LISSAJOUS kloster, som nu inrymmer Vetenskapsakadis (Academia das sciencias) lokaler och flera vackra öppna platser (Alameda de Säo Pedro de Alcåntara och Pra^a de Rio de Janeiro). Här finner man också Botaniska trädgården, vid vilken ligga byggnader för univ:s naturvetenskapliga fakultet (Escola polytechnica) och den meteorologiska stationen. Ännu längre i v. utbreder sig stadsdelen Buenos Ayres. Här ligga parlamentsbyggnaden (Palacio do Congresso), Basilica da Estrella (från 1700-talets senare del) och det forna kungl. slottet (Palacio das Necessidades), vari nu utrikesministeriet är inrymt. Nere vid hamnen ligger Museu nacional de arte antiga med ett betydande tavelgalleri. Längre västerut utbreda sig förstäderna Alcåntara och Belem med hieronymitklostret Jeroni-mos de Belem, i vilket numera Portugals president har sin bostad. På en bergudde i Tejo reser sig Belem-tornet, som urspr. hade till uppgift att försvara inloppet till staden, sedermera länge använt som statsfängelse. — L:s befolkning är ganska brokig. Talrika negrer och mu-latter från kolonierna och Brasilien finnas. L. har ett 1858 grundat univ. med 2,544 studenter (1930/31), teknisk högsk., lantbrukshögsk., konstakad. och havsbiologisk station. I L. ligga ett konstmuseum och Biblioteca nacional de L. med 800,000 bd, 16,000 handskrifter och 40,000 mynt och medaljer. Industrien står ej särdeles högt men är mångsidigt representerad. Viktigast äro livsmedels- och textilindustrierna. Även maskin- och varvsindustrien är av betydelse. Staden har marinarsenal, skeppsvarv och 7 dockor. Hamnen har en vattenyta om 8,737 har med en kajlängd av 7 km.; den anlöptes 1927 av 7,706 fartyg om tillsammans 21,s mill. registerton. 1925 lossades i L:s hamn 483,369 ton varor och utskeppades därifrån 568,484 ton (kork, ull, vin, olivolja). L. har regelbundna ångbåtslinjer på Tyskland, England, Frankrike, kolonierna och Sydamerika. Flyghamnen ligger vid Alverca, 29 km. längre i n.ö. J.F. Historia. L. var bekant för antikens greker under namnet Olisi'po el. Ulisi'po, medan det av romarna kallades Feli'citas Ju'lia. 716— 1147 var det i arabernas händer. Först 1260 blev det Portugals huvudstad, och under de stora portugisiska upptäckternas och den stora koloniala expansionens tidevarv blev L. Europas största och viktigaste handelsstad, en position, som det förlorade under den spanska ockupationen 1580—1640. Därefter inträdde ny uppblomstring ända till den fruktansvärda jord bävningen Vn 1755, då 2/s av staden lades i ruiner och 20,000—30,000 av inv. omkommo. Denna katastrof och den 50 år senare inträffade förlusten av Brasilien inledde en period av djupt förfall, från vilket L. först under de senaste decennierna i någon mån repat sig. J.F. Lissajous [lisazo'], J u 1 e s Antoine, fransk fysikèr (1822—80), fysiklärare i Paris, rektor i Chambéry 1874—75, i Besan^on 1875 —79, har utfört undersökningar inom optiken och akustiken. Hans mest berömda arbete är ”Étude optique des mouvements vibratoires” (1873), i vilket han beskrev en serie försök att optiskt åskådliggöra svängningsrörelser (se d.o.), framförallt ljudets. N.R-e. LFssauer [-åuør], Ernst, tysk förf. (f. 1882), har utg. en rad diktsaml., ss. ”Der Acker” (1907), ”Der Strom” (1912), ”Die ewigen Pfingsten” (1919), ”Der inwendige Weg” (1920), samt åtskilliga teaterstycken. En sorglig ryktbarhet vann han genom sin ”Hassgesang gegen England” (”Gott strafe England”, 1914). A.Bd. List. 1) Byggn., konsthist., se Listverk. 2) Trädg^ en låg jordvall, på vilken odlas vissa värmekrävande växter (t.ex. gurkor). I sht i kallare trakter anses fördelaktigt att odla dessa växter på 1. av det skäl, att den uppkastade jorden hastigare värmes upp på våren och att luften får bättre tillträde till denna. Dessutom taga växterna mindre skada av väta, om längre regnperioder skulle inträffa. Vid odling av sparris och en del andra växter kastar man upp jord över raderna, så att 1. uppkomma, i vilkas inre de uppskjutande skotten el. bladen blekas. C.G.D. List, Friedrich, tysk nationalekonom (1789—1846). L. inträdde 1806 i statstjänst, där han hastigt befordrades. 1817 blev han prof, i stats-praxis vid Tübingens univ. L. arbetade vid denna tid för en del liberala reformer och sökte skapa organisationer för handelns och industriens män, vilka hade ett starkt intresse av att tullgränserna mellan de tyska staterna för- svunno. På gr. av detta organisationsarbete blev L 1819 avsatt från sin professur. 1820 invaldes han i Württembergs riksdag och påyrkade där minskad statlig inblandning i näringsliv och domstolsväsende. Härför ådömdes honom 10 mån. fängelse för samhällsupplösande verksamhet, men han undgick straffet genom alt 1822 fly till utlandet. Återvänd 1824, häktades han men frigavs efter löfte att utvandra till U.S.A. Under vistelsen där 1825—32 lyckades L. genom kolspekulationer skapa en bety- — 367 —■ — 368 —