LISSABON Lisener på Lunds domkyrkas absid. dande ett slags blindarkad (se d.o.). L. blevo också (som rudimentära pilastrar) utmärkande för senare klassicerande stilar. E.W. Lisieux [lizjö'], huvudstad i franska dep. Calvados, Normandie, vid floden Touques; 15,190 inv. (1926). Staden har någon fabriks-rörelse, särsk. textilindustri. En hel del åldriga byggnader, bl.a. flera i korsvirke, ge sin prägel åt L. Bland dess kyrkor framstår den forna katedralen, i romansk stil och sirlig unggotik; Saint Jacques visar sengotik. E.W. Li'sola, Franz Paul von, friherre, österrikisk diplomat (1613—74), bördig från Franche Comté, gick 1638 i österrikisk tjänst, bemödade sig på allt sätt att indraga kejsaren i den östeuropeiska konflikten och har mer än någon annan vållat Österrikes deltagande i kriget mot Karl X Gustav och bildandet av det stora förbundet mot denne. Sedermera verkade L. som sändebud hos sjömakterna för åstadkommande ay ett stort förbund mot Ludvig XIV i jämviktens namn och lyckades slutl. 1673 åvägabringa en allians mellan Österrike, Spanien och Nederländerna. L:s rapporter 1655— 60 äro utg. av A. F. Pribram i ”Archiv für österreichische Geschichte”, 70 (1887). — Litt.: Biogr. av A. F. Pribram (1894) och É. Longin (1900). P.S. Lispund (eg. liviskt pund), äldre vikt, tecknades LM, motsvarande 20 skålpund (M) å 32 lod. 1 1. viktualievikt vägde 8,5oe kg., 1 1. stapelstadsvikt (el. järnvikt) 6,804 kg., 1 1. bergsvikt 7,518 kg., 1 1. uppstadsvikt 7,182 kg. 20 I. utgjorde 1 skeppund. Jfr Skålpund. J.Tbg. Lissa, stad i Polen, se L e s z n o. Lissa, kroat. Vis, en av de syddalmaliska öarna, tillhörande banatet Primorska, Jugoslavien; o. 100 kvkm. L. är bergig (Hum, 585 m.ö.h.). Vin- och olivodling, sardellfiske och -konservering. Huvudort är L. på n. kusten, 5,159 inv. (1921); på v. kusten ligger Comisa, o. 5,000 inv. — Utanför L. besegrade 20/7 1 866 genom ett djärvt rammangrepp en österrikisk eskader under Tegetthoff den dubbelt överlägsna italienska flottan under Pesano. M.P.;Bj LFssabon, port. Lisboa el. Lisböa, huvudstad i Portugal och i den portugisiska prov. Estre-madura; 594,290 inv. (1930). L. har ett synnerligen gynnsamt geografiskt läge, på den punkt där Tejo lämnar en bred utvidgning av sitt lopp och med en 12 km. lång och 2—3,5 km. bred mynningsarm faller ut i Atlanten. På en sträcka av 16 m. reser sig staden från flodens n. strand och höjer sig terrassformigt uppför de bakom liggande, intill 225 m. höga kullarna. L. består av 4 stadsdelar (barrios), av vilka den äldsta, L. Oriental, ligger längst i ö. Från denna har staden sedermera vuxit allt längre fram mot havet. Den äldsta stadsdelen, särsk. den på en 80 m. hög kulle belägna Alfama, med sina smala, pittoreska gator är rik på minnen från goternas och morernas tidevarv. Här ligga det gamla kastellet Säo Jorge, kärnan i den gamla moriska staden, förr konungens residens, nu kasern, och L:s äldsta kyrka Sé Patriarchal (grundad på 1100-talet, ombyggd på 1300-talet och delvis 1775). Strax intill ligger den efter jord bävningen 1755 i glänsande barock uppförda kyrkan Nossa Senhora da Concei^äo Velha. Längre mot n.ö. reser sig renässanskyrkan Säo Vicente de Fora (1582—1627) med det därmed sammanhängande forna augustinklostret, i vilket nu inrymmas kardinalärkebiskopens residens, huset Braganzas gravkapell och ett ly-ceum. S.v. om Alfama ligger stadsdelen Cidade Baixa (el. Central) i en gammal utfylld vik av Tejo. Denna s.k. nedre staden växte upp efter jordbävningen 1755 och har en mera regelbunden stadsplan. Här ligga nere vid själva floden en rad ståtliga offentliga byggnader ss. börsen (Bolsa), ministerierna, rådhuset (Palacio Muni-cipio),tull- (Alfåndega) och posthusen (Correio), marinarsenalen. De omge den kvadratiska Pra?a do Commercio. På dess n. sida står en triumfbåge, genom vilken man kommer till Rua Augusta, som leder till Pra? de Dom Pedro IV. Här ligger nationalteatern och strax intill centralstationen (Estacäo Central). Därifrån stryker mot n.v. den 90 m. breda och 1,5 km. långa promenaden Avenida da Liberdade, som leder till Edvard VII:s park (Parque Eduardo VID. Genom Cidade Baixa leder den livliga affärs-gatan Rua Garrett mot v. till den yngre stadsdelen L. Occidental, vilken är uppförd på flera kullar. Här ligga helt nära floden nationalbibl., inrymt i det forna franciskanklostret, jesuitkyrkan Säo Roque (mycket rik på konstverk), det gamla klostret Carmo (till största delen förstört genom jordbävningen 1755, inrymmer nu bl.a. arkeologiskt museum), ett gammalt jesuit — 365 — — 366 —