L1PP1 särsk. mästare i korta, koncentrerade stäm ningsbilder samt i sånger till vinets lov. B.K. Lipoi'der, se Fettämnen. Lipokro'mer, i fett lösliga naturliga färgämnen, huvudsaki. karotinoider (se d.o.). Lipom [-å'm], se Fettsvulst. Lipo'na [anagram, av Napoli], grevinna av, se Karolina, Neapel 2). Lipopte'na, släkte av fam. lusflugor (se d.o.). Li'powitz’ metall, se Kadmiumlegeringar. Lippe, fristat i Tyska riket, mellan Weser och Teutoburgerwald, omgives i n.ö. av Hessen Schwalenburg i Lippe. Nassau, i ö. av Hannover, f.ö. av Westfalen, varest 3 enklaver tillhöra L.; 1,215 kvkm.; 163,648 inv. (1925; 135 inv. pr kvkm.), därav 94,6 % protestanter. L. är övervägande kuperat; längst i s. når Teutoburgerwald (här kallad Lippischer Wald) i Völmerstod 468 m.ö.h. I L:s mitt ligger Lippisches Bergland (Köterberg 497 m.ö.h.). Av arealen äro 53,3 % åker och trädgård, 10,5 % ängs- och betesmark, 27,4 °/o skog (ek och bok). 1925 levde 34,7% av befolkningen av jordbruk med binäringar, 43,8% av industri och hantverk. Viktigaste industrier äro tegel-, tobaks- och stärkelseindustrien, men även pappers-, socker- och linnefabrikationen äro betydande. Bergsbruket lämnar brunkol, svavelkis och bituminös skiffer. Huvudstad är Detmold, 16,051 inv. M.P. Den nuv. fristaten L.( benämnd efter floden L., har växt fram ur ett furstendöme, tillhörigt ätten Habolt; en medl. av denna ätt, Bernhard I (d. 1144), antog titeln edler Herr zur L. Hans avkomlingar hade säte i riksdagen, förvärvade på 1300-talet grevskapen Schwalenberg och Sternberg och placerade ofta sina yngre söner som biskopar i Münster och Paderborn. S i-m o n V (d. 1536) införde reformationen ocn erhöll 1529 riksgrevetitel. I början av 1600 talet delades L. mellan flera olika linjer, L.-Detmold, L.-B rake (utdöd 1709, varvid dess besittningar tillföllo L.-Detmold) och L.-L i p p e r o d e-A Iverdissen (se S c h a u m-burg-L.), samt utan riksomedelbarhet linjerna L.-B iesterfeld och L.-W eissenfeld. L.-Detmold blev 1789 furstendöme, slöt sig 1807 till Rhenförbundet, 1815 till Tyska förbundet. Furst Woldemar (1876—95) lät utse prins Adolf av Schaumburg-L. till regent för sin broder och efterträdare, den sinnessjuke furst Alexander (d. 1905). En tronföljdstvist uppstod emellertid mellan linjen Schaumburg-L. och L.-Biesterfeld, vilken löstes till den senares förmån, varefter en medl. därav, Leopold IV, regera de 1905—18. [B.] Lippe, h.-biflod till Rhen, i Westfalen, upprinner på s. delen av Teutoburgerwald, flyter förbi Lippstadt, varifrån den är segelbar, samt mynnar i Rhen vid Wesel. Längd 255 km. Utmed L:s v. strand går L.-S eitenkanal, vars äldre del, Datteln-Hamm, är 36 km. och i bruk sedan 1914. Sträckan Datteln-Wesel, 58 km., öppnades 1930. Kanalens fortsättning, planerad till Lippstadt, är delvis under byggnad. Vid Datteln förbindelse med Dortmund-Emskana-le M.P Lippi. 1) Fra Filippo L., italiensk målare (o. 1406—69). L. var karmelitmunk i Florens, där han avgav klosterlöftet 1421. 10 år senare nämnes han målare. Utom i Florens var han verksam i Padua (1434), i Prato, för vars Fra Filippo Lippi: Självporträtt. — 357 — — 358 —