- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 17. Lepas - Maisir /
337-338

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linnés sexualsystem - Linnésällskapet, Svenska - Linning, 1. Christian

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LINNING Linnés sexualsystem, en genom Linné införd indelning av växtriket, som väsentligen grundar sig på ”könsorganens” (ståndarnas och pistillernas) antal och inbördes förhållande. Det första kända utkastet till sexualsystemet lämnade Linné 1730 i handskriften ”Hortus uplandi-cus” (tr. 1899), vilken upptager 21 växtklasser, men redan i en följ, år företagen omarbetning av samma handskrift (tr. 1888) har klassernas antal stigit till det definitiva 24, och efter ytterligare några smärre förändringar framträdde systemet fullt färdigt i Linnés 1735 utg. ”Systema naturæ” (jfr bild sp. 339—340). Då detta system innebar ett väsentligt framsteg framför de tidigare uppställda, ss. Tourneforts, som grundade sig på blomkronans form, vann det hastigt allmänt erkännande inom botaniken, och ehuru artificiellt (se Artificiellt system) intager detta ännu, på gr. av sin lättfattlighet och användbarhet, främsta rummet, då det gäller att anvisa en blomväxt en plats i ett system och där återfinna den. Indelningen är i sexualsystemets nuv. utformning följ.: k. Växter med ståndare och pistiller, a) Alla blommor tvåkönade. I. Ståndare fria frå n varandra och från pistillens märke. Klass 1. Ståndare 1: Mona'ndria. J , 2. 99 2: Dia'ndria. 99 3. 99 3: Tria'ndria. » 4. 99 4, ung. lika långa: Tetra'ndria. 5. 99 5: Penta'ndria. Klass 6. Ståndare 6, ung. lika långa el. 3 kortare: He-xa'ndria. 99 7. 99 7: Hepta'ndria. 99 8. 8: Octa'ndria. 9. 9: Ennea'ndria. 99 10. 10: Deca'ndria. 99 11. 12: Dodeca'ndria. JJ 12. Ståndare flera än 12, fästa på ett skivlikt fäste: Ico-sa'ndria. 99 13. flera än 12, fästa på pelarlikt fäste: Poly-a'ndria. 14. » 4, tvåväldiga: Didy-na'mia. 99 15. 99 6, fyrväldiga: Tetra-dyna'mia. II. Ståndare med strängarna förenade. Klass 16. Strängar förenade i 1 stam: Monade'lphia. 17. Strängar förenade i 2 stammar: Diade'lphia. 99 18. Strängar förenade i 3 el. flera stammar: Polyade'l-phia. III. Ståndare med knapparna förenade. Klass 19. Syngene'sia. IV. Ståndare förenade med pistillen. Klass 20. Gyna'ndria. b) Alla blommor enkönade. Klass 21. Sambyggare: Monæ'cia. „ 22. Tvåbyggare: Diæ'cia. c) Några blommor enkönade, andra tvåkönade. Klass 23. Polyga'mia. B. Växter utan ståndare och pistiller. Klass 24. Cryptoga'mia. Klasserna indelas vidare i ordn., vilka i de 13 första klasserna bestämmas efter pistillernas el. stiftens antal (Monogy'nia, Digy'nia—Hexa-gy'nia, Polygy'nia, med 1, 2—6, resp, många pistiller), i klass 14 efter fruktens beskaffenhet (Gymnospe'rmia, med 4-delad klyvfrukt; An-giospe'rmia, med till det yttre odelad frukt), i klass 15 efter dess längd (Siliculo'sæ, med kort skida; Siliquo'sæ, med längre skida) och i klasserna 16—18 efter ståndarnas antal {Penta'n-dria, Hexa'ndria, Octa'ndria) Deca'ndria, Po-lya'ndrid). Ordn. i klass 19 bestämmas av blommornas könsförhållande (Monocli'nia, med alla blommor 2-könade; PolyclLnia, med 2-kö-nade blommor och honblommor), i klasserna 20—22 efter ståndarnas antal (Mona'ndria—Po-Iya'ndria) el. inbördes förhållande (Monade'l-phia, Syngene'sia), i klass 23 efter blommornas art och fördelning (Monæ'cia, Diæ'cia). — En viss begränsning vidlåder användbarheten och tillförlitligheten av L.s. därigenom, att undantagsvis blommans tal och i sammanhang därmed ståndarnas antal ej är fullt konstant utan i vissa blommor el. hos vissa individer högre el. lägre än normalt, och en och samma växtart på gr. därav kommer att hänföras till skilda klasser. — Linné betonade uttryckligen, att hans system blott vore att betrakta som provisoriskt och att en högre indelning borde grunda sig på mera allmänna likheter och olikheter växterna emellan. Linné uppdrog i senare arbeten grundlinjer även för ett naturligt system (se Linné, sp. 331). I själva verket motsvara vissa klasser i L.s., helt el. övervägande, naturliga fam. el. grupper av sådana. Detta gäller sålunda beträffande klasserna 12, 14, 15, 18, 19 och 20. O.Gz. Linnésällskapet, Svenska, se Linnéska sällskap. Linning. 1) Christian L., möbelsnickare (d. 1779), gick i lära i Stockholm 1744, ålder- Byrå av Christian Linning. Nordiska museet. — 337 — — 338 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 15 20:58:05 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-17/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free