LIRA Lira (ty. Drehleier, lat. organi'strum, fra. vielle), mus., instrument med klaviatur och 3—6 strängar, av vilka 1—2 melodisträngar. Tonen frambringas därigenom, att strängarna strykas med ett hjul, som vrides av en vev. L. är känd sedan medeltiden, även i Sverige; Lira. som vagabondinstrument förekommer den ännu i Frankrike. D.F. Lira (plur. lire), urspr. vikt (se Libra och P u n d) = 20 soldi ä 12 denari, senare ett räkne-mynt, alltmer försämrat i förhållande till den fina silver-I. Som mynt slogs 1. första gången i Venedig 1472 med en finvikt av 6,18 gr. L. som myntenhet blev mera framträdande, sedan den av Napoleon under ockupationen i Italien satts = 1 franc = 4,5 gr. silver, sedan = 100 centesimi. Efter Napoleons fall bibehölls detta system i Sardinien m.fl. stater. 1862 blev 1. myntenhet i det förenade Italien och från 1866 i enlighet med latinska myntunionens (se d.o.) bestämmelser satt = 4,175 gr. silver = 0,72 kr. el. 0,290325 gr. guld. Som värdemynt präglades i guld 20 och 10 och i silver 5 1. samt som skiljemynt i silver 2, 1 och % I. Efter världskrigets inflation stabiliserades 1. 1927 vid 0,10039 kr. som enhet i en guldvaluta (guldinnehåll 0,07919113 gr.). Numera präglas av guld 100, 50 och 10, i silver 20, 10 och 5 samt i nickel 2 och 11. — 11. är i San-Marino sedan 1861 = den italienska. Före kriget slogos i silver 5, 2 och 1 1.; numera präglas av guld 20 och 10 1. N.L.R. Liresläktet, Puffi'nus, av fam. stormfåglar (se d.o.), omfattar ung. 30 arter, utbredda över alla hav. De vistas mestadels ute på havet och lämna detta endast då de skola häcka. De jaga tillsammans i smärre flockar, flygande tätt över vattenytan. Födan utgöres av fisk och blötdjur. Den mindre liran, P. puffi'nus, häckar på öar i n. Atlanten och har några gånger påträffats vid Norges kuster men icke i Sverige. Y.Ln. Liri, italiensk flod, se Garigliano. Liriode'ndren, växtsläkte, se T u 1 p a n t r ä-d e t. Lirio'pidæ, insektfam., se Glansmyggor. Liro (Lindroth), Johan Ivar, finländsk botanist (f. 1872), fil. lic. 1903, lära re i botanik och zoologi vid Evois forstinst 1904—08, adjunkt i växtfysiologi vid Helsingfors univ. 1909, lärare i botanik vid Helsingfors lantbrukslyceum 1910—14, föreståndare för lantbruksekonomiska försöksanstaltens växtpa-tologiska avd. 1911, föreståndare för anstalten 1919—24, prof, i botanik vid Äbo finska univ. 1921 och s.å. e.o. prof, i växtbiologi och växt-patologi vid Helsingfors univ. Bland hans arbeten märkas ”Die Umbelliferen-Uredineen” (akad. avh., 1902), ”Uredineæ fennicæ” (i ”Bidrag till kännedom af Finlands natur och folk”, 65, 1908), ”Kulturversuche mit finnischen Rost-pilzen”, 1—2 (1906—07), undersökningar över klorofyllbildningen, akarocecidier m.m. O.Gz. Lis (lat.), tvist, rättstvist; l. pendens (eg. an-hängig tvist), processinvändning, invändning om pågående rättegång i samma sakfråga. E.K. Lisaine [lizä'n], biflod till Aube, rinner från Vogeserna o. 10 km. v. om Belfort och förenar sig vid Montbéliard med Alliaine. I slaget vid L. 15/i—17/i 1871 (även kallat slaget vid Belfort el. Montbéliard) sökte den franske generalen Bourbaki med o. 50,000 man tränga tillbaka general Werders o. 60,000 men misslyckades och måste, starkt försvagad, draga sig tillbaka mot Besan^on och sedermera över schweiziska gränsen. Bj.;T.H-m. Lisbjerg, namn på 2 härader på Jylland. 1) V e s t e r L., hd i Aarhus Amt n. om staden Aarhus; 78,23 kvkm.; 4,339 inv. (1930). 2) öster L., hd i Randers Amt, ligger ö. om L. 1) och intill Kalö Vig; 221,64 kvkm., 12,233 inv. (1930). W.P-n. Lisboa [li'f-], se Lissabon. Liscow [Ifskä], Christian Ludwig, tysk förf. (1701—60), mest känd för satirer mot sin tids allmänna lyten, lärdomshögfärd, borgerligt fjäsk för adeln och prästerligt hyckleri, ss. ”Die Vortrefflichkeit und Notwendigkeit der elenden Scribenten”, ingående i ”Sammlung sa-tyrischer und ernsthafter Schriften” (1739). Som prosastilist var L. en av epokens bästa. Hans ”Schriften” utgåvos 1806. — Litt.: Biogr. av B. Litzmann (1883). A.Bd. Liselotte, se Elisabet, sp. 443. Liselund, kristlig folkhögsk. (”menighets-skola”) på Själland (Sorö amt), grundad 1909 av frimenighetsprästen Niels Dael (f. 1857), som även är dess föreståndare; i jan. och aug. hållas där årliga större såväl danska som skandinaviska kristliga konferenser. S.N. Lise'ner (sing. lise'n mera sällan använd), tunna utsprång, vilka tjäna både som stöd för och till indelning och dekorering av en yttre muryta; de äro utmärkande för den romanska stilen och förbindas upptill ant. av rundbågs-friser el. av större bågar, i senare fallet bil — 363 — — 364 —