uppsala el. å Hammarby; genom dess försorg har den gamla Linnéska botaniska trädgården i Uppsala återupprättats. Ordf, i sällskapet ha varit T. Tullberg, E. Mül-ler och R. Fries. O.Gz. — 335 — — 336 —