Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Linnés sexualsystem
- Linnésällskapet, Svenska
- Linning, 1. Christian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LINNING
Linnés sexualsystem, en genom Linné införd
indelning av växtriket, som väsentligen grundar
sig på ”könsorganens” (ståndarnas och
pistillernas) antal och inbördes förhållande. Det
första kända utkastet till sexualsystemet
lämnade Linné 1730 i handskriften ”Hortus
uplandi-cus” (tr. 1899), vilken upptager 21 växtklasser,
men redan i en följ, år företagen omarbetning av
samma handskrift (tr. 1888) har klassernas
antal stigit till det definitiva 24, och efter
ytterligare några smärre förändringar framträdde
systemet fullt färdigt i Linnés 1735 utg.
”Systema naturæ” (jfr bild sp. 339—340). Då detta
system innebar ett väsentligt framsteg framför
de tidigare uppställda, ss. Tourneforts, som
grundade sig på blomkronans form, vann det
hastigt allmänt erkännande inom botaniken, och
ehuru artificiellt (se Artificiellt system)
intager detta ännu, på gr. av sin lättfattlighet
och användbarhet, främsta rummet, då det
gäller att anvisa en blomväxt en plats i ett system
och där återfinna den. Indelningen är i
sexualsystemets nuv. utformning följ.:
k. Växter med ståndare och pistiller,
a) Alla blommor tvåkönade.
I. Ståndare fria frå n varandra och från
pistillens märke.
Klass 1. Ståndare 1: Mona'ndria.
J , 2. 99 2: Dia'ndria.
99 3. 99 3: Tria'ndria.
» 4. 99 4, ung. lika långa: Tetra'ndria.
5. 99 5: Penta'ndria.
Klass 6. Ståndare 6, ung. lika långa el. 3 kortare:
He-xa'ndria.
99 7. 99 7: Hepta'ndria.
99 8. 8: Octa'ndria.
9. 9: Ennea'ndria.
99 10. 10: Deca'ndria.
99 11. 12: Dodeca'ndria.
JJ 12. Ståndare flera än 12, fästa på ett skivlikt fäste:
Ico-sa'ndria.
99 13. flera än 12, fästa på pelarlikt fäste:
Poly-a'ndria.
14. » 4, tvåväldiga:
Didy-na'mia.
99 15. 99 6, fyrväldiga:
Tetra-dyna'mia.
II. Ståndare med strängarna förenade.
Klass 16. Strängar förenade i 1 stam: Monade'lphia.
17. Strängar förenade i 2 stammar: Diade'lphia.
99 18. Strängar förenade i 3 el. flera stammar:
Polyade'l-phia.
III. Ståndare med knapparna förenade.
Klass 19. Syngene'sia.
IV. Ståndare förenade med pistillen.
Klass 20. Gyna'ndria.
b) Alla blommor enkönade.
Klass 21. Sambyggare: Monæ'cia.
„ 22. Tvåbyggare: Diæ'cia.
c) Några blommor enkönade, andra tvåkönade.
Klass 23. Polyga'mia.
B. Växter utan ståndare och pistiller.
Klass 24. Cryptoga'mia.
Klasserna indelas vidare i ordn., vilka i de
13 första klasserna bestämmas efter pistillernas
el. stiftens antal (Monogy'nia,
Digy'nia—Hexa-gy'nia, Polygy'nia, med 1, 2—6, resp, många
pistiller), i klass 14 efter fruktens beskaffenhet
(Gymnospe'rmia, med 4-delad klyvfrukt;
An-giospe'rmia, med till det yttre odelad frukt), i
klass 15 efter dess längd (Siliculo'sæ, med kort
skida; Siliquo'sæ, med längre skida) och i
klasserna 16—18 efter ståndarnas antal
{Penta'n-dria, Hexa'ndria, Octa'ndria) Deca'ndria,
Po-lya'ndrid). Ordn. i klass 19 bestämmas av
blommornas könsförhållande (Monocli'nia, med
alla blommor 2-könade; PolyclLnia, med
2-kö-nade blommor och honblommor), i klasserna
20—22 efter ståndarnas antal
(Mona'ndria—Po-Iya'ndria) el. inbördes förhållande
(Monade'l-phia, Syngene'sia), i klass 23 efter blommornas
art och fördelning (Monæ'cia, Diæ'cia). — En
viss begränsning vidlåder användbarheten och
tillförlitligheten av L.s. därigenom, att
undantagsvis blommans tal och i sammanhang
därmed ståndarnas antal ej är fullt konstant
utan i vissa blommor el. hos vissa individer
högre el. lägre än normalt, och en och samma
växtart på gr. därav kommer att hänföras till
skilda klasser. — Linné betonade uttryckligen,
att hans system blott vore att betrakta som
provisoriskt och att en högre indelning borde
grunda sig på mera allmänna likheter och
olikheter växterna emellan. Linné uppdrog i senare
arbeten grundlinjer även för ett naturligt system
(se Linné, sp. 331). I själva verket motsvara
vissa klasser i L.s., helt el. övervägande,
naturliga fam. el. grupper av sådana. Detta gäller
sålunda beträffande klasserna 12, 14, 15, 18,
19 och 20. O.Gz.
Linnésällskapet, Svenska, se Linnéska
sällskap.
Linning. 1) Christian L., möbelsnickare
(d. 1779), gick i lära i Stockholm 1744, ålder-
Byrå av Christian Linning. Nordiska museet.
— 337 —
— 338 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 15 20:58:05 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-17/0209.html